Under utbildning till yrkeslärare har frågan om handledning för att göra en bedömning blivit något som jag funderat mycket över. Studiens syfte var att utreda tankesätt och reflektioner kring frågan. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i studien. Slutsatsen av analyserade intervjuer är att handledarna tycker att det är roligt att handleda men att tiden inte riktigt finns. Vidare anser de att alla i yrket på arbetsplatsen måste delta i handledandet. De anser också att det är viktigt med introduktion och att anpassning måste göras till den studerandes förutsättningar i form av förkunskaper, både teoretiska och praktiska, samt personlighet och annan livserfarenhet. Handledningen ska ske i en öppen atmosfär, det är viktigt att vara ärlig i sin feedback och att de studerande får vara med olika personer i samma arbetsuppgift tas upp som önskvärt. När det gäller bedömning mot kurmålen på LIA framkommer olika strategier från att ha väl dokumenterade uppföljningsrutiner som sedan sammanställs till en slutrapport till att både se, känna och veta när målen uppnåtts.

Syftet med uppsatsen är att studera vilken uppfattning elever i årskurs nio på en skola i Mellan-sverige har kring betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning där eleverna fyller i både kvantitativa och kvalitativa frågor. Undersökningens resultat visar att eleverna tror att det är främst deras beteende och hur de är som elev som är avgörande för vilket betyg de får. Betyg, enligt eleverna i denna undersökning, handlar om hur man är som elev och vad man gör som elev. Det kumskapsrelaterade betygsystemet är inte väl förankrat bland dessa elever.

<p>Ett arbete som tar upp hur den arbetsplatsförlagda utbildningen(APU) bedöms sett ur kursperspektiv, vad grundar APU handledarna sin bedömning på? En känsla blev svaret. Det tillverkades också matriser för APU handledarna att använda för att se om detta skulle hjälpa till vid bedömningarna, svaret här blev positivt både till bedömning av elever, men det kom upp att matriserna var utmärkta att använda till informerar arbetsgivare och arbetsplats handledare vad eleven förväntades lära sig ute på sin APU.</p>

This paper aims to investigate how secondary school teachers of social studies working on grading and assessment in relation to Lgr 11. The paper will be based on three issues, and will be explored through interviews with five-working teachers. The existing boundaries and the essay outline and key concepts presented. Then follow the theoretical extensions selected. These are adapted along the topic selection. In the essay Background treated earlier school reforms and curriculum basic structure. Even the new role of the teacher and the school's general counsel issued. The method used in this study is a qualitative approach in the form of interviews. This is criticized and its reliability and validity are presented. The thesis of results dealing with the five different teachers and their answers to the questions asked. This is discussed and analyzed and linked than once to the theories previously selected. The result shows that the selected secondary school teachers to society of knowledge experiencing difficulties in interpreting the curriculum, its central content and knowledge requirements. The curriculum ambition of contributing to interpretations that may vary between teachers and this leads to an unequal assessment and grading. The study also shows that the selected teachers believe that the key to a fair and equal assessment is that teachers work together to design rubrics and other tools for both them and their students.

Tidigare forskning har sett att utvecklingen av teknologi har påverkat revisionsprocessen med både för- och nackdelar. Större delen av den tidigare forskningen fokuserar på revisorer men i och med lagförändringen om slopad revisionsplikt och redovisningskonsulternas starkare ställning har vi valt att studera redovisningskonsulters uppfattningar om digitaliseringens påverkan på redovisningsprocessen. Vi har valt att fokusera på två centrala begrepp som länge studerats inom revisionsprocessen, dessa är struktur och bedömningar. I vår studie är även IT med sin förberedda struktur ett viktigt begrepp. Syftet med studien är att beskriva och analysera redovisningskonsulters uppfattningar om digitaliseringens påverkan på arbetet och hur digitaliseringen har förändrat tyngdpunkten i arbetssättet mellan struktur och bedömningar i redovisningsprocessen. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ studie genomförts och tio redovisningskonsulter har intervjuats. För att få en djupare förståelse presenteras viktiga begrepp i en teoretisk referensram, dessa är digitalisering, informationsteknologi, strukturperspektivet, omdömesperspektivet och byråkultur. Analysen bygger sedan på teori och på citat från respondenterna. Utifrån respondenternas uppfattningar är vår slutsats att digitaliseringen har påverkat arbetet i redovisningsbranschen genom enorm effektivisering. Vi har till skillnad från tidigare forskning inom revisionsprocessen sett att det inom redovisningsprocessen finns en balans mellan struktur och bedömningar vilket är positivt. / Earlier research has seen that the development of information technology has affected the auditing process with both positive and negative outcomes. A great part of earlier research is focusing on auditors but due to the law changing which have created a new situation according mandate for accounting managers we have decided to apply our essay on accounting managers. In the audit process there are two central conceptions that we have chosen to focus on, these are structure and judgment. In our essay we have also chosen to focus on information technology that seem to be a prepared structure.   The purpose with this study is to increase the understanding of how acting accounting managers experience the digitalization effect on their working methods. We will examine the digitalization on two perspective, structure and judgment. To reach the purpose of this study we have made ten interviews. To gain a deeper understanding important concepts and theories are presented in the theoretical background and frame of reference, the most important concepts for the analyse are digitalization, information technology, structure, judgment and agency culture. The analysis is based on quotes from the respondents and based on respondents' perceptions, our conclusion is that digitization has affected the accounting industry and that the work has been more efficient. Unlike previous research in the audit process we have seen that there is a balance between structure and judgment in the accounting process.

