Denna studie undersöker elevers uppfattningar om hur olika bedömningspraktiker påverkar elevernas utveckling, motivation och självreglering, med fokus på formativ och summativ bedömning, feedback och självreglering. Syftet med studien är att kartlägga dessa uppfattningar samt ställa dem i relation till teorier om bedömning och självreglering. Detta har undersökts i en enkätstudie utifrån forskningsfrågorna ”Hur uppfattar elever att formativ och summativ bedömning samt feedback påverkar deras utveckling i skolarbetet?” ”Hur uppfattar elever att sådan bedömning påverkar deras motivation till lärande?” och ”Hur uppfattar elever att sådan bedömning påverkar i vilken mån de tar ansvar för sitt eget lärande?”. 164 elever i årskurserna 4–6 på en skola i norra delarna av Stockholms län deltog i studien. Enkätsvaren har bearbetats utifrån forskningsfrågorna, relaterats till valda teorier och jämförts med tidigare forskning på området. Resultaten visar att eleverna uppfattar bedömning som ett stöd för lärande och att de formativa bedömningspraktikerna motiverar dem till att förbättra sina arbeten i större utsträckning än vad de summativa bedömningspraktikerna gör. Eleverna uppfattar även att de själva använder sig av lärarens bedömning för att förbättra sina arbeten. Däremot uppfattas exempelvis självbedömning ha mindre inverkan på deras utveckling. Vidare synliggörs en skillnad mellan åldersgrupperna, där de äldre elevernas uppfattningar kring huruvida bedömning motiverar och hjälper dem att utvecklas minskar jämfört med de yngre eleverna. Avslutningsvis är faktumet hur elevers uppfattningar om bedömning påverkar resultat av relevans för undervisning och bedömning, vilket motiverar en ökad medvetenhet hos lärare om just elevers uppfattningar.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur lärarna i vår undersökning arbetar med bedömning och den bedömningsmatris som används på skolan i fråga (se bilaga 3). Skolan där undersökningen tagit plats ligger i Skåne och bedriver undervisning i årskurserna F-5. Vi har gjort fem intervjuer med lärare som arbetar på skolan, och en intervju med den biträdande rektorn som är huvudansvarig för utformningen av bedömningsmatrisen. Den litteratur vi använt oss av har till största del varit koncentrerad kring olika former av bedömning. De som varit deltagande vid intervjutillfällena och det kvalitativa metodvalet har grundats på hur vi ansåg att vi skulle få en god insikt inom ämnet bedömning. Resultatet visar att de flesta av pedagogerna föredrar den formativa bedömningen, men några anser att det behövs mer resurser för att få till en givande formativ miljö för eleverna. När det gäller bedömningsmatrisen, så blev vår uppfattning att en del ansåg det vara ett tidskrävande arbete och att den hade otydligt utformade kunskapsmål.

Denna uppsats behandlar lärarens arbete kring bedömning i allmänhet och formativ bedömning i synnerhet. Syftet är att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasiet arbetar kring bedömning i den dagliga undervisningen. Att undersöka deras uppfattning om bedömning, om, och så fall hur, de använder sig av formativ bedömning och återkoppling i deras arbete när de ska bedöma elevernas prestationer. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur lärare i samhällskunskap på gymnasiet arbetar med bedömning i sin dagliga undervisning, vad de anser om bedömning och vad de upplever fungera väl i arbetet kring bedömning. Studien visar att de olika lärarnas arbetssätt kring bedömning skiljer sig en del åt men att det finns en tydlig koppling till betygssättning som är målet för samtliga lärare. Bedömningsarbetet som sker under kursens gång utformar lärarna på lite olika sätt och ofta i samspel med eleverna och efter deras önskemål. Resultatet visar också att lärarnas arbete kring återkoppling sker både i skriftlig och muntlig form och mer av en redovisande form snarare än vägledande. / This paper deals with the teacher's work on assessment in general and formative assessment in particular. The aim is to explore how social studies teacher at the high school are working on assessment in daily teaching. To explore their perceptions of assessment, if, and how, the use of formative assessment and feedback in their work when they evaluate student performance. Through qualitative interviews, I examined how teachers of social studies in high school working on assessment in their daily teaching, what they think of the assessment and what they experience work well in the work on assessment. The study shows that the various teachers working on assessment differs somewhat from one another but that there is a clear link to the grading which is the goal of all teachers. Assessment work that takes place during the course design teachers in different ways and often in interaction with students and their wishes. The result also shows that the teachers work on feedback occurs both in written and oral form and more of a reporting form rather than indicative.

