<p>Examensarbetet är en kvalitativ undersökning om vad och hur lärare på en halländsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt på lärandet är välkänd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mångdimensionella kunskap krävs att läraren fångar och dokumenterar den. Detta arbete kräver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvärderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning ställer ökade krav på lärares dokumentation enligt forskningen och det är också lärarna i vår undersökning medvetna om. Lärarna i undersökningen visar insikt i den formativa bedömningsprocessens dokumentation men praktiserar inte denna fullt ut i vardagen. Lärarna känner att deras yrkesspråk inte är tillräckligt för att kunna dokumentera på ett tillfredsställande sätt. Individuella utvecklingsplaner med skriftliga bedömningar kräver att lärarna dokumenterar formativt. Detta har blivit en tung börda för lärarna som behöver stöd med att utveckla ett professionellt yrkesspråk.</p>

<p>Bedömning och betygsättning är en svår och viktig del av läraryrket. Då riktlinjerna från skolverket för betygsättning i ämnet Idrott och hälsa inte är så precisa så lämnas spelrum för lärarna att göra sin egen tolkning. Tidigare forskning av Ekberg (2009) har gett resultatet att lärare i ämnet Idrott och hälsa sätter betyg främst efter hur elever har tagit till sig och kan tillämpa rörelser i de vanligaste idrotterna. Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa som undervisar på högstadiet resonerade kring bedömning för betygsättning. Metoden som användes var en semistrukturerad intervju med fyra utbildade lärare i ämnet Idrott och hälsa. Vi valde denna metod för att ge de intervjuade lärarna ett fritt spelrum att resonera kring de frågor som ställdes. Studien beskriver hur de fyra lärarna resonerade kring bedömning av fakta, förståelse, förtrogenhet och färdigheter i ämnet Idrott och hälsa samt hur de resonerade kring formativ och summativ bedömning av sina elever. Resultatet visar på en relativt stor skillnad på hur lärarna i ämnet Idrott och hälsa resonerade kring bedömning för betygsättning. Av resultatet kan vi utläsa att färdighetskunskap var den mest prioriterade kunskapen av samtliga lärare i ämnet Idrott och hälsa. Slutsatsen vi har dragit, är att det behövs bättre utformade riktlinjer och betygskriterier för ämnet Idrott och hälsa för att lärarna i ämnet Idrott och hälsa ska kunna göra mer likvärdiga bedömningar för betygsättning.</p><p>Ämnesord: Bedömning, betyg, fakta, färdigheter, förståelse, förtrogenhet, Idrott och hälsa.</p>

Ledarskap är ett ämne som fascinerar många och det finns omfattande forskning på området. Det finns flera olika teorier och modeller inom ledarskap och för en chefsrekryterare kan valet av dessa påverka framtiden för många människor. Syftet med undersökningen var därför att genom kvalitativ metod beskriva vad en ledare är för chefsrekryterare. Insamlingsmetoden bestod av halvstrukturerade intervjuer med fem chefsrekryterare. Intervjuerna tolkades utifrån riktlinjer för tematisk analys. Resultatet visade att det finns vissa generella egenskaper och uppgifter som relateras till ledarskap men också att ledarskapet kan behöva vara föränderligt beroende på kontexten det befinner sig i. Resultatet får visst stöd från annan forskning inom området och kan delvis kopplas till teorierna om transformationellt och situationsanpassat ledarskap samt till contingency modellen. Resultaten visade även på kopplingar till begåvnings- och intelligensteorier.