Många faktorer och kunskaper förutom de direkta matematikkunskaperna kan påverka betygbedömning i matematik i gymnasiet. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka sådana faktorer för bedömningen som är kopplade till eleven, som beteende, attityder, ambition och andra kunskaper. Finns de? I vilken grad? Finns det någon skillnad mellan de olika programmen i gymnasieskolan? Finns det någon skillnad i olika bedömningars syfte? För att kunna identifiera de faktorer som inte är direkt kopplade till matematik studerade jag först vad som definieras som kunskap, vad som definieras som matematikkunskap och kompetens, samt vad, hur och i vilket syfte bedömningen sker. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare som är verksamma på gymnasiet i minst ett teoretiskt och ett praktiskt program. Jag kom fram till att det kan hända att många faktorer spelar in i bedömningen i olika grad mellan olika program och i olika bedömnings syften (två bedömningsyften: en formativt och en summativt). Detta försöker de intervjuade lärarna undvika genom att vara medvetna om bedömningsproblematiken, genom att undvika subjektivitet framför allt i den summativa bedömningen , genom att hålla bedömningsproblematiken uppe i de dagliga diskussionerna i skolan, genom att satsa på extra prov, både muntliga och skriftliga, och diskussioner samt genom att använda sig av det nationella provet som ett regleringsinstrument.

Bakgrund: Språklig Snabbedömning (SB) är ett språkligt bedömningsmaterial framtaget för att på kort tid (&lt; 1 h) kunna bedöma ett flertal språkliga förmågor. Användningen är utbredd i Västerbottens läns landsting men den praktiska användningen av bedömningsmaterialet har inte undersökts systematiskt. Frågeställning: Är resultaten av Språklig snabbedömning jämförbara med resultaten från bedömningar gjorda med normerade språkliga bedömningsmaterial? Metod: Data samlades in från arkiverade testmaterial för att kunna göra jämförelser mellan SB och kompletterande test. Totalt ingick 62 barn i undersökningen. Analysen genomfördes kvantitativt och kvalitativt genom att undersöka rankingen i olika material samt detaljgranska skillnader och likheter i upptäckta språkliga fel. Resultat: Den kvalitativa utvärderingen av SB visar att materialet ger resultat som ligger i linje med normerade test. Resultat för grammatisk språkförståelse och uttrycksförmåga ger liknande ranking av barnens förmågor som de normerade testen. När det gäller fonologisk uttrycksförmåga pekar resultaten på att SB upptäcker samma eller liknande fel men att fynden är färre än i de normerade testen. Slutsatser: Analysen visar att de delar i SB för vilka komparativ analys varit möjlig, inte skiljer sig systematiskt från de normerande testen. Detta tyder på åtminstone adekvat validitet med hänsyn tagen till testets längd. Däremot är känsligheten sämre än i de normerade och mer omfattande testen. Detta drabbar SB:s reliabilitet och resultaten påverkas kraftigare av slumpmässiga processer. En tillkommande faktor är att notationen i SB genomgående är mindre omfattande än i de normerade testen vilket medfört stora databortfall som man sannolikt skulle kunna undvika med noggrannare instruktioner för genomförande och notation. / Background: Språklig Snabbedömning (SB) is a material for assessing language abilities in children within the limits of a single visit (&lt;1 h). Its use is widespread within the Västerbotten county but existing practice not been systematically reviewed. Research question: Are the results from Språklig Snabbedömning comparable to results from assessments made with standardized language tests. Method: Data have been collected from archived test results on SB and standardized tests, comprising a total of 62 children. Results: A comparison between SB and standardized tests on receptive and expressive language skills produced similar rankings. A qualitative assessment of SB suggests that the results are in line with the standardized tests. For the phonological skills, the results suggest that SB detects similar language errors but to a lesser extent than the standardized tests. Conclusions: The analysis shows that no clear systematic errors seem to be present in SB compared to the standardized tests. This suggests that SB has reasonable criterion validity. However, it is clear that sensitivity suffers compared to the standardized tests, which are more comprehensive. This negatively affects the reliability of SB and the results may be more sensitive to random errors. And addition, a confounding factor is that the notation in SB is generally less comprehensive than in the standardized tests, which has caused substantial loss of information due to internal non-responses. This situation could conceivably be ameliorated by providing more comprehensive instructions for test procedure and notation in the use of SB.