Denna studie berör formativ bedömning i matematik i grundskolans tidiga år. Studien harundersökt bedömningsformen i forskning samt praktiken.Studiens syfte var att undersöka hur grundskolans tidiga år arbetar med formativ bedömning imatematik och hur detta påverkar eleverna i undervisningen. Utgångspunkten för studien varett sociokulturellt perspektiv. Genom forskning, litteratur och en inblick i verksamheten haren djupare förståelse kring bedömningsformen skapats och nya perspektiv upptäckts. ISkolverket (2011a, s.15) framgår det att bedömningskulturen i klassrummet påverkarindividers inställningar till lärande och detta är drivkraften bakom denna studie.I bakgrunden har olika delar som är av betydelse för den formativa bedömningen lyfts fram.Dessa delar är definition av bedömning, feedback, formativ bedömning, Skolverkets tre steg iden formativa bedömningen, formativ och summativ bedömning i samspel eller motsättning,bedömning i matematik och matematik i Lgr 11.En kvalitativ metod användes till denna studie. Utifrån den kvalitativa metoden valdes tvåredskap vilka var intervju och observation.Resultatet framhävde att bedömning är en stor del i undervisningen men trots det ettsvårtolkat begrepp. Formativ bedömning anses enligt deltagande lärare vara ett effektivtredskap i matematikundervisning men tiden räcker inte alltid till. Alla de deltagande lärarna,forskning och det sociokulturella perspektivet understryker att samtal och dialog ärbetydelsefullt för att den formativa bedömningen ska fungera som ett effektivt redskap iundervisning. Även om inte alla deltagande lärare hade full kännedom om Skolverkets(2011c) tre steg arbetade lärarna omedvetet utifrån stegen.

Denna studie är baserad på förskollärares syn på sitt uppdrag att dokumentera och analysera barns lärande och utveckling i förskolan. Detta uppdrag förtydligades i och med läroplanens revidering 2010 och har visat sig vara svårtolkat för förskollärare att genomföra i praktiken. Samtidigt har ansvaret för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på förskolan framhävts. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare tolkar och hanterar kraven på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. I synnerhet undersöks i vilken mån de använder dokumentationer och analyser av enskilda barns lärande som underlag för att bedöma och utveckla verksamheten. För att ytterligare belysa hur förskollärare tolkar och hanterar dessa krav analyserar vi vårt material med hjälp av begreppet transformativ bedömning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med sju förskollärare. Dessa arbetar antingen på en fristående eller en kommunal förskola i en större eller en mindre kommun i Mellansverige. Resultatet visar att förskollärarna i studien uppfattar läroplanens krav olika beroende på hur länge de har arbetat och om de arbetar kommunalt eller fristående. På kommunala förskolor framstår styrningen från statlig och kommunal nivå som mer påtaglig, men garanterar också en systematik i kvalitetsarbetet. På fristående förskolor upplevs inte styrningen som lika stark och kvalitetsarbetet här kan tolkas som mindre systematiskt i jämförelse. Flera förskollärare upplever detta uppdrag som tids- och resurskrävande och ställer sig frågande till för vems skull de ska genomföra detta. Förskollärarna använder i flera fall dokumentation som ett sätt att synliggöra sin verksamhet och sin profession. Bedömningar görs direkt eller indirekt och framstår som oundvikligen sammanvävda med förskollärarnas dokumentationspraktik, men kallas då för ”analys” eller ”reflektion”. I intervjupersonernas beskrivningar finns i vissa fall spår av transformativ bedömning. Denna bedömning innebär att man genom systematisk dokumentation av barn på individnivå kan finna sätt att bidra till att utveckla verksamheten på en övergripande nivå. Slutsatsen är att det förtydligade uppdraget tolkas olika och att det finns tecken på att förskollärare har ambitionen att vissa bedömningar ska bli transformativa.

