The aim is to study and reach an understanding of how upper secondary school students perceive the subject of physical education and health through the assessment practice they experience. Part of the interest concerns the content of the assessment practice and the picture of the subject emerging from this. Another part is to study what students perceive to form the basis of the actual assessment. A third field of interest is directed towards the assessment practice at large and the ways in which students perceive how far this gives them equal opportunities of showing their knowledge and skills. Focus group interviews were carried out inspired by different vignettes, based on various dilemmas identified through earlier research. Four upper secondary schools from southern Sweden are represented, with 38 interviewed students. To further understand and analyze student perceptions, a New Institutional perspective is applied focusing on normative, regulative and cultural conditions1 (Scott 2008). The regulative and normative conditions are understood on the basis of different policy documents, and the cultural conditions are interpreted through previous research in the field. It can be established that institutionalized club sport receives priority both before school policy documents and the less institutionalized health field. Some normative elements are perceived to be important, especially those linked to club sport, like cooperation, consideration, understanding and fair play, while other normative and regulative requirements are neglected or not mentioned at all, like outdoor education. The interpretation may be that above all the culturally based requirements in the form of sport affect students’ perception of the subject of physical education and health. The interviewed students perceive physical education and health as an unfair subject. There are those students who have learned to perform ”correctly” according to sport norms, while at the same time there are those who do not have these skills, and none of the students perceive that they master the sport norms correctly. / Syftet är att undersöka och förstå hur elever på gymnasienivå uppfattar ämnet idrott och hälsa genom den bedömningspraktik de erfar. Ett delintresse utgörs av innehållet i bedömningspraktiken och vilken bild av ämnet som därigenom framträder. Ett andra delintresse är vad eleverna uppfattar ligger till grund för själva bedömningen. Ett tredje delintresse är riktat mot bedömningspraktiken i stort och på vilka sätt eleverna uppfattar i vad mån denna ger dem likvärdiga förutsättningar att visa vad de kan. Elevernas uppfattningar har studerats med hjälp av fokusgruppsintervjuer med inspiration i tre olika vinjetter. I studien deltog 38 elever på fyra olika gymnasieskolor. För att vidare kunna förstå och analysera elevernas uppfattningar användes ett nyinstitutionellt perspektiv där normativa, regulativa och kulturella villkor står i förgrunden (Scott 2008). De regulativa och de normativa villkoren förstås utifrån olika styrdokument och de kulturella villkoren utifrån tidigare forskning om ämnet. Analysen visar att den institutionaliserade föreningsidrotten får företräde framför både skolans styrdokument och ett mindre institutionaliserat hälsoområde. Vissa normerande inslag uppfattas som viktiga, speciellt de som kan kopplas till fostrande aspekter så som exempelvis samarbete, hänsyn, förståelse och fair play, medan andra normerande och reglerande villkor negligeras eller nämns inte alls, som exempelvis friluftsliv. Detta skulle kunna förstås som att det framför allt är de kulturella villkoren i form av föreningsidrott som påverkar elevernas uppfattningar om ämnet idrott och hälsa. De intervjuade eleverna uppfattar idrott och hälsa i stora drag som ett orättvist ämne. Det finns de elever som kan ”rätt” idrott och samtidigt finns de som inte har dessa färdigheter och ingen av eleverna uppfattar att de kommer till sin rätt i ämnet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den diskursiva konstruktionen av ekonomiskt bistånd som yttersta skyddsnät inom ramen för handläggning och bedömning. För att besvara syftet har gruppintervjuer med handläggare på ekonomiskt bistånd genomförts. Vid intervjuerna har tre vinjetter presenterats som handläggarna fått möjlighet att diskutera. I uppsatsen används Laclau och Mouffes diskursteori som teori och analysmetod. Vår studie visar på konstruktioner av ekonomiskt bistånd som det yttersta skyddsnätet i form av tre diskurser; diskursen om ett yttersta skyddsnät då alla andra möjligheter är uttömda, diskursen om ett yttersta skyddsnät mot någonting samt diskursen om ett yttersta skyddsnät när andra välfärdssystem brister. Vi har identifierat den första diskursen, med betoning på klientens skyldigheter och egna ansvar, som hegemonisk. I den andra diskursen betonas klientens rättigheter och hjälpbehov samt handläggarnas ansvar för den enskilde. I den tredje diskursen ligger fokus på kommunens yttersta ansvar för sina invånare när andra välfärdssystem brister. Det finns en motstridighet mellan diskurserna, vilket får konsekvenser för biståndshandläggarna i form av ett komplicerat arbete. Studien visar på variation mellan kommunerna i de diskursiva konstruktionerna, frågan om att stå till arbetsmarknadens förfogande, förmildrande omständigheter samt innebörden av nöd & kris. Variationerna leder till en osäkerhet för den biståndssökande avseende utfallet på ansökan om ekonomiskt bistånd. Vår studie visar på potentiella brister i välfärdssystemet och i organiseringen av ekonomiskt bistånd. Vi anser därför att ekonomiskt bistånd kan behöva reformeras i grunden.

Bakgrund: Forskning om missförhållanden visar att äldre som bor på särskilda boenden utsätts för olika former av missförhållanden. De olika formerna av missförhållanden som sker inom äldreomsorgen kommer till uttryck på olika sätt, såsom psykisk och fysisk vanvård samt försummelse. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnadspersonal uppfattar eventuella missförhållanden inom äldreomsorgen och varför de tror att missförhållanden uppstår på särskilda boenden. Syftet var även att utifrån Theory of Reasoned Action tolka omvårdnadspersonalens potentiella agerande i situationer då det uppstår missförhållanden. Metod: Studien nyttjade en kvalitativ forskningsmetod i form av en vinjettstudie medfokusgrupper. Materialet analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att omvårdnadspersonalen hade olika uppfattningar kring missförhållanden. Brist i arbetsmiljö såsom tidsbrist, personalbrist och stress var troliga orsaker till missförhållanden. Genom Theory of Reasoned Action indikerades att kollegors påverkan, så kallade ”subjektiva normer” och egna attityder kan bidra till en förståelse om varför missförhållanden uppstår på särskilda boenden. / Background: Research on elder abuse shows that elderly people living in nursing homes are exposed to various forms of abuse. The various forms of abuse that occur in elderly care are expressed in different ways, such as mental and physical abuse, and neglect. Aim: The aim of the study was to investigate how nursing staff perceive possible elder abuse in elderly care and why they believe that elder abuse occurs in nursing homes. The aim was also to interpret the nursing staff's potential actions in situations where elder abuse occurs based on the Theory of Reasoned Action. Method: The study used a vignette methodology with four focus group interviews. The material was analysed through thematic analysis. Results: The results showed that nursing staff had different perceptions of elder abuse. The respondents believed that, among other things, deficiencies in the work environment such as lack of time, staff shortages and stress were likely reasons for elder abuse. The Theory of Reasoned Action indicated that colleagues' influence, also known as "subjective norms" and their own attitudes can contribute to an understanding of why elder abuse occurs in nursing home.