It would be impossible to trace the evolution of the form of the scherzo without treating also to some extent the history of the minuet, as the scherzo would hardly have come into being in the way it did had there not been the minuet, even though as the scherzo grew to maturity it resembled less and less its parent-form. This thesis examines the early use and origin of the scherzo, and its use and evolution in the works of Beethoven.

No description available.

Interpretation innebär att tolka och att återge. När en musiker interpreterar ett verk innebär det att den förhåller sig till en nottext och sätter verket i en musikhistorisk kontext. Det finns en tradition att förhålla sig till men också att ifrågasätta och bryta emot. Det finns alltid utrymme för en interpret att tillföra musiken sina egna uppfattningar. I själva verket är det en underförstådd förutsättning för att en interpretation ska vara relevant. Förhållandet mellan interpret och lyssnare är också central. Man kan säga att lyssnaren i sin tur interpreterar. Lyssnaren mottar det den hör och omformar det i sitt eget inre.  Det är upp till lyssnaren att vara mottaglig men jag tror det mesta ansvaret ligger på interpreten för den ansvarar för ett gemensamt möte i musiken. Man kan även säga att lyssnaren interpreterar när den lyssnar.  Det jag insett efter mycket lyssnande på Beethovens pianosonat op.109 är att olika interpreter tolkar texten och notbilden på väldigt olika sätt. Det är såklart en fråga om personlighet men jag menar att eftersom det är ett så sent verk av Beethoven, vilket innebär ett innovativt komponerande i förhållande till den traditionella wienerklassicism Beethoven tidigare komponerat i, finns det ytterligare anledningar till att det råder ovanligt skilda interpretationer. Detta är ytterligare en anledning om varför verket blir så intressant. Beethovens sena kompositioner innehåller en mer introvert karaktär och denna sonat tycks locka ut något alldeles särskilt personligt hos varje interpret.  I detta arbete analyserar jag notmaterialet och min egna interpretation i förhållande till andras interpretationer av Beethovens pianosonat op.109.

No description available.

No description available.

No description available.

Beethoven's early sonatas have already revealed a complex and varied technique that can present significant difficulties for intermediate piano students. In particular, the absence of systematic methodological guidance, as well as the lack of suitable and high-quality repertoire, can result in students struggling to learn Beethoven's piano technique and not being satisfied with the results. By examining and analyzing the theories of great educators, pedagogues, and performers, some of the standard technical patterns are identified and methods of mastering them are summarized. A sampling of related late-elementary level and intermediate level repertoire is identified, providing study material for students starting to learn the Beethoven sonatas, and serving as a guide for their teachers.

In this article I would like to attract attention to the personality of Ludwig Wilhelm Maurer. As a brilliant virtuoso violinist, known in Russia since 1817, conductor of the French theatre in St. Petersburg since 1835, inspector of all Emperor theatres since 1841 and conductor of the Philharmonic and Concert societies, Ludwig Maurer was an advocate of the classic inheritance.

The first movement of the Piano Quintet, Op. 16 of Ludwig van Beethoven works out three significant motivic "topics": a chromatically filled-in second, appearing first as 5 - #5 - 6 (Bb - B - C in Eb major); the emphasis om the submediant, both as vi in Eb major and as the tonal region of C minor; and the melodic interval of the sixth, which, when inverted to become a descending third, determines the structure of tonal regions at crucial points in the movement. These three motivic topics are introduced in the opening measures of the piece and are subsequently unfolded throughout the movement; the focus of the thesis will be to trace the unfolding of these three topics.

Statement of Problem and Analytical Procedures The primary purpose of this study is to examine the song cycle An die ferne Geliebte, by Ludwig van Beethoven, in an effort to provide the performer substantive musical and poetic evaluations leading to a valid interpretation of the songs. The analysis is intended to determine the aesthetic implications of the cycle and their effect on performance.