Introduktion/bakgrund: Genom att testa basketspelarens fysiska prestation belyses eventuella brister och förenklar skadepreventionsarbetet för fysioterapeuter. Alla ungdomslandslagsspelare mellan 16-20 år kallas av Svenska basketbollförbundet (SBBF) för att göra Fysprofilen. Det saknas kravprofil baserat på ungdomars prestation, vidare behövs en kravprofil utifrån tidigare ungdomslandslagsspelares testresultat. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de svenska ungdomslandslagsspelarna i baskets kravprofil ser ut i styrka, kondition och power beroende på deras längd, kön och landslagskategori; U16, U18 samt U20. Metod: 1343 ungdomslandslagsspelare i U16, U18 och U20 som testats i Coopers, knäböj, bänkpress, CMJ (a), 30m sprint år 2005-2017 inkluderades. Testresultaten bearbetades i Microsoft Office Excel och samlades in av en anställd åt SBBF. Datan avidentifierades innan det nådde författarna. Resultat: Resultatet har ställts upp i fem tabeller . Generellt sett var de längre personerna svagare, sprang långsammare och hoppade kortast jämfört med de korta både för herrarna och damerna. Standardavvikelsen var stor för alla grupper i alla test. Konklusion: Det behövs en kravprofil som är anpassad efter landslagsungdomarnas fysiska kapacitet som är uppdelad efter de olika positionerna i basket.

<p>Aim</p><p>The purpose with this study is to evaluate the selectationprocess and what happened with Swedish basketball players born 1986-89, that were selected to participate in Miki Herkel Cup (MHC), which is a camp for the 60 most talented players in Sweden.</p><p>Metod  </p><p>Together with the Swedish basketball federation, we decided to survey those who attended MHC as well as the players playing in the senior national team 2009.  The data collection has been made through a survey, with multiple choice questions in order to get as good as possible view of what factors that had influenced their development as basketball players. The survey was sent out to all players born 1986-89 that attended MHC and the senior national team of 2009. We used an electronic survey tool called questback which is an internetsurvey and sent out the survey to 320 players. To collect information we´ve searched within literature and databases.</p><p>Result  </p><p>18 % of the players answered the survey, which decreases the research validity. There have been big changes in the selection process. At the beginning it was unstructured and the coaches could only make subjective judgment which increased the risk of missing talented players. 2009 there was a manual created with guidelines and structure that made the tryouts executed the same way all over the country72 % are still playing basketball. 61 % has played a championship for the national team. 10 % play international basket in Europe but four of these played in college in USA. 54 % play or have played in the national league.</p><p>38 % of the players are from Stockholm, the capital of Sweden. Stockholm has its own regional tryouts meanwhile the rest of Sweden is divided in to three large regions, North, South and Central.</p><p>Conclusions</p><p>After the changes 2009 there is more structure and the tryouts are performed the same way all over the country. The results show that coaches responsible for the tryouts have been selecting the right players so far as 72 % became players at senior level and 50 % of them play in the national league.</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att utvärdera urvalsprocessen samt vad som händer med spelare som varit uttagna till Miki Herkel Cup (MHC) från årskullarna födda 86-89 och aktuella seniorspelare.</p><p>Metod</p><p>För att få fram rätt deltagare till enkäterna så har listor erhållits från förbundet men det var flera deltagarlistor och kontaktinformation som förbundet saknades så kontakt togs med ansvariga regiontränare, klubbar samt sökning efter varje spelare i en databas och internetsökning. En telefonintervju genomfördes med tävlingsansvarig på Svensk basket rörande bakgrunden till MHC.</p><p>För att kunna få svar på frågeställningarna utarbetades en enkät och med hjälp av förbundet gjordes enkäten till en questback som är ett internetbaserat frågeformulär/enkät. Enkäten mailades ut till 320 spelare.<strong></strong></p><p>Resultat</p><p>Endast 18 % besvarade enkäten vilket visar på en väldigt låg validitet i svaren.</p><p>Det har skett stora förändringar i urvalsprocessen genom åren. Till en början var det väldigt ostrukturerat och det var ren subjektiv bedömning där man riskerade att missa flera talanger, men 2009 skapades en regionmanual för att skapa riktlinjer och struktur runt om i hela landet.