Studiens övergripande syfte är att erhålla kunskap om synen på bedömning hos personal i fritidshem samt vilken inverkan bedömningsprocesser har på verksamheten i relation till pedagogens utbildningsbakgrund. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där 9 personer intervjuades; fyra fritidslärare, fyra fritidspedagoger samt en ämneslärare. Ett resultat som redovisas i studien är att bedömning är någonting förvirrande och svårgripbartför personal i fritidshem, begreppet bedömning är någonting som i första hand tillskrivs klasslärare. En viktig slutsats från studien är att pedagogens egna tidigare upplevelser avbedömning spelar stor roll för hur de senare ser på fenomenet.

Den här studien syftar till att undersöka hur grundskolelärare tänker och resonerar kring formativ bedömning med samt hur de förstår och uttrycker sig kring relationen mellan summativ och formativ bedömning. För att undersöka detta har studien använt sig av djupintervjuer av åtta lärare verksamma i grundskolans år 1-6 och har ett fenomenografiskt perspektiv. De tre frågeställningar som studien har använt sig av är: Vilka föreställningar om formativ bedömning har lärare i år 1-3?,  Vilka föreställningar om formativ bedömning har lärare i år 4-6 och vilka likheter och skillnader i lärarnas föreställningar om formativ bedömning finns mellan de som arbetar i år 1-3 och de som arbetar i år 4-6? Resultaten visar att de intervjuande lärarnas föreställningar i stor utsträckning ligger i linje med vad forskningen säger kring begreppen. De uppfattar summativ bedömning som bedömning av ett specifikt kunskapsinnehåll vid en angiven tidpunkt, och formativ bedömning som återkommande bedömning med syfte att användas för att informera beslut om nästa steg i inlärningsprocessen mot elevens långsiktiga mål. Även om det finns variationer bland lärarna i hur de uttrycker sig så visar studien att den variation på informanternas svar som finns inte har ett samband mellan åldern på eleverna som de har.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se hur bedömningen i ämnet Idrott och Hälsa sker i relation till skolverkets uppsatta kunskapskrav. Hur arbetar lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning. Använder sig lärare utav formativ- samt summativ bedömning i sin undervisning?  * Hur sker bedömningen inom Idrott och hälsa i relation till kunskapskraven?  * Hur arbetar fyra lärare i Idrott och hälsa med formativ- samt summativ bedömning i ämnet?  *  Hur arbetar fyra lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning av elever?  Metod: Den metod som användes är en kvalitativ metod i form av intervjuer. Studien består av intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa, från olika skolor i Stockholmsområdet. Två av de intervjuade lärarna var kvinnor (L2 och L3) och två var män (L1 och L4). L1 och L2 har även arbetat som lärare en längre tid, medan L3 och L4 är relativt nyexaminerade. L4 gjorde även sin lärarutbildning i Norge.  Resultat: Lärare i idrott och hälsa anser att dem har bra kännedom om kunskapskraven i Lgr11, men att bedömningsmetoderna ser olika ut. Lärarna anser att bedömningen sker i relation till kunskapskraven. Alla lärarna använder sig utav formativ- samt summativ bedömning, där det formativa arbetet skiljer sig i den grad att tre av lärarna använder sig av främst feedback medan den sista använder sig av själv- och kamratbedömning. Lärarna tycker att arbetet med reliabilitet och validitet är svårt, vilket gör att arbetet med detta ser olika ut.   Slutsats: Lärarna känner att de har bra kännedom om kunskapskraven, men att bedömningen ser annorlunda. Lärarna i studien arbetar även med formativ bedömning och ser även vikten av att använda sig av denna. En tredje slutsats är att arbetet med reliabilitet och validitet ser annorlunda ut för de olika lärarna. / Abstract Aim: The aim with the study is to see how the assessment in Physical Education is in relation to the knowledge requirements from The Swedish National Agency for Education. How do teachers work in order to reach a good level of reliability and validity when assessing. Do teachers use formative- and summative assessment in their education?  * How is the assessment in Physical Education in relation with the knowledge requirements? * How do four Physical Education teachers work with formative- and summative assessment in the subject?  *  How do four Physical Education teachers work to reach a good level of reliability and validity when assessing pupils?  Method: The method that was used is a qualitative method with interviews. The study consists of interviews with four teachers in Physical Education, from different schools in the Stockholm area. Two of the interviewed teachers were women (L2 and L3) and two were men (L1 and L4). L1 and L2 have worked as teacher for a long time, while L3 and L4 are relatively new in teaching. L4 did his teacher education I Norway.  Results: The results that emerged from the study are that teachers in Physical Education find that they have good knowledge of the knowledge requirements in Lgr11, but the assessment methods are different. The teachers find that the assessment is in relation to the knowledge requirements. The teachers use formative- and summative assessment, where the formative work differs in the way that three of the teachers uses mainly feedback while the last uses self- and peer assessment. The teachers think that the work with reliability and validity is hard, which makes that the work looks different.   Conclusion: The teachers feel that they have good knowledge of the knowledge requirements, but that the assessment looks different. The teachers in the study also work with formative assessment and also see the weight of using this. A third conclusion is that the work with reliability and validity looks different for the various teachers. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2013</p>

