Det har aldrig gått så många barn i förskolan som nu enligt Skolverket (2014).Syftet med denna studie var att undersöka förskole pedagogers syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling. I arbetet används en kvalitativ metod i form av en enkät med öppna frågor för att försöka ta reda på detta. Enkäten vände sig till pedagoger ute på tre förskolor i Skåne län. Enkätens syfte var att få ta del av pedagogernas syn på de stora åldersblandade barngrupperna de arbetar i. Studien riktar in sig på pedagogernas syn eftersom de är aktiva i verksamheten och dagligen tampas med att skapa en bra verksamhet för barnen och ser hur stora barngrupper påverkar deras arbete. Resultatet analyseras ur sociokulturell teori samt anknytnings teori. I resultatet kan man se att pedagogerna anser att samlärande är något som är både är viktigt och tillfredsställs i åldersblandade barngrupper. De anser att det finns få saker som är positivt med stora barngrupper, förutom att det alltid finns någon som barnen kan leka med. Resultatet visar att pedagogernas syn på kombinationen av åldersblandad och stor barngrupp är negativ för små barns lärande och utveckling. Detta främst ur ett anknytningsperspektiv då pedagogerna känner att det är svårt att tillgodose alla barns behov och ge dem den trygghet som dem behöver. Slutsatsen blir att pedagogernas syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling är negativ.

AbstractHolmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ”Jag bara kan!” Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lärande och pedagogers syn på barns lärande.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö HögskolaExamensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lärande. Arbetet handlar även om hur fyra pedagoger ser på barns lärande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig på ligger centralt i en storstad. Syftet med examensarbetet är att synliggöra barnens beskrivningar av hur de upplever sitt eget lärande. Syftet är även att synliggöra fyra pedagogers syn på barnens lärande, miljöns fysiska och sociala betydelse för lärandet och synen som de fyra pedagogerna har på det livslånga lärandet. De frågeställningar vi utgått ifrån är: Hur upplever barnen sitt eget lärande på förskolan? Hur ser pedagogerna på barns lärande? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit kvalitativa intervjuer, intervjuer i form av samtal. Teoretiska utgångspunkter i examensarbetet har varit Jean Piagets konstruktivistiska synsätt, Lev Vygotskijs sociokulturellt -historiska perspektiv och Ingrid Pramling Samuelssons teorier och forskning kring barns lärande. Resultatet pekar på att barnen har ett väldigt stort självförtroende i sitt lärande och över vad de kan. Barnen beskriver de situationer som de lär sig i och med vem de lär sig. Pedagogerna har insikter om att barnen lär hela tiden men att barnen inte förstår eller ser sin egen läroprocess. Miljön och personerna runt omkring barnen har stor betydelse för deras lärande. Nyckelord: Barns lärande, förskola, samspel, det livslånga lärandet, läromiljön, pedagogers barnsyn

Syftet med denna studie är att ta reda på hur utomhuspedagogiken styrs i förskolan. Detta har vi gjort för att ta reda på skillnader och likheter mellan inomhus– och utomhusverksamhet. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat på förskolorna.Resultatet visade att utomhusmiljön utgör en viktig del i barnens liv på förskolan. Barn har större möjligheter att delta i anpassade och varierande aktiviteter och deras fantasi, motorik, kreativitet och sociala samspel ökar. Dessutom blir barnen piggare och friskare när de vistas utomhus. Utomhusverksamheten har en tydlig styrning från kommunen som bestämmer hur verksamhetens ska se ut. Både utomhusförskolan och den traditionella förskolan styrs av läroplanen, men det förekommer särskilda krav på utomhusförskolan. / The purpose of this study is to find out how outdoor education is governed in preschool. This has been done to find out the similarities and differences between indoor and outdoor activities. We have chosen to use a qualitative method where we have interviewed in preschools.The results showed that the outdoor environment is an important part in the lives of children at the preschool. Children have more opportunities to participate in customized and varied activities and their imagination, motor skills, creativity and social interaction increases. Furthermore, children are alert and healthy when outdoors. Outdoor activities have a clear direction from the municipality, which determines how the business will look like. Both outdoor preschool and traditional kindergarten guided by the curriculum, but there are special requirements for outdoor preschool.

