No description available.

No description available.

<p>Syftet med föreliggande studie var att belysa kvalitativa aspekter av egenterapimomentet på psykologprogrammet vid Stockholms universitet. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes åtta psykoterapeuters erfarenheter av hur det individualterapeutiska arbetet påverkades av att klienten var en psykologstuderande som genomgick terapin inom ramen för ett obligatoriskt utbildningsmoment. Data bearbetades genom en tematisk analys. Faktorer som befanns påverka det terapeutiska arbetet var: Terapeutens upplevelse av det meningsfulla i att bedriva terapi med blivande psykologer, identifikationen mellan terapeut och klient, samt klientens förförståelse för psykoterapeutisk teori och metod. Även klientgruppens psykosociala förutsättningar och institutionens krav i form av utbildningsobligatorium, tidsram, betalningspremisser samt att momentet ska genomgås hos legitimerad psykoterapeut, upplevdes påverka det terapeutiska arbetet. Resultaten diskuterades utifrån befintlig teori och empiri varvid de möjligheter, lockelser och svårigheter som