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka ett urval lärares uppfattningar och arbete angående matematikläxan samt undersöka i vilket syfte de har matematikläxan. Detta undersöks genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar bland annat att lärarna är eniga om att matematikläxans syfte dels är att eleverna får en extra repetitionsträning, de får träna på att ta ansvar samt att läxan ska befästa elevernas kunskap ytterligare. Samtliga informanter i min studie menar att det är viktigt att matematikläxan inte ska vara något nytt utan eleverna ska kunna göra den på egen hand. De flesta lärarna i studien individanpassar matematikläxan och resultatet visar att matematikläxan både används på ett formativt och summativt arbetssätt i form av bland annat kamrat- och självbedömning. Det positiva med matematikläxan är bland annat att den involverar föräldrarna i deras barns skolgång samt att eleverna får en extra färdighetsträning. En av nackdelarna med matematikläxan som resultatet visar är att den kan bli kämpig för de elever som har det jobbigt hemma och i skolan av olika anledningar.

InledningDet finns många olika användningsområden och arbetssätt när det gäller diagnoser. Undermin verksamhetsförlagda utbildning har jag stött på olika sätt att använda dem på menframförallt har jag mötts av att eleverna gör diagnosen när de är klara med kapitlet och sedanarbetat vidare i läroboken. Ett annat sätt jag uppmärksammat är relativt vanligt är att vissaelever inte hinner göra diagnosen för att det är dags för klassen att gå vidare till nästa kapitel.Diagnoser blir en form av kontroll av elevers kunskap och är, för mig, nära förknippade medbedömningar. Därför är jag nyfiken på hur diagnoserna kan användas i just bedömningssyfteoch om de kan användas både summativt och formativt.SyfteSyftet med denna studie är att ge en bild av hur lärare använder sig av diagnoserna imatematikböckerna i grundskolans årskurs 1-3. Jag vill även ge en bild av ifall diagnosernapåverkar lärarnas bedömning av eleverna och i så fall även hur bedömningen påverkas.MetodI denna studie användes kvalitativa intervjuer som metod. Fyra lärare, alla verksamma iårskurserna 1-3, intervjuades i strävan om att få reda på hur de använder diagnoserna iläroböckerna i sin bedömning.ResultatResultatet i denna studie visar att alla lärare i studien låter sina elever göra diagnoserna iläroböckerna när eleverna kommit dit i kapitlet. Med hjälp av elevernas resultat pådiagnoserna kan lärarna planera sin undervisning och hur eleverna ska arbeta vidare efterdiagnosen. Tre av lärarna använder sig även av andra diagnoser för att skapa sig en bredarebild av var eleverna befinner sig i sitt lärande. Diagnoserna används både summativt ochformativt. Det summativa användningsområdet handlar om att diagnoserna, till viss del,påverkar det omdöme eleven får i slutet av en termin eller ett läsår. Det formativaanvändandet sker genom att lärarna planerar elevens fortsatta lärande och utveckling utifrånresultatet på diagnosen. Resultatet i studien visar också att två av de fyra lärarna menar attlärobokens diagnoser har betydelse för det omdöme de ger eleven. De andra två lärarna menaratt de påverkas mer av hur eleverna presterar på Skolverkets diagnosmaterial Diamant än vadlärobokens diagnoser påverkar dem.