I det här arbetet undersöker vi om musikläraren verkligen är så förberedd på yrkets alla delar som man borde vara efter avslutad utbildning. Studien är indelad i tre rubriker; Arbetsliv, Kunskapsmål och bedömning samt Utbildning; för att ge en övergripande bild av de olika delarna i utbildning och yrkesliv för musikläraren. Vi har valt att intervjua sex nyutbildade musiklärare som är yrkesverksamma inom grundskola och gymnasium. Vi tittar även på styrdokument för vad en lärarutbildning ska innehålla samt hur exempelvis utvecklingssamtal och betygssättning ska genomföras i grundskola och gymnasium. Vi har bl.a. kommit fram till att Kungliga Musikhögskolans lärarutbildning har brister i att informera lärarstudenterna om mentorskap, utvecklingssamtal och betygsättning. / <p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

No description available.

I detta examensarbete har en undersökning om hur gymnasielärare resonerar kring begreppenbedömning, betygssättning och likvärdighet genomförts. Avsikten med undersökningen var att ökaförståelsen för hur lärare ser på sin egen bedömning och betygssättning samt vilka underlag deanvänder sig av vid betygssättning. Slutligen var avsikten att undersöka hur lärarna tolkar begreppetlikvärdighet och hur de arbetar för att uppnå likvärdighet i sin bedömning. De centrala frågorna fördenna studie var vilken roll lärare uppfattar att bedömningen har inom det egna ämnet, vilkaunderlag lärare använder sig av vid betygssättning, hur lärare tolkar begreppet likvärdighet ochvilka metoder lärare använder sig av för att uppnå likvärdighet vid bedömning. Studien bestod avkvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare verksamma inom mediaområdet. Analysen avintervjuerna gjordes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv där läroplanen, kursplanerna ochinformanternas utsagor låg till grund för förståelsen medan den tidigare forskningen sompresenteras i studien låg till grund för analysen. Resultatet visade att informanternas uppfattningarom hur bedömningen och betygen påverkar eleverna varierar. Även synen på vad som ska bedömasskiftar inom informantgruppen. I studien framkom att informanterna definierar begreppetlikvärdighet på olika sätt samt att de i stor utsträckning även använder olika metoder för att ökalikvärdigheten. Förändringarna som läroplan för gymnasieskolan 2011 fört med sig uppfattas avinformanterna som positiva samtidigt som det visade sig att det finns oklarheter kring huruvida dennya läroplanen ökar likvärdigheten i skolan.

Den forskning som finns om rekrytering idag har fått kritik för att vara onyanserad och inte ge en tydlig förståelse av processen. Forskning behöver fokusera på den komplexitet som rekryteringsprocessen innebär. Det finns även en brist på akademisk pedagogisk forskning inom rekrytering. Vi har därför valt att göra en studie inom detta område. Anställningsintervjun är ett av de vanligaste tillvägagångssätten för att bedöma i en rekrytering. Denna uppsats fokuserar därför på de bedömningar av kompetens som sker i en anställningsintervju. Syftet är att undersöka rekryteringsprocessen på en statlig myndighet för att se hur rekryterare på organisationen gör för att bedöma arbetssökandes kompetens i anställningsintervjun. De frågor vi vill få svar på är vilka kompetenser som bedöms samt hur dessa bedöms i intervjusituationen. Vi vill även se vilka faktorer som kan påverka den bedömningen. För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en intervjustudie med åtta rekryterare vid myndigheten. Resultatet visar att rekryterarna främst bedömer personlig lämplighet i anställningsintervjun och att de kontrollerar att det som står i ansökningshandlingarna stämmer med verkligheten. Det framkom även att informanterna bedömer de arbetssökande mycket på den känsla som uppstår under intervjun. Detta beror delvis på att det är en blivande kollega som ska anställas samt att det är ytterst viktigt att personen som de anställer ska passa in i gruppen. De tycker även att det är viktigt att reflektera över sina föreställningar och förväntningar eftersom detta annars omedvetet kan styra de val som görs i bedömningen. Det är viktigt att vara medveten om detta för att kunna göra en rättvis bedömning.

I följande arbete har jag studerat betyg och bedömning i den svenska dagspressen mellan åren 2000-2008. Till arbetet har jag valt cirka 100 tidningsartiklar från den svenska dagspressen. Syftet med arbetet var att undersöka olika uppfattningar om betyg och bedömning som kommer till tals i dagspressen. Jag har ett stort intresse av att lägga fokus på debatten kring betyg och bedömning i den samhälliga diskussionen i dagstidningarna som sällan beskrivits så omfattande i den formella politiken i regeringen eller riksdagen. I arbetet har jag kommit fram till att det förekommer olika uppfattningar om betyg och bedömning. Dessa åsikter är viktiga att belysa för att se på frågan ur olika infallsvinklar. Förutom en analys av debattartiklar i dagspressen har jag studerat litteratur om betygsfrågan. I litteraturen har jag använt mig av teorier om betyg och bedömning som pedagoger och betygsexperter beskrivit utförligt. En del betygsteoretiker har visat brister i skolan och givit förslag för att åtgärda de brister som finns i dagens betygssystem.

The aim of this study was to examine the students' perspectives on formative assessment, partly about how students perceived the assessment in general, partly about what students' opinions were on formative assessment, and partly about students' view of how assessment could be organized to stimulate learning process.  The study consisted of qualitative interviews with six students in grades one in an upper secondary school. The survey showed that students primarily perceived assessment with summative purpose: tests and scores.  Majority of the students experienced that there were too many tests occasions.  Those high-performing students were positive to tests.  However, those lower-performing students felt more negative and became more stressful with the exams. Results showed that they were lack of experience of formative assessment.  All the six students thought that they had not got any chance to involve in the assessments process.  They realized that they had not got adequate feedback about their learning-situations.  With regard to students' wishes about how assessment could be developed in order to improve their learning, it was mainly about more and concrete feedback on tests and assignments. Two models were developed in the final discussion, which showed the author's own perception of formative and summative assessments.

No description available.

No description available.

I den här examensuppsatsen genomförs en undersökning av de prov och uppgifter som elever, inom de teoretiska programmen, gör under kursen Svenska B på gymnasiet. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kognitiva förmågor tar plats vid betygsgrundande bedömningen, vilken typ av skriftliga uppgifter som förekommer samt även hur uppgifterna är formulerade. Studiens resultat visar att, även om alla kognitiva förmågor bedöms, är faktakunskap den kognitiva förmåga som främst mäts i de undersökta proven och uppgifterna.

Ett arbete som tar upp hur den arbetsplatsförlagda utbildningen(APU) bedöms sett ur kursperspektiv, vad grundar APU handledarna sin bedömning på? En känsla blev svaret. Det tillverkades också matriser för APU handledarna att använda för att se om detta skulle hjälpa till vid bedömningarna, svaret här blev positivt både till bedömning av elever, men det kom upp att matriserna var utmärkta att använda till informerar arbetsgivare och arbetsplats handledare vad eleven förväntades lära sig ute på sin APU.