I föreliggande kvalitativa studie om barns lärande i en marin miljö, har vi för avsikt att undersöka hur barn lär samt vilken kunskap barn tar till sig. Tillsammans med förskolebarn och förskolpedagoger har vi gjort ett besök på ett marint kunskapscenter där vi med hjälp av dokumentationer har kunnat besvara våra frågeställningar om barns lärande. För att få pedagogers synvinkel på hur barns lärande sker har vi genomfört flera, semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna ställs i relation till observationerna som genomförts och analyseras med hjälp av tidigare forskning om barns lärande, forskning kring fördelar av utomhuspedagogik, samt med två teoretiska perspektiv; det sociokulturella perspektivet och John Deweys teori om lärande. Som ett led i att besvara våra frågeställningar har vi även observerat barnen på förskolan efter besöket på det marina kunskapscentret. Resultatet av studien visar på fördelarna med en engagerad pedagog för att gynna barns lärande samt skillnaderna som förekommer bland barns lärande, beroende av olika erfarenheter.

Abstrakt  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar den fysiska miljön inomhus på förskolan och vilket lärande hos barn som möjliggörs i relation till den fysiska miljön. Syftet är även att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar de förutsättningar som finns för att utforma den fysiska miljön inomhus. Vidare belyser studien förskollärarnas perspektiv på den betydelse förskolans fysiska miljö har för barns utveckling och lärande.  Utifrån en fenomenografisk forskningsmetod och analysmodell har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där sex förskollärare intervjuades från tre olika förskolor för att ta del av deras uppfattningar och tankar kring den fysiska miljön i förskolan. Vi har även använt oss av teorin affordance i analysen av resultatet.  Resultatet visar att förskollärarna betonar vikten av att utgå från barns intresse, behov och förskolans läroplan när förskolans fysiska miljöer utformas eller förändras. Vidare betonas vikten av att miljöerna är tydligt utformade med vad de erbjuder och att material är tillgängligt för barn på deras nivå. Implikationer utifrån detta är att uppmärksamma dessa aspekter av miljön i syfte att skapa så goda förutsättningar som möjligt för barns utveckling och lärande. Det lyfts också att budget och kompetensutveckling är av stor vikt men den varierar förskolorna emellan.

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares perspektiv på förskolegården som lärmiljö, vilka möjligheter eller begränsningar de uppfattar finns samt vilken betydelse de upplever att förskolegården som lärmiljö har för barns lärande.   Det empiriska materialet i studien har samlats in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare från två olika kommuner har deltagit. En kvalitativ forskningsmetod har använts där inspelade intervjuer genomförts och därefter transkriberats. De teoretiska utgångspunkterna i analysen av empirin är utifrån Säljös (2014) perspektiv på det sociokulturella perspektivet där begreppen kommunikation, samspel, fysiska artefakter och mediering är i fokus.   Utifrån våra frågeställningar visar resultatet i förskollärares berättelser att de lyfter fram sin egen roll som den mest betydelsefulla faktorn för att barns lärande ska gynnas och synliggöras i mötet med det material som finns på förskolegården. Förskollärare lyfter också fram att delaktighet, lyhördhet och kreativitet kan ge barn möjlighet att erfara och lära i samspel och kommunikation med fysiska artefakter. Det framkommer också att hur delaktiga och aktiva förskollärare är på förskolegården kan möjligtvis bero på antalet barn.