</p><p>72 % spelar fortfarande basket.  61 % av dessa har spelat ett mästerskap som visar på ett bra urval av spelare. 10 % har eller spelar internationellt men för fyra av dessa gällde det college i USA. 54 % av spelarna har eller spelar i dagsläget i högsta ligan i Sverige.</p><p>38 % av spelarna kommer från Stockholm som har sin egen regions uttagning medans resten av Sverige delas upp i tre stora regioner, Nord, Syd och Mellan.</p><p>Slutsats</p><p>Efter ändringarna inför uttagningen år 2009 ser det ut vara mer strukturerat och det bör utveckla starkare landslag om urvalet är det rätta. Om man tyder resultaten så visar de att urvalet varit ganska goda då 72 % fortfarande spelar och 50 % är ligaspelare.</p>

Aim The purpose with this study is to evaluate the selectationprocess and what happened with Swedish basketball players born 1986-89, that were selected to participate in Miki Herkel Cup (MHC), which is a camp for the 60 most talented players in Sweden. Metod   Together with the Swedish basketball federation, we decided to survey those who attended MHC as well as the players playing in the senior national team 2009.  The data collection has been made through a survey, with multiple choice questions in order to get as good as possible view of what factors that had influenced their development as basketball players. The survey was sent out to all players born 1986-89 that attended MHC and the senior national team of 2009. We used an electronic survey tool called questback which is an internetsurvey and sent out the survey to 320 players. To collect information we´ve searched within literature and databases. Result   18 % of the players answered the survey, which decreases the research validity. There have been big changes in the selection process. At the beginning it was unstructured and the coaches could only make subjective judgment which increased the risk of missing talented players. 2009 there was a manual created with guidelines and structure that made the tryouts executed the same way all over the country72 % are still playing basketball. 61 % has played a championship for the national team. 10 % play international basket in Europe but four of these played in college in USA. 54 % play or have played in the national league. 38 % of the players are from Stockholm, the capital of Sweden. Stockholm has its own regional tryouts meanwhile the rest of Sweden is divided in to three large regions, North, South and Central. Conclusions After the changes 2009 there is more structure and the tryouts are performed the same way all over the country. The results show that coaches responsible for the tryouts have been selecting the right players so far as 72 % became players at senior level and 50 % of them play in the national league. / Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att utvärdera urvalsprocessen samt vad som händer med spelare som varit uttagna till Miki Herkel Cup (MHC) från årskullarna födda 86-89 och aktuella seniorspelare. Metod För att få fram rätt deltagare till enkäterna så har listor erhållits från förbundet men det var flera deltagarlistor och kontaktinformation som förbundet saknades så kontakt togs med ansvariga regiontränare, klubbar samt sökning efter varje spelare i en databas och internetsökning. En telefonintervju genomfördes med tävlingsansvarig på Svensk basket rörande bakgrunden till MHC. För att kunna få svar på frågeställningarna utarbetades en enkät och med hjälp av förbundet gjordes enkäten till en questback som är ett internetbaserat frågeformulär/enkät. Enkäten mailades ut till 320 spelare. Resultat Endast 18 % besvarade enkäten vilket visar på en väldigt låg validitet i svaren. Det har skett stora förändringar i urvalsprocessen genom åren. Till en början var det väldigt ostrukturerat och det var ren subjektiv bedömning där man riskerade att missa flera talanger, men 2009 skapades en regionmanual för att skapa riktlinjer och struktur runt om i hela landet. 72 % spelar fortfarande basket.  61 % av dessa har spelat ett mästerskap som visar på ett bra urval av spelare. 10 % har eller spelar internationellt men för fyra av dessa gällde det college i USA. 54 % av spelarna har eller spelar i dagsläget i högsta ligan i Sverige. 38 % av spelarna kommer från Stockholm som har sin egen regions uttagning medans resten av Sverige delas upp i tre stora regioner, Nord, Syd och Mellan. Slutsats Efter ändringarna inför uttagningen år 2009 ser det ut vara mer strukturerat och det bör utveckla starkare landslag om urvalet är det rätta. Om man tyder resultaten så visar de att urvalet varit ganska goda då 72 % fortfarande spelar och 50 % är ligaspelare.

