Studien undersöker undervisningsmetoder i gymnasiekurserna Instrument eller sång 1 samt 3 (INSÅ), med särskilt fokus på metoder riktade mot att pröva nya sångtekniker i relation till bedömning och betygssättning. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer samt semistrukturerade kvalitativa enkäter med sånglärare och sångelever på gymnasiet. Vidare har data analyserats genom ett existensfilosofiskt fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar bland annat att sånglärarna beskriver att de besitter många sätt att lära ut samt använder sig av dem. De flesta elever är positiva till sångundervisningen i kurserna och beskriver undervisningen som en plats för utveckling. Studiens slutsats är att relationer mellan sånglärarna och eleverna alltid är befintliga och behöver finnas för att sångundervisning ska kunna bedrivas. Resultatet visar även att eleverna önskar att förutsättningarna kring bedömning och betygssättning ska förtydligas av sånglärarna. Sånglärarna beskriver bedömning och betygssättning som ett pågående arbete i kurserna.

The aim is to study and reach an understanding of how upper secondary school students perceive the subject of physical education and health through the assessment practice they experience. Part of the interest concerns the content of the assessment practice and the picture of the subject emerging from this. Another part is to study what students perceive to form the basis of the actual assessment. A third field of interest is directed towards the assessment practice at large and the ways in which students perceive how far this gives them equal opportunities of showing their knowledge and skills. Focus group interviews were carried out inspired by different vignettes, based on various dilemmas identified through earlier research. Four upper secondary schools from southern Sweden are represented, with 38 interviewed students. To further understand and analyze student perceptions, a New Institutional perspective is applied focusing on normative, regulative and cultural conditions1 (Scott 2008). The regulative and normative conditions are understood on the basis of different policy documents, and the cultural conditions are interpreted through previous research in the field. It can be established that institutionalized club sport receives priority both before school policy documents and the less institutionalized health field. Some normative elements are perceived to be important, especially those linked to club sport, like cooperation, consideration, understanding and fair play, while other normative and regulative requirements are neglected or not mentioned at all, like outdoor education. The interpretation may be that above all the culturally based requirements in the form of sport affect students’ perception of the subject of physical education and health. The interviewed students perceive physical education and health as an unfair subject. There are those students who have learned to perform ”correctly” according to sport norms, while at the same time there are those who do not have these skills, and none of the students perceive that they master the sport norms correctly. / Syftet är att undersöka och förstå hur elever på gymnasienivå uppfattar ämnet idrott och hälsa genom den bedömningspraktik de erfar. Ett delintresse utgörs av innehållet i bedömningspraktiken och vilken bild av ämnet som därigenom framträder. Ett andra delintresse är vad eleverna uppfattar ligger till grund för själva bedömningen. Ett tredje delintresse är riktat mot bedömningspraktiken i stort och på vilka sätt eleverna uppfattar i vad mån denna ger dem likvärdiga förutsättningar att visa vad de kan. Elevernas uppfattningar har studerats med hjälp av fokusgruppsintervjuer med inspiration i tre olika vinjetter. I studien deltog 38 elever på fyra olika gymnasieskolor. För att vidare kunna förstå och analysera elevernas uppfattningar användes ett nyinstitutionellt perspektiv där normativa, regulativa och kulturella villkor står i förgrunden (Scott 2008). De regulativa och de normativa villkoren förstås utifrån olika styrdokument och de kulturella villkoren utifrån tidigare forskning om ämnet. Analysen visar att den institutionaliserade föreningsidrotten får företräde framför både skolans styrdokument och ett mindre institutionaliserat hälsoområde. Vissa normerande inslag uppfattas som viktiga, speciellt de som kan kopplas till fostrande aspekter så som exempelvis samarbete, hänsyn, förståelse och fair play, medan andra normerande och reglerande villkor negligeras eller nämns inte alls, som exempelvis friluftsliv. Detta skulle kunna förstås som att det framför allt är de kulturella villkoren i form av föreningsidrott som påverkar elevernas uppfattningar om ämnet idrott och hälsa. De intervjuade eleverna uppfattar idrott och hälsa i stora drag som ett orättvist ämne. Det finns de elever som kan ”rätt” idrott och samtidigt finns de som inte har dessa färdigheter och ingen av eleverna uppfattar att de kommer till sin rätt i ämnet.