<p>Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. </p><p>Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning. Resultatet har sedan analyserats och kopplats till den bearbetade litteraturen. </p><p>Analysen av det insamlade materialet visar att språk och begrepp är grundläggande kunskaper i matematik, såväl som en god taluppfattning. De arbetssätt och arbetsformer som pedagogerna berättar om är individuellt arbete, par och grupparbeten. Samtal och diskussioner är viktiga för att barn och elever dels ska kunna sätta ord på sin kunskap och dels för att de ska få ta del av hur andra tänker och resonerar. Vikten av vardagsanknytning och meningsfullhet framhålls av alla i vår studie, liksom användandet av konkret och laborativt material. För att kunna utgå ifrån de kunskaper som barn och elever har är dokumentation en viktig del i arbetet. Genom dokumentation synliggörs lärandet.</p>

Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning. Resultatet har sedan analyserats och kopplats till den bearbetade litteraturen. Analysen av det insamlade materialet visar att språk och begrepp är grundläggande kunskaper i matematik, såväl som en god taluppfattning. De arbetssätt och arbetsformer som pedagogerna berättar om är individuellt arbete, par och grupparbeten. Samtal och diskussioner är viktiga för att barn och elever dels ska kunna sätta ord på sin kunskap och dels för att de ska få ta del av hur andra tänker och resonerar. Vikten av vardagsanknytning och meningsfullhet framhålls av alla i vår studie, liksom användandet av konkret och laborativt material. För att kunna utgå ifrån de kunskaper som barn och elever har är dokumentation en viktig del i arbetet. Genom dokumentation synliggörs lärandet.

Das Schulfach Werken für Sachsen wird grundlegend und umfassend theoretisch und praktisch analysiert sowie in den Kontext der technischen (Allgemein-)Bildung gestellt. Das Buch eignet sich als Vorbereitung für die Prüfung Fachdidaktik Technik. Spezielle Unterrichtsverfahren wie z. B. das technische Experiment und die Konstruktionsaufgabe werden ausführlich beschrieben. Der Lehrplan für Sachsen wird unter verschiedenen Aspekten betrachtet.:1. Definition des Werkens und anderer naheliegender Begriffe 2. Fachgeschichte Werken in Anlehnung an Wessels 3. Entwicklungspsychologische Grundlagen für Werken 4. Allgemeine Zielstellungen für den Werkunterricht im Curriculum 5. Handlungsfelder 6. Manuell-technische bzw. somatische Bildung (Fertigkeiten) 7. Kognitive Bildung (Wissen) 8. Konkrete Unterrichtsgegenstände und deren didaktische Rechtfertigung 9. Technische Bildung, technische Handlungsfähigkeit 10. Informatische Vorbildung 11. Soziale Bildung 12. Ästhetische Bildung 13. Didaktische Unterrichtsprinzipien für die Technische Bildung 14. Didaktische Modelle und Ansätze 15. Kompetenzbereiche Werken 16. Input- und Output-/Outcome-Orientierung 17. Gesellschaftliche Veränderungen mit Auswirkung auf Werken 18. (Abgeleitete) Lernbereiche im Lehrplan 19. Bezugswissenschaften und Querverbindungen zu Werken 20. Spezielle Methodik für Werken und den Technikunterricht - Unterrichtsverfahren 21. Neue und alte Medien, neue und alte Materialien 22. Beurteilen, Bewerten, Zensuren 23. Übergänge Elementar-Primarstufe, Primar-Sekundarstufe 24. Genderspezifik Geschlechtergerechter Unterricht 25. Heterogenität 26. Integration und Inklusion 27. Infrastruktur – materielle Voraussetzungen für Werken 28. Kompetenzen der LuL 29. Fachwissenschaftliche Kenntnisbereiche in Stichpunkten (Wissen) 30. Handwerkliches Können der LuL 31. Die (ausführliche) Unterrichtsplanung und -vorbereitung 32. Zukünftige Entwicklungsschwerpunkte im Fach Werken 33. Sammlung von Tipps für Werklehrer 34. Inhalte der Prüfungen WTH und Werken gemäß LAPO Sachsen