In 2009, the Swedish Basketball Federation started a Region U15 development project in order to change the structure of the regional organization to get into a more transparent and similar operations throughout the country. My purpose is to study the attitudes to the change among the region leaders in the regional operations and evaluate the change from an organizational perspective. The study is primarily based on the following questions: What are the experiences of the change process among the region leaders in the regional organization? How involved have region leaders been in the changing process? Which are the positive and negative aspects with the regional operation today? What can be done further to develop the regional operation and to what extent do the organizational change follow general organizational theories? In my study, a qualitative method was used in terms of interviews with 8 regional leaders to understand their attitude to the project and the changing process. To analyze the results of the region leaders ‘responses, a transcription have been made. One of the main results of the study is that the organizational change to some extent mean bureaucratization and centralization, in order to structure the activities in the regions. One example is the development of a policy document for all regions to follow. The results also show that the attitudes to the change are overall very positive among the region leaders.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att belysa hur serbiska och svenska landslagstränare planerar en säsong i 3x3 basket. Förhoppningsvis kommer uppfattningen förbättras om vad som kan påverka och vilka delar som är viktiga i träningsuppläggen. Anledningen till att Serbien undersöks är på grund av att de är en världsledande nation inom 3x3 basket och att deras träningsupplägg kan vara en anledning till deras framgång. Studien strävar efter att svara på följande frågeställningar: ●  Vad är orsaken till framgångarna för det serbiska 3x3 landslaget? ●  Vad anser 3x3 landslagstränarna i Serbien och Sverige är viktiga delar i träningsupplägget under en säsong, med fokus på aeroba och anaeroba förmågor? ●  Vilka orsaker upplever tränarna i Serbien och Sverige påverkar träningsupplägget? Metod: Syfte och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. Den kvalitativa datainsamlingen har sammanställts och bearbetats genom meningskoncentreringsmodellen i programmet NVivo-version 12. Resultat: Studien påvisar att Serbien och Sverige har två olika tillvägagångsätt när det kommer till planeringen och utförandet av sina träningsupplägg. Analys av data ledde oss till en huvudorsak som visades påverka hur utformningen av ett träningsupplägg för de aeroba och anaeroba förmågorna kan komma att se ut. Huvudorsaken påvisar att träningsupplägget ser annorlunda ut eftersom serbiska herrlandslaget enbart spelar 3x3 basket. Utifrån huvudorsaken förekom också att träningsupplägget utformas beroende på tiden som tränarna har att spendera med laget och antal turneringar som spelas under en säsong. En annan orsak som påverkar träningsupplägget är tränarnas individuella erfarenheter och tillgångar. Slutsats: Studiens slutsats är att det svenska träningsupplägget kan förbättras och att Serbien ständigt försöker utveckla sitt redan framgångsrika träningsupplägg. Det svenska träningsupplägget för utveckling av aeroba och anaeroba förmågor behöver planeras och struktureras för att spelarna ska uppnå bättre form. Slutsatsen är att rekrytering av spelare som enbart ska spela 3x3 basket skulle bidra till bättre resultat för både de serbiska damerna och hela svenska landslaget. Utformandet av sportens kravprofil i Sverige skulle kunna leda till bättre planering av när och hur landslaget bör samlas och börja träna. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>