Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval. Jag har heller inte valt att undersöka hur det ser ut i olika sociokulturella områden, utan snarare använt mig utav ett bekvämlighetsurval. Denna studie liksom tidigare forskning har kommit fram till att det finns en spridning gällande vad som faktiskt bedöms i de praktiska momenten av idrott och hälsa. Det rör sig om allt från direkta bedömningar av beteenden till hur väl eleverna kan spela olika bollspel. Vidare har denna studie konstaterat att samtliga respondenter använder samma bedömningsmetodik och att de främst lyfter svagheter med den. Anledningen till att de använder sig utav den bedömningsmetodik som de gör verkar vara en brist på genomförbara alternativ.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval. Jag har heller inte valt att undersöka hur det ser ut i olika sociokulturella områden, utan snarare använt mig utav ett bekvämlighetsurval. Denna studie liksom tidigare forskning har kommit fram till att det finns en spridning gällande vad som faktiskt bedöms i de praktiska momenten av idrott och hälsa. Det rör sig om allt från direkta bedömningar av beteenden till hur väl eleverna kan spela olika bollspel. Vidare har denna studie konstaterat att samtliga respondenter använder samma bedömningsmetodik och att de främst lyfter svagheter med den. Anledningen till att de använder sig utav den bedömningsmetodik som de gör verkar vara en brist på genomförbara alternativ.

Vi har i denna undersökning valt att tittat på hur aktiva bildlärare i grundskolans senare del, ser på och praktiserar kunskapsbedömning i ämnet Bild. Kunskapsbedömning i allmänhet och kanske i bild i synnerhet är inte problemfritt. Det visar både litteraturen och vår egen erfarenhet. Att bedöma elevers bilder har under lång tid setts som en kontroversiell fråga. En otydlig och ofta starkt traditionsbunden syn på de ämnesstoff bildämnet innehåller samt otydliga bedömningskriterier skapar en svårighet att utföra adekvata bedömningar i ämnet. I Skolverkets Nationell utvärdering av grundskolan 2003 (NU-03), framgår det att bild är det ämne i grundskolan där flest elever (ca 42 %) inte känner till vad som förväntas av dem för att de ska få ett visst betyg. Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som lärare i grundskolan fokuserar på och relaterar till i sina beskrivningar av sitt arbete med kunskapsbedömning i bildämnet. Undersökningen bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare i södra Sverige. Resultatet visar att lärarna ser svårigheter men också vissa förtjänster med kunskapsbedömning. Svårigheterna skiljer sig i vissa fall mellan lärarna och handlar dels om konflikten mellan bedömning av produkten kontra processen, att bedöma och dokumentera processen, om otydliga kunskapsmål, om ämnets praktiska natur samt tidsbrist. Förtjänsterna av kunskapsbedömningen visar sig dels i den formativa bedömningens positiva effekter på elevernas lärande och utveckling i ämnet, en statushöjande effekt, samt i en till viss del motiverande effekt.

Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur didaktisk utformning och bedömningsstrategi påverkas av ämnesintegrerade arbetssätt. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet undersöker hur lärare talar om olika former av ämnesintegrering, vilka upplevda utmaningar och möjligheter med arbetssättet samt lärares bedömningspraktik i relation till ämnesintegrering. Metodiken och det teoretiska perspektiv som antas i det självständiga arbetet grundas i diskursiv analysmetodik. I undersökningen intervjuades tre lärare med olika bakgrund och erfarenheter. Utgångspunkten i metodiken baserades på en kvalitativ intervjumetod. Resultatet visar att lärarna identifierar tre modeller för ämnesintegrering som bygger på integrering inom ett ämnesområde, integrering mellan ett fåtal lärare och ämnen och slutligen mer omfattande integreringsprojekt. Därtill presenteras två perspektiv som genomsyrar upplevda möjligheter, utmaningar och reflektioner av bedömningspraktik: en progressivistisk utgångspunkt och en essentialistisk utgångspunkt i relation till ämnesintegrering. / The purpose of this study is to contribute with knowledge on how didactic design and assessment strategies are affected by subject-integrated working methods. The questions that form the basis of the work examines how teachers talk about different forms of subject integration, the perceived challenges and opportunities with the working method and teachers assessment practice in relation to subject integration. The methodology and the theoretical perspective adopted in the study are based on discourse analysis. In the survey, three teachers with different backgrounds and experiences were interviewed. The starting point in the methodology was based on a qualitative interview method. The results show that the teachers identify three models for subject integration which are based on integration within a subject area, integration between a few teachers and subjects and finally more extensive integration projects. In addition, two perspectives are presented that pervade perceived opportunities, challenges, and reflections of assessment practice: a progressive approach and in relation to subject integration.