This report deal with grades and evaluation in intermediary school, which grading systemshas been and is used in intermediary school and their benefits and disadvantages. The purposewith this report is to find out how the different grading systems has functioned since thebeginning of the Swedish intermediary school to present day and speculate what the futurewill show considering the changes the Swedish school in general is facing. My main result isthat the literature and the teachers, both retired and active, share the same view regarding thepros and cons with grading. When it comes to the matter of in which class should initiate, allthe approached teachers has different opinions. The procedure which I used to get my resultsincludes a literature analysis about grading and evaluation, covering both printed andelectronic sources, where I have compared the views of the different scholars. I have alsomade a high-quality study in which I have interviewed two active and two retired teachers toget their point of view regarding the subject. My conclusion is that grading and evaluation is avery sensitive subject to discuss, and it contains no optimal solution of how grades shouldlook like and function to give every student a fair assessment of their achievements. / Detta arbete handlar om betyg och bedömning i grundskolan. Vilka betygssystem som funnitsoch finns i grundskolan samt deras fördelar respektive nackdelar. Syftet med detta arbete äratt jag vill ta reda på hur de olika betygssystemen fungerat sedan grundskolan startades till hurvi har det idag samt vad som troligen väntar i framtiden och vilka förändringar skolan stårinför. Mitt huvudresultat är att litteraturen och de aktiva och de pensionerade lärarna har enrelativ likartad bild avseende fördelar och nackdelar med betyg. Men från vilken årskursbetyg bör delas ut har alla de intervjuade lärarna en egen uppfattning om. Den metod jag haranvänt mig av för att komma fram till mitt resultat är en litteraturstudie med både tryckta ochelektroniska källor där jag har jämfört de olika forskarnas uppfattning om betyg ochbedömning i skolan. Jag har även gjort en kvalitativ undersökning där jag intervjuade tvåaktiva och två pensionerade lärare om deras uppfattning och åsikter om betyg och bedömning.Min slutsats är att betyg och betygssystem är ett känsligt ämne att diskutera och att det intefinns någon optimal lösning för hur det ska se ut och fungera så att alla elever ska få en rättvisbedömning över vad de har presterat. För vidare studier inom ämnesområdet kan regeringenoch Skolverket granskas om hur de tänkt genomföra det nya betygssystemet och hurinförandet kommer att tas emot i skolan av både lärare och elever.

Bedömning och betygsättning är en svår och viktig del av läraryrket. Då riktlinjerna från skolverket för betygsättning i ämnet Idrott och hälsa inte är så precisa så lämnas spelrum för lärarna att göra sin egen tolkning. Tidigare forskning av Ekberg (2009) har gett resultatet att lärare i ämnet Idrott och hälsa sätter betyg främst efter hur elever har tagit till sig och kan tillämpa rörelser i de vanligaste idrotterna. Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa som undervisar på högstadiet resonerade kring bedömning för betygsättning. Metoden som användes var en semistrukturerad intervju med fyra utbildade lärare i ämnet Idrott och hälsa. Vi valde denna metod för att ge de intervjuade lärarna ett fritt spelrum att resonera kring de frågor som ställdes. Studien beskriver hur de fyra lärarna resonerade kring bedömning av fakta, förståelse, förtrogenhet och färdigheter i ämnet Idrott och hälsa samt hur de resonerade kring formativ och summativ bedömning av sina elever. Resultatet visar på en relativt stor skillnad på hur lärarna i ämnet Idrott och hälsa resonerade kring bedömning för betygsättning. Av resultatet kan vi utläsa att färdighetskunskap var den mest prioriterade kunskapen av samtliga lärare i ämnet Idrott och hälsa. Slutsatsen vi har dragit, är att det behövs bättre utformade riktlinjer och betygskriterier för ämnet Idrott och hälsa för att lärarna i ämnet Idrott och hälsa ska kunna göra mer likvärdiga bedömningar för betygsättning. Ämnesord: Bedömning, betyg, fakta, färdigheter, förståelse, förtrogenhet, Idrott och hälsa.

Examensarbetet är en kvalitativ undersökning om vad och hur lärare på en halländsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt på lärandet är välkänd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mångdimensionella kunskap krävs att läraren fångar och dokumenterar den. Detta arbete kräver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvärderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning ställer ökade krav på lärares dokumentation enligt forskningen och det är också lärarna i vår undersökning medvetna om. Lärarna i undersökningen visar insikt i den formativa bedömningsprocessens dokumentation men praktiserar inte denna fullt ut i vardagen. Lärarna känner att deras yrkesspråk inte är tillräckligt för att kunna dokumentera på ett tillfredsställande sätt. Individuella utvecklingsplaner med skriftliga bedömningar kräver att lärarna dokumenterar formativt. Detta har blivit en tung börda för lärarna som behöver stöd med att utveckla ett professionellt yrkesspråk.

This essay is a qualitative study that examines seven teachers ́ views on argumentative texts. The aim is to examine how teachers work and discuss argumentative texts, and how they work to develop students ́ writing. The main question is: What are the teachers experience, perception and attitude about working with argumentative text? Furthermore: What specific features are important when they mark this type of text? : How do teachers work with formative grading in terms of writing this type of text? Research shows that Swedish students ́ ability to write argumentative texts are inadequate. This study shows that teachers work varied and that they have a positive attitude to the subject. But it also shows that they focus on different abilities when they mark argumentative texts. Some teachers focus on linguistic correctness, while others focus on argumentation, which leads to different marking conventions on the same text. It is also noted that the interviewed teachers do not have a common language when they talk about argumentation, even though the essence is the same.

