Studien syftar till att få grundläggande kunskaper om hur barn lär med alla sinnen och vilka faktorer litteraturen pekar på för att utveckla och befästa elevernas taluppfattning. Den teoretiska delen behandlar två områden; inlärningsstilar där fyra grundtyper beskrivs och en litteraturstudie där det framkommer vilka begrepp som är viktiga för att få den förförståelse som krävs längre upp i årskurserna. I resultatdelen finns 10 olika lektionsförslag som utvecklar och befäster barns kunskaper om taluppfattning. Övningarna har jag provat i olika barngrupper för att kunna ta till mig de oförutsedda saker som kunde hända under lektionen. Till varje lektionsförslag finns anvisningar vad respektive övning tränar och vilka lärstilar den vänder sig till. Det är mångfalden som leder fram till att eleverna erhåller en stabil taluppfattning.

<p>Studien syftar till att få grundläggande kunskaper om hur barn lär med alla sinnen och vilka faktorer litteraturen pekar på för att utveckla och befästa elevernas taluppfattning. Den teoretiska delen behandlar två områden; inlärningsstilar där fyra grundtyper beskrivs och en litteraturstudie där det framkommer vilka begrepp som är viktiga för att få den förförståelse som krävs längre upp i årskurserna.</p><p>I resultatdelen finns 10 olika lektionsförslag som utvecklar och befäster barns kunskaper om taluppfattning. Övningarna har jag provat i olika barngrupper för att kunna ta till mig de oförutsedda saker som kunde hända under lektionen. Till varje lektionsförslag finns anvisningar vad respektive övning tränar och vilka lärstilar den vänder sig till.</p><p>Det är mångfalden som leder fram till att eleverna erhåller en stabil taluppfattning.</p>

Bråk är ett ämnesområde inom matematik som introduceras i grundskolans tidiga år. Elevers kunskapsutveckling för bråk är viktig då den ligger till grund för vidare förståelse i andra matematiska områden såsom algebra, procent och tal i decimalform. Studien är inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv att se på lärande där samspel, relationer, språk och elevers proximala utvecklingszon är central. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur bråkundervisning kan bedrivas och hur lärare planerar sin undervisning för att tillmötesgå elever. För att besvara studiens frågeställningar valdes en kvalitativ metod där fyra lärare intervjuades om sin bråkundervisning genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en tematisk analysmetod. Ur analysen framkom det att elever är i behov av att utveckla grundläggande kunskaper om bråkdelars lika storlek i förhållande till helheten för att förstå vad bråk handlar om. Undervisning om bråk behöver vara varierad och välplanerad för att lärare ska kunna möta alla elevers behov och förutsättningar.

För att få en positiv samhällsutveckling behövs välutbildade medborgare. När biologilärare tar emot sina förstaårselever på gymnasiet, så vet dom oftast inget om eleverna. De kommer från olika skolor med olika grundskollärare vilket sannolikt innebär att eleverna har olika förkunskaper. För att ge eleverna en så bra utbildning som möjligt krävs att läraren kartlägger elevernas förkunskaper. Forskning har visat att det är viktigt för elevens fortsatta utveckling i ämnet. Denna studie handlar om hur biologilärare gör för att ta reda på sina elevers förkunskaper i biologi. Studien är även en jämförelse mellan hur biologilärarna och matematiklärarna arbetar med detta, då det finns ett samband mellan betygen i matematik och biologi. En skillnad mellan dessa ämnen är att matematik är ett kärnämne, medan biologi inte är det. I studien har tre biologilärare och tre matematiklärare intervjuats om hur dom tar reda på elevers förkunskaper i sina ämnen. Resultat i denna studie visar att biologilärarna har ingen tydlig plan om hur de gör och alla lärarna gör på olika sätt. En lärare repeterar mycket och förutsätter att många begrepp är nya för eleverna. En annan lärare startar nya moment med en tävling där eleverna får tävla i grupp om nya begrepp och för vissa elever blir detta en repetition och för andra elever blir begreppen ny kunskap. Den tredje läraren menar att allt som eleverna behöver kunna kommer dom att lära sig hos hen, om de har förkunskaper är det bara en fördel.   Matematiklärarna däremot har ett gemensamt arbetssätt och en tydlig plan om hur de tar reda på elevernas förkunskaper. De använder sig av en diagnos som de sedan analyserar och resultatet på diagnosen visar vilka kunskapsluckor eleverna behöver hjälp med. Vidare erbjuder skolan extra hjälp i matematik som ett alternativ till individuella val i åk 1. Resultaten av matematiklärarnas och biologilärarnas arbete skiljer sig åt. Sammanfattningsvis visar denna studie på att matematiklärarna både särbehandlar och försummar vissa elever. Genom att ge eleverna schemalagda extralektioner blir dom särbehandlade och genom att lärarna faktiskt inte hinner med att hjälpa de med mest behov på lektionstid, så blir de försummade. Trots att biologilärarna inte har någon tydlig strategi att ta reda på sina elevers förkunskaper lyckas dom ändå se till att alla elever får en tillfredställande baskunskap i biologi. Genom att repetera mycket förankras befintlig kunskap, men gör det även lättare för eleven att ta till sig ny kunskap i ämnet. Däremot blir nivån på biologiutbildningen olika, beroende på elevgruppen. Det finns heller inte någon kontroll på vad eleverna har för kunskaper i biologi när dom lämnar gymnasiet, då inga nationella prov skrivs i ämnet.

