Syftet med studien är att ta reda på vilken bedömningsproblematik rekryterare upplever vid bedömning av sökande. Fyra intervjuer genomfördes med rekryterare på två olika sjukhus, för att kunna besvara problemformuleringen: Vilken bedömningsproblematik anser rekryterare kan uppstå vid rekryteringar? Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys och jämfördes sedan med tidigare forskning samt Peter Jarvis teori om erfarenhetsbaserat lärande. Resultatet visar att det är viktigt med en väl utarbetad kravprofil för att öka chanserna till en lyckad rekrytering. Resultatet visar att de två största svårigheterna enligt rekryterare är att vara objektiva i sina bedömningar samt att förutse framtida arbetsprestationer hos de sökande. För att hantera dessa svårigheter kan olika kapacitetstester användas samt provanställning erbjudas innan en tillsvidareanställning påbörjas. Resultatet i denna studie påvisar också att rekryterarnas erfarenhet påverkar deras bedömning av sökande, både positivt och negativt. Vidare forskning behövs vad gäller kapacitetstesters reliabilitet och validitet samt i vilken utsträckning de bör användas, men också hur forskning om rekrytering ska nå ut till organisationer.

I följande uppsats undersöker vi rekryterarens bedömningsproblematik i vardagen. Ämnet är relevant eftersom arbetsmarknaden ständigt utvecklas vilket innebär att rekryterarens objektiva bedömning har försvårats. Rekryteraren måste hitta en balansgång mellan den subjektiva och objektiva bedömningen. Studiens syfte är att undersöka rekryterarens perspektiv på och upplevelser om rekryteringsprocessen. För att få en djupare förståelse kring rekryterarnas bedömningsproblematik vid en rekrytering. Våra frågeställningar är följande: Vilken bedömningsproblematik möter rekryterare i vardagen? Hur kan rekryteraren hitta en balansgång mellan objektiv och subjektiv bedömning i rekryteringsprocessen? Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört sex intervjuer med rekryterare på en offentlig verksamhet och två privata rekryteringsföretag. I denna studie utgår vi ifrån våra intervjupersoners åsikter, upplevelser och erfarenhet inom vårt ämnesområde. Empirin har transkriberats och analyserats med hjälp av en fenomenografisk analysmetod. Studiens resultat presenteras efter följande kategorier: Kravprofilen betydelse i en rekrytering, Att utföra en rättvis bedömning, Vikten av ett ärligt informationsutbyte, Bedömning av tillförlitligheten hos referenspersonerna och Hjälpmedel för objektiv bedömning. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att rekryteraren har svårt att finna en balansgång mellan den subjektiva och objektiva bedömningen. Rekryterarna är medvetna om vilka problem som kan uppstå och kan med hjälp av deras erfarenhet finna lösningar på problemen. Problemen som uppstår vid en rekrytering skiljer sig inte emellan den offentliga verksamheten och rekryteringsföretagen. Avslutningsvis har vi diskuterat undersökningens resultat och analys utifrån våra teorier och modeller om rekrytering och bedömning.

Detta självständiga arbete inom ämnet idrott och hälsa syftar till att studera vilka förutsättningar idrottslärare har för att bedöma sina elever likvärdigt och rättvist. Uppsatsens metod var semistrukturerade intervjuer med målinriktat urval som bestod av sex verksamma idrottslärare. Enligt idrottslärarna är tid och den kollegiala samverkan avgörande för att kunna åstadkomma en likvärdig bedömning. Inom faktorn tid ryms tid mellan lektioner, tid för gemensam planering men också tid för gemensam bedömning. När lärare bedömer teoretiska uppgifter är formativ bedömning en vanlig bedömningsmetod och när lärare bedömer rörelser kan användning av video vara framgångsrikt. Slutsatsen kan dras att lärare behöver dels få tillbringa med tid med varandra inom kollegiet och dels att den tillkomna tiden behöver förläggas åt att bedöma elevers insatser. Studiens resultat är i huvudsak relevant för verksamma idrottslärare men såväl för huvudmän och rektorer, eftersom den ger kunskap om bedömningsuppdragets möjligheter och begränsningar.