Syftet med studien är att utforska hur barns enskilda lärande dokumenteras med hjälp av webbverktyget Unikum på en förskola. Hur dokumentationen i Unikum ser ur relaterat till barns lärande och utveckling i relation till förskolans dokumentationsuppdrag. Vår studie tar avstamp i ett läroplansteoretiskt perspektiv där formuleringsarena, transformeringsarena, realiseringsarena och ramfaktorer är betydelsefulla i relation till studiens resultat. Vi använder en kvalitativ innehållsanalys som metodansats, där lärloggarna används som underlag för analysarbetet, det vill säga dokumentation om det individuella barnet. I vår analys blev det tydligt att pedagogerna inte använder webbverktygets fulla kapacitet vad det gäller att länka samman läroplansmål och koppla lärloggarna till pedagogiska planeringar. Det framkommer även att en stor majoritet av lärloggarna fokuserar på barnens förmågor relaterat till barnens utvecklingsområden, intressen och kunnande. Det är ytterst få lärloggar som dokumenterar barnens förändrande lärande vilket här blir intressant i relation till dokumentationsuppdraget för förskolan. Slutsatsen som kan dras efter genomförd studie, är att pedagogerna fokuserar på barns förmågor istället för på deras lärande och utveckling. På så vis visar vår studie att även om läroplanen reviderades år 2010 med nya riktlinjer för vad som ska dokumenteras, är detta fortfarande ett komplext uppdrag. I vår studie hamnade barns lärande och utveckling i lärloggarna i skymundan.

Syftet med den här kvalitativa studien är att bidra med kunskap om hur lärplattan används i förskolebarns utbildning. Mot bakgrund av syftet ställs följande frågor: Hur kommer lärplattans användning till uttryck i förskolebarns utbildning? På vilket sätt kommunicerar barn sina erfarenheter av lärplattan? Teoretisk utgångspunkt för studien är det sociokulturella perspektivet vilket tar sin grund i barns erfarenheter och hur de kommuniceras. Studiens metod är deltagande observation av barn med integrerade barnsamtal. I resultatet framkommer barns gemensamma lärande samt att en närvarande pedagog är viktig för utvecklig av digital kompetens. Genom att barn approprierar varandras kunskaper utvecklas de inom den proximala utvecklingszonen. Lärplattan används som ett medierande verktyg i flera olika sammanhang. Resultatet av studien visar att paddagogiken är ytterst relevant för förskolebarns utbildning med lärplattan. Resultatet visar vidare att med hjälp av lärplattan genereras samspel mellan barn vilket skapar möjligheter för dem att utvecklas både själva och med hjälp av andra.

BakgrundFörskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö98, rev.2010,s.5) därför bör lärare i förskolan vara uppmärksamma på samt förstå den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensätta varierande samtalssammanhang för att främja barns utveckling och lärande. I samtal, där barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhålla en förståelse för sig själva, för andra människor och sin omvärld.SyfteSyftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg beträffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lärande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjälpmedel. Syftet är dessutom att belysaförskollärares föreställningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgångspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollärarna uttryck åt att barnen erhåller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lärande möjliggörs med utgångspunkt i samtalet. Barnen är aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör då de får medverkautifrån egna villkor. Förskollärarnas föreställningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare. / Program: Lärarutbildningen

This study deals with pedagogical documentation. With a revised preschool curriculum,where this is a crucial aid for illustrating the learning process of children and educators, aswell as demonstrating the activities of the school, it is of the utmost relevance to further explorethis notion. The study focuses on a single municipality and explores the various ways inwhich its preschools do in reality deal with this issue in correlation with the actual visions andgoals set by that municipality. Through a series of qualitative interviews with educators aswell as with the municipality Head of Education, this study outlines how educational documentationis in fact applied in the schools in question. The gathered data has been interpretedwith a power perspective as well as with a sociocultural perspective in mind. The municipalityin question has gone to great lengths to educate all its preschool staff in pedagogical documentationin accordance with the methods of Reggio Emilia. As it turns out, the definition ofthe concept varies between schools. Furthermore, this study illustrates both flaws and benefits of this aid.