<p>Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. </p><p>Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning. Resultatet har sedan analyserats och kopplats till den bearbetade litteraturen. </p><p>Analysen av det insamlade materialet visar att språk och begrepp är grundläggande kunskaper i matematik, såväl som en god taluppfattning. De arbetssätt och arbetsformer som pedagogerna berättar om är individuellt arbete, par och grupparbeten. Samtal och diskussioner är viktiga för att barn och elever dels ska kunna sätta ord på sin kunskap och dels för att de ska få ta del av hur andra tänker och resonerar. Vikten av vardagsanknytning och meningsfullhet framhålls av alla i vår studie, liksom användandet av konkret och laborativt material. För att kunna utgå ifrån de kunskaper som barn och elever har är dokumentation en viktig del i arbetet. Genom dokumentation synliggörs lärandet.</p>

Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning. Resultatet har sedan analyserats och kopplats till den bearbetade litteraturen. Analysen av det insamlade materialet visar att språk och begrepp är grundläggande kunskaper i matematik, såväl som en god taluppfattning. De arbetssätt och arbetsformer som pedagogerna berättar om är individuellt arbete, par och grupparbeten. Samtal och diskussioner är viktiga för att barn och elever dels ska kunna sätta ord på sin kunskap och dels för att de ska få ta del av hur andra tänker och resonerar. Vikten av vardagsanknytning och meningsfullhet framhålls av alla i vår studie, liksom användandet av konkret och laborativt material. För att kunna utgå ifrån de kunskaper som barn och elever har är dokumentation en viktig del i arbetet. Genom dokumentation synliggörs lärandet.

<p>Our work is based on a mathematics test which the students accomplished, interviews with student and teachers who are working on this program and the current literatures. The purposes of this work are to search the importance and the effect of the languages understanding in students learning of mathematic in the Individual high school curriculum. In total, sex students and three teachers took part in our study. Tow of the students is mother tongue language student and the remains are second language student. Our study should answer tow important questions:</p><p>• Do the student in the Individual high school curriculum have the fundamental knowledge in mathematic?</p><p><em><strong></strong></em></p><p>• How does the understanding of Swedish language effect in the understanding of the mathematic problems and in the students results in mathematic test?</p><p><em><strong></strong></em></p><p>In order to answer those questions, the students have to complete a mathematic test that consists of four parts. To answer the first questions the student must finish the first three parts of the test. It is about how to calculate addition, subtraction, multiplication and divisions problems and to account number in decimal and break shape. The mother tongue language student passed the test with excellence degree and they refused doing the fourth part. It was voluntary to participate and for this we couldn’t change there mind. Two students didn’t pass this test and they can not complete the fourth part. From the interviews we know that they have problem with concentration, they have ADHD (Attention deficit hyperactivity Disorder) and DAMP. For this they didn’t participate in the forth part. </p><p>Just two students finished the fourth part and they passed it with good degree. To analyse the difference in the test results between the students, we make some interviews with teachers and students in the IV program. From the final results of the test and interviews, we realized that the second language students’ difficulties are depended on the defect in the vocabulary in Swedish language, defect in understanding of concepts and expressions and some others factors which can effect in students learning.</p>

Our work is based on a mathematics test which the students accomplished, interviews with student and teachers who are working on this program and the current literatures. The purposes of this work are to search the importance and the effect of the languages understanding in students learning of mathematic in the Individual high school curriculum. In total, sex students and three teachers took part in our study. Tow of the students is mother tongue language student and the remains are second language student. Our study should answer tow important questions: • Do the student in the Individual high school curriculum have the fundamental knowledge in mathematic? • How does the understanding of Swedish language effect in the understanding of the mathematic problems and in the students results in mathematic test? In order to answer those questions, the students have to complete a mathematic test that consists of four parts. To answer the first questions the student must finish the first three parts of the test. It is about how to calculate addition, subtraction, multiplication and divisions problems and to account number in decimal and break shape. The mother tongue language student passed the test with excellence degree and they refused doing the fourth part. It was voluntary to participate and for this we couldn’t change there mind. Two students didn’t pass this test and they can not complete the fourth part. From the interviews we know that they have problem with concentration, they have ADHD (Attention deficit hyperactivity Disorder) and DAMP. For this they didn’t participate in the forth part.  Just two students finished the fourth part and they passed it with good degree. To analyse the difference in the test results between the students, we make some interviews with teachers and students in the IV program. From the final results of the test and interviews, we realized that the second language students’ difficulties are depended on the defect in the vocabulary in Swedish language, defect in understanding of concepts and expressions and some others factors which can effect in students learning.