Att synliggöra lärande är något som lyfts fram av forskare i stor omfattning. Under de senaste åren har det diskuterats på flera plan, internationellt, nationellt och lokalt på skolor hur man kan arbeta formativt och hur man går tillväga för att ge formativ bedömning. Formativt lärande är något som för lärandet hos eleven framåt. Detta har vi särskilt uppmärksammat i vår vardag som lärare. Hur arbetar då lärare formativt? Har de den kunskap som krävs för att få eleverna att uppnå de mål som är nationellt uppsatta? Vi ville ta reda på hur några lärare arbetar med formativ bedömning och då särskilt titta på hur dessa lärare ger formativ återkoppling till sina elever. Vi har använt oss av en metodtriangulering för att jämföra forskning och empiriska undersökningar. För att försöka få svar på vårt syfte med undersökningen och de frågor vi ställt oss har vi använt två kvalitativa metoder, intervju och observation. Genom att både intervjua och observera lärarna kunder vi genom trianguleringen jämföra våra resultat. Vi ville ta reda på om lärarna gör som de säger att de gör. Resultaten av undersökningen visar att lärarna har en god vilja att arbeta formativt och med återkoppling som leder elevens lärande framåt. Den visar att lärarna inte har tillräcklig kännedom om de återkopplingsstrategier som dagens forskning lyfter fram som framgångsrika. De flesta av lärarna organiserar sin undervisning utifrån mål och syfte med det som ska läras men synliggör inte dessa tillräckligt för eleven, detta visar sig i våra observationer. Vår undersökning visar att det finns områden inom den formativa återkopplingen som kan förbättras och utvecklas.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur den enskilde lärarens kunskapssyn kan komma till uttryck i bedömningspraktiken, och hur detta kan påverka likvärdigheten i bedömning och betygsättning. Den teoretiska utgångspunkten har varit de lärandeteorier som speglat den svenska skolan de senaste hundra åren; behaviorismen, kognitivismen, pragmatismen och det sociokulturella perspektivet samt teorier om provkonstruktion. Tillvägagångssättet för studien var två olika metoder, dels en kvalitativ textanalys av prov och dels kvalitativa intervjuer av lärarna som delgett sina prov för analys. Studien avgränsades till tre yrkesverksamma lärare i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet av studien kom att visa att lärarna i studien till viss del talar om kunskap på ett sätt, men praktiskt i handling inte testar av samma kunskap. Resultatet kom också att visa att lärares kunskapssyn skiljer sig åt om man jämför olika lärare, men också att deras kunskapssyn inte helt stämmer överens med kunskapssynen i Lpo94, och att detta kan bidra till brister i likvärdigheten när det gäller bedömning och betygssättning.

Internationella studier visar att andelen svaga läsare har ökat i Sverige. Detta samtidigt som skolan arbetat med målrelaterade bedömningar som är tänkta att förtydliga bedömningsprocessen genom att elevens prestationer bedöms utifrån i förväg formulerade mål. Forskning inom området antyder att målen många gånger är otydliga för eleverna och att lärare är osäkra på hur bedömningen ska gå till. De senaste åren har det tillkommit en ökad fordran på elevdokumentation i olika former och utvärderingar av arbetet med dem visar att lärare efterfrågar ett gemensamt språk då många uppfattar sig ha svårt att formulera sig. Det har forskats en hel del om bedömning i skolan, men forskningen rörande dokumentation är mer åsidosatt. Syftet med denna studie var att undersöka lärare uppfattning av och arbete med att bedöma och dokumentera elevers läsutveckling. I studien deltog fem lärare från fyra olika skolor och kommuner. Data samlades in med hjälp av intervjuer och materialet analyserades tematiskt utifrån frågeområdena. Resultaten visade att lärarna känner sig förhållandevis säkra på att bedöma elevers läsutveckling trots osäkerhet kring att definiera läsflyt. Elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas under bedömningsprocessen. Bedömningen sker kontinuerligt medan dokumentationen lätt hopar sig innan utvecklingssamtalen. Den individuella utvecklingsplanen är den elevdokumentation som framhålls ha tydligast funktion för eleven. Åtgärdsprogrammens roll är mer diffus då det inte alltid fungerar som ett levande verktyg och eleverna inte alltid är med vid upprättandet. Lärarna är överlag positiva till dokumentationen då den resulterat i en mer kvalificerad målstyrning för eleverna och lärarna, vilket i sin tur medfört att bedömningen förenklats. Däremot upplevs inte utfallet av dokumentationen väga upp arbetsinsatsen. Den nackdel som tydligt träder fram är svårigheten med formuleringar och tidsåtgången som ger upphov till stress.