Den svenska skolan har under historiens gång haft olika syn på bedömning och genomfört olika former av betygssystem. I och med den nya förändringen i skolan 2012 ändrade man det svenska betygsystemet och betygsättningen började införas redan i årskurs 6 i grundskolan. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur elever i årskurs 6 upplever och uppfattar bedömning i skolan. Arbetet grundar sig på den sociokulturella teorin, där kommunikation och elevens bakgrund står i fokus. För att undersöka forskningsområdet kommer följande frågeställningar att studeras: 1. Vad är elevperspektivet på bedömning för lärandet? 2. Vad är elevperspektivet på bedömning av lärandet? 3. Vilka faktorer påverkar enligt eleverna deras uppfattningar och upplevelser av bedömning? I studien valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer för att besvara mina frågeställningar. Tio grundskoleelever i sjätte klass intervjuades individuellt för att på bästa möjligavis kunna få en förståelse av deras perspektiv. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades i sin helhet för att kunna fånga upp de centrala i studien. Eleverna uppfattade att bedömningen till stor del var för deras kunskapsutveckling. Eleverna menade att bedömningen kunde främja deras lärande genom medvetenhet, delaktighet och tydlighet. Men andra uppfattningar och upplevelser om bedömning och betyg visade sig finnas, där eleverna uppfattade det som kontroll och makt. Återkoppling var ett verktyg som eleverna ansåg bäst gynna deras lärande framåt om det användes rätt medan den summativa bedömningen inte alltid var positiv eftersom att det viktiga i lärandet endast blev själva betyget istället för kunskapen. Faktorer som visade sig påverka elevperspektivet var lärarens handlingar i bedömningsprocessen och kamraternas förväntningar samt inställningar till bedömning.

Bakgrund: Både läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) samt skollagen beskriver elevers rättigheter att uppnå sina kunskapsmål. Vi har valt att skriva om hur elevers kunskaper bedöms i skolan samt hur och när dessa bedömningar görs. Vi har också undersökt hur specialpedagogers/speciallärares kompetenser tillvaratas samt sätts in om det visar att läraren har misstankar om att en elev inte når kunskapsmålen. Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka hur skolorna kunskapsbedömer elever och hur stödet sätts in om behov finns. De frågeställningar vi kommer utgå ifrån för att ta reda på detta är på vilket sätt görs kunskapsbedömningar? och anpassas klassrumsmiljön för elever med behov av stöd? Metod: I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med en kombination av enkäter samt intervjuer. Enkäterna var anonyma och bestod av mestadels öppna frågor då vi ville ha ut så mycket som möjligt av svaren och svaren var dessutom anonyma då vi förmodade att respondenterna skulle svara mer ärligt då. Intervjuerna var så kallade semistrukturerade intervjuer där huvudfrågorna är fasta och följdfrågorna ger utrymme för avvikelser. Resultat: Resultatet visade att eftersom alla elever konstruerar sina kunskaper utifrån sina egna förutsättningar är det viktigt att elevers kunskaper bedöms på olika sätt. Resultatet visar också att det är av stor vikt att man som lärare använder sig av muntliga bedömningar för att upptäcka de elever som döljer sina svårigheter. Elever i behov av stöd bör i första hand få arbeta i en anpassad klassrumsmiljö med rätt specialpedagogiskt stöd, vilket om det sätts in på rätt sätt kan leda till att dessa elever når kunskapsmålen

The purpose of my independent work was to develop and test a task-specific assessment matrix to the students writing logs that occurs in connection with their APL (workplace-based learning). The matrix is based on upper secondary school subject plan House building from The Swedish National Agency for Education and the four courses House building process, House building 1, House building 2 and House building 3 - conversion. Due to the matrix structure, I used the example matrix of Malmö University. The task-specific assessment must both serve as a guide for students in the implementation of the log writing, and in the evaluation of the assessment work. Both students and teachers then get a common assessment tool for evaluation. The matrix has been tested in the activity and then evaluated by both teachers and students through interviews. I have come to the conclusion that the matrix is perceived as clear and useful. I will in my work as a teacher use and further develop task-specific matrices because the result of my independent work shows that it supports and promote students development.   Keywords Assessment matrix, task-specific, assessment, writing log