<p>Vårt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det är att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar på ett boende i en mindre kommun. Vidare på vilket sätt behandlingsassistenterna påverkades känslomässigt, såväl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville även visa på vilket sätt behandlingsassistenterna hanterade att de påverkades av sitt arbete.</p>

Vårt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det är att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar på ett boende i en mindre kommun. Vidare på vilket sätt behandlingsassistenterna påverkades känslomässigt, såväl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville även visa på vilket sätt behandlingsassistenterna hanterade att de påverkades av sitt arbete.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur relationer mellan behandlingsassistenter och intagna ungdomar på SiS-hem ser ut. Med detta som utgångspunkt behandlar denna studie frågor kring hur relationer ser ut mellan behandlingsassistenterna och ungdomarna, samt vilka faktorer som påverkar relationerna dem emellan. Studien har en kvalitativ ansats och materialet samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter från olika SiS-hem. Materialet analyserades därefter utifrån en tematisk analysmetod. Vidare har tidigare forskning och teorier kopplade till relationer använts för att förstå materialet. Studien visade att en grundläggande del för att bedriva behandlingsarbete med goda resultat var att det fanns en bra relation mellan behandlingsassistenterna och de intagna ungdomarna. Viktigt var också att personalgruppen arbetade mot samma mål och använde samma arbetssätt. På vilket sätt relationerna skapades var dock upp till var och en som arbetade. Studiens intervjupersoner hade alla sitt unika sätt för skapandet av relationer, men den gemensamma bilden var att det upplevdes viktigt att lägga mycket tid på inledningsskedet av en relation samt att underhålla redan skapade relationer. Det fanns ett flertal faktorer som påverkade relationerna, dock var dessa faktorer inte alltid uttalade eller formaliserade utan mer något som fanns outtalade i kulturen på arbetsplatserna och som framkom i analysarbetet.

Känslomässigt förhållningssätt gentemot klienter och gränssättning gentemot klienter är centrala komponenter för yrkesverksamma inom socialt arbete. Studiens syfte är att undersöka och jämföra socialsekreterares och behandlingsassistenters känslomässiga förhållningssätt gentemot klienter och gränssättning gentemot klienter. För att besvara syftet har sex kvalitativa intervjuer genomförts, varav tre socialsekreterare och tre behandlingsassistenter. Samtliga informanter har lång yrkeslivserfarenhet med minst 14 år inom socialt arbete. Den insamlade empirin analyserades genom en tematisk analys och kopplades samman med Emotionellt lönearbete som teori och gränssättning för professionella relationer som teoretisk modell. I studien framkommer det att socialsekreterare inte blandar in sina egna känslor i klientrelationen och det administrativa arbetet är i fokus. Medan behandlingsassistenterna använder sina egna känslor som ett arbetsverktyg och klientrelationen är i fokus. Socialsekreterarnas yrkeskontext gör att gränssättningen gentemot klienterna blir tydlig och klienterna hålls på stort avstånd. Medan behandlingsassistenternas yrkeskontext gör att gränssättningen gentemot klienterna är mer otydlig då klientarbetet sker i klientens vardagsmiljö. Studiens resultat visar på stora likheter inom professionerna gällande båda komponenterna. Studiens resultat visade även på stora skillnader mellan professionerna gällande båda komponenterna. En av studiens slutsatser är att yrkeskontexten har en tydlig påverkan på informanternas känslomässiga förhållningssätt gentemot klienter och gränssättning gentemot klienter.

