BakgrundI följande avsnitt redogörs för forskning inom det språkliga fältet. Talspråksutveckling, läsandet och skrivandets progression samt förskolan och förskollärarens roll i det hela synliggörs. Styrdokumentets syn på språk är också angivet.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra förskollärares resonemang kring och arbete med språkutveckling för barn i förskolan, dels språkutvecklande strategier rent allmänt, dels mer specifikt som en förberedelse inför kommande läs- och skrivutveckling.MetodMetoden som använts i undersökningen är en kvalitativ ansats med intervju som redskap. De som intervjuades var sex förskollärare verksamma på två olika förskolor i samma kommun.ResultatResultatet visar att förskollärarna lägger mycket kraft i att anlägga grundläggande språkliga förmågor. Det viktigaste som uttrycktes är att barnen får möjlighet att kommunicera med andra. Gällande läs- och skrivutveckling anses det viktigaste vara att väcka ett intresse / Program: Lärarutbildningen

During the 19th and 20th century, Sweden saw a dramatic increase of illegitimate children. The phenomenon was not however equally distributed, as the frequency was much lower in the western parts of the country. In several doctoral thesis, the development has been explained with the advancing industrialization of the modern society. The primary aim of this study has been to test this thesis in Västbo district 1860-1939. The district, which is located in the heart of the south western parts of Sweden, had around the turn of the century 1900, several more or less industrialized towns, but was still strongly influenced by the surrounding agrarian parishes. As expected, the parishes with an established industry, tended to have a higher proportion of illegitimate births than those of agrarian character. Therefore, the same thesis that has been accepted on a national scale, can also be applied on a local scale, even within the region that represents a low proportion of illegitimate births. The study has also proven that the majority of the illegitimate children’s fathers were unknown, which often put the mother in a difficult economic and social situation. On the other hand, a bigger proportion of the fathers were identified from 1926, when each municipality was obliged to institute a child welfare committee. The main material of the study has been the birth books and the child welfare committees’ protocols.

Syftet med denna studie är att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollärares kunskaper om och förhållningssätt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa kunskaper påverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativ samtalsintervju, där respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlägga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanställts utifrån fem kategorier. Studien tar sin utgångspunkt i literacy-forskning, som beskriver människans socialisering i den skriftspråkliga världen. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling är varierande, och kan ofta härledas till förskollärarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen på förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framställs betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta. Vidare kan skönjas en osäkerhet kring begreppet begynnande skrivutveckling, och detta kan tyda på avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk för att tala om barns tidiga skrivutveckling i förskolan. Samtliga respondenter använder sig av pedagogisk dokumentation. Dock visar resultatet att barns begynnande skrivutveckling inte dokumenteras i stor utsträckning vilket kan ses som ett problem då förskolans reviderade läroplan framför krav på detta.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på naturvetenskap samt hur de samtalar med barnen under en aktivitet i naturvetenskap. Två datainsamlingsmetoder har använts, intervjuer och observationer, för att undersöka vårt syfte. Tre förskollärare som arbetar med åldersgruppen tre till fem år och med olika pedagogiska inriktningar har deltagit i studien. Det teoretiska perspektiv vi utgick ifrån är ett meningsskapande perspektiv. Resultaten sammanställdes för att åskådliggöra vilka mönster som framkommit. Slutsatsen vi kom fram till var att förskollärarna uttrycker en vilja att svara på barnens frågor, samt uttrycker ett intresse för naturvetenskap. Då resultaten från observationerna delvis inte stämmer överens med detta, blir slutsatsen att förskollärarna har viljan, men att det inte räcker ända fram. För att förskollärarna ska kunna nå upp till de nya målen i naturvetenskap, behöver de få djupare kunskaper samt vore ett samarbete med andra förskolor önskvärt.

I denna studie undersöker vi barnskötares och förskollärares upplevelser av sina förutsättningar inför undervisning i de naturvetenskapliga ämnena fysik och kemi i förskolan ur ett läroplansteoretiskt perspektiv med fokus på transformeringsarenan. Vi har genomfört två undersökningar i form av åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barnskötare och förskollärare som arbetar i förskolor i Storstockholmsområdet. Våra frågor var grupperade efter ramfaktorerna fortbildning, kollegialt lärande, material, miljö, planeringsunderlag, styrdokument, tid och ämneskompetens. Vi valde att i intervjuguiden utgå ifrån ramfaktorteorin, vilken beskriver de ramar och praktiska förutsättningar som påverkar lärares handlingsutrymme. Intervjuerna transkriberades och kodades för att strukturera datamaterialet inför kategorisering och tematisering. Delstudierna jämfördes därefter med tidigare forskning samt analyserades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv med fokus på transformeringsarenan (Linde, 2012), det vill säga hur förskollärarna tolkar läroplanens mål till den faktiska undervisningen. De gemensamma nämnarna för resultaten av delstudierna är behovet av kompetensutveckling inom ämnena fysik och kemi samt mer tid för barnskötare och förskollärare att i sitt arbetslag kunna planera, utvärdera, analysera och utveckla undervisningen tillsammans. Barnskötarna i undersökningen efterfrågar ett kollegialt lärande där de kan öka sina kunskaper samtidigt som förskollärarna uttrycker vikten av kompetenta barnskötare för att kunna utföra sitt uppdrag. Resultatet tyder på att förskollärarna i undersökningen inte vet vad som förväntas av dem i undervisningen i ämnena fysik och kemi. Därför ser vi gärna att det genomförs forskningsstudier med fokus på rektorer och huvudmän för att synliggöra vad som erbjuds med syfte att underlätta förskollärarnas förutsättningar för att tolka, planera och utveckla undervisningen i fysik och kemi.

This thesis examines the critical factors shaping early-stage business model development. As a result, this paper provides insights and recommendations for the effective commercialization of innovations. The early-stage business model development process is notoriously complex and ambiguous, yet a limited amount if empirical studies have been conducted in this crucial phase. To address this research gap, an action research approach is employed to document learnings and challenges through an empirical case study into the early-stage business model development for a novel bioprinting technology. The study leverages existing literature to define specific actions and utilizes reflective analysis to gain comprehensive understanding of the factors shaping the process. Through this approach, important new lessons are uncovered for facilitators, highlighting both the facilitating role of tools and methods, as well as their limitations in enhancing the cognitive processes of understanding customer value, how to create value, and how to capture it efficiently. The research findings demonstrate the the business model development and innovation processes are iterative and complex, as well as heavily reliant on engagement and resource allocation. Furthermore, newfound theoretical considerations of commitment, organizational capabilities, and risk appetite arecrucial for the successful realizability of business models. Based on these findings, recommendations of future business model development in similar contexts are presented. These include the importance of achieving a common understanding among stakeholders, a thorough understanding of customer value, a thoughtful ideation process combining convergent and divergent thinking, and a comprehensive assessment of commitment and tolerance for ambiguity. This these contributes to the exisiting body of literature by holistically shedding light on the early-stage business model development process through documented action and by providing practical insights for practitioners and stakeholders involved in innovation commercialization. / Denna uppsats undersöker de kritiska faktorer som formar utvecklingen av affärsmodeller i tidiga skeden samt bidrar med insikter och rekommendationer för effektiv kommersialisering av innovationer. Processen för utveckling av affärsmodeller i tidiga skeden är känd för sin komplexitet och tvetydighet, men det finns få empiriska studier av denna avgörande fas. För att fylla detta forskningsgap används en aktionsforskningsansats för att dokumentera lärdomar och utmaningar genom en empirisk fallstudie på affärsmodellsutveckling i ett tidigt stadie för en ny bioprintingteknik. Studien utnyttjar befintlig litteratur för att definiera specifika åtgärder och använder reflekterande analys för att skapa en omfattande förståelse för de faktorer som formar processen. Genom detta tillvägagångssätt kan viktiga nya lärdomar dras kring facilitatorer, vilket belyser både verktygens och metodernas underlättande roll och deras begränsningar när det gäller att förbättra den kognitivaprocessen för att förstå kundvärde, hur man skapar och fångar detta värde på ett effektivt sätt. Forskningsresultaten visar att innovationsprocessen för affärsmodeller är iterativ, komplex och starkt beroende av engagemang och resursallokering. Dessutom är nya funna teoretiska överväganden om engagemang, organisatorisk kapacitet och riskaptit avgörande för en framgångsrik realisering av affärsmodeller. Baserat på dessa resultat presenteras rekommendationer för framtida utveckling av affärsmodeller i liknande kontexter. Dessa rekommendationer inkluderar vikten av att uppnå en samsyn bland intressenterna, en grundlig förståelse för kundvärdet, en genomtänkt idéprocess som kombinerar konvergent och divergent tänkande, samt en omfattande bedömning av engagemang och tolerans för ambiguitet. Denna uppsats bidrar till den befintliga kunskapen genom att holistiskt belysa utvecklingsprocessen för affärsmodeller genom dokumenterad handling i ett tidigt skede samt genom att ge praktiska insikter för utövare och intressenter som är involverade i kommersialisering av innovationer.