Sverige nådde år 2015 en ny toppnotering vad gäller antal asylsökande. Detta förde med sig stora utmaningar för delar av socialtjänsten i relation till placering av ensamkommande barn och en snabbt stigande kostnadsutveckling för platser på asylboenden. Syftet med denna studie är att undersöka konsekvenserna av vad som sker när boendeformen för de asylsökande förändras. Undersökningen tar sin utgångspunkt i hur behandlingsassistenterna på ett kommunalt stödboende ser på sitt arbetet med ensamkommande ungdomar och hur de upplever sina möjligheter att hjälpa dem integreras i det svenska samhället. Studiens empiriska material består av sex semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter som är verksamma på ett stödboende i Stockholm. Analyserna tar sin begreppsliga utgångspunkt i Michael Lipskys (1980/2010) teori om gräsrotsbyråkrater samt Ludvig Beckmans (2011) integrationsteori. Resultatet visar att behandlingsassistenterna tenderar att fokusera på allmän kunskap kring samhällsinstitutioner, språk och relationer som viktiga faktorer man försökte forma sitt arbete kring. Samtidigt upplever behandlingsassistenterna en konflikt mellan vad man kunde göra och vad man upplever att de ensamkommande ungdomarna behöver. Studien visar bland annat på utmaningar i inkluderandet av boendepersonal och kommuner i beslutandet kring olika policyn givet det extraordinära sammanhang landet befinner sig i. / At the end of the year 2015, Sweden peaked in regards to asylum-seeking refugees. Concequently, parts of the social service would face numerous challenges in regards to the placement of unaccompanied minors in out-of home care and in rising costs for asylum accommodation for unaccompanied minors. The purpose of this thesis is to examine the consequences of what happens when the asylum housing for unaccompanied minors changes. This thesis takes its starting point in how treatment assistants at a municipal support housing view integration in regards to their work with unaccompanied minors. The empirical basis for this study consists of six semi-structured interviews with treatment assistants at a municipal support housing in Stockholm. The analysis takes its conceptual basis in Michael Lipsky's (1980/2010) theory of street-level bureaucrats and Ludvig Beckman's (2011) integration- theory. The results showed that treatment assistants tend to focus on general knowledge about societal institutions, language and relationships as important factors that they attempted to shape their work around. At the same time, the treatment assistants experience a conflict between what they can do and what they perceived that the unaccompanied minor needs. The study shows i.a. the challenges in including housing staff and municipalities on the forming and decision-making off public policies in extraordinary situations.

Varje år omhändertas ungdomar på grund av nutidens ungdomskriminalitet. Flera av dessa ungdomar placeras på HVB (hem för vård eller boende) i syfte att rehabiliteras från antisocialitet vilket kan förstås som en social hållbarhetsåtgärd. HVB har däremot kritiserats för att missgynna en hälsosam utveckling i och med en eventuell negativ socialiseringsprocess. Alla individer påverkas undermedvetet av sin omgivning vilket kan argumenteras vara mer påtagligt under ungdomsåren, därav kan konceptet av att samla flera ungdomar med liknande problematik på ett HVB ifrågasättas. Detta fenomen studeras utifrån teorier om social påverkan, konformitet, social inlärning, social identitet samt självbestämmandeteorin. Med hjälp av teorierna har studien som syfte att utforska behandlingsassistenters subjektiva erfarenheter av HVB-placerade ungdomars kriminella beteenden. Studien undersöker socialpsykologiska processer i form av interpersonella relationer och normkultur för att se hur de påverkar ungdomars upprätthållelse eller utveckling av kriminella beteenden. Med en kvalitativ design tillämpas semistrukturerade intervjuer med ett urval av 10 behandlingsassistenter i svensk kontext. Studiens tematiska analys identifierade tre huvudteman: “yrkesverksammas förhållningssätt”, “skyddsfaktorer” samt “riskfaktorer” med totalt 12 tillhörande subteman. Resultatet visar att en samling av antisociala ungdomar i samma sammanhang oftast bidrar till en negativ påverkan för ungdomarna. Hur ungdomarna påverkas av sin HVB-vistelse beror på vilka skyddsfaktorer samt riskfaktorer de besitter, men även hur behandlingsassistenter förhåller sig och arbetar med ungdomarna. / Every year, young people are taken into custody due to the youth crime prevailing in today's society. Several of these youths are placed in HVB (homes for care or residence) around Sweden to rehabilitate from their destructive lifestyles which can be seen as a concept of action from a social sustainability perspective. However, HVB have been criticized for disadvantaging the healthy development of youths due to a potential negative socialization process. All individuals are subconsciously influenced by their environment which can be argued to be more sensitive for youths, hence the concept of gathering several youths with similar issues in an HVB can be questioned. The social psychological theories underlying this issue include social influence, conformity, social learning, social identity, and self-determination theory. Using these theories, the study aims to explore caregivers' subjective experiences of HVB-placed youths' criminal behaviors. The study examines social psychological processes in the form of interpersonal relationships and norm culture to see how they affect youths' maintenance or development of criminal behaviors. With a qualitative design, the study uses semi-structured interviews with a sample of 10 caregivers in a Swedish context. Through thematic analysis, we have been able to identify three overarching themes:“professionals' approaches”, “protective factors”, and “risk factors” with a total of 12 associated subthemes. The results indicate that gathering a group of antisocial youths in the same setting often contributes to a negative influence for the youths. How the youths are affected by their residential care depends on the protective and risk factors they possess, as well as how caregivers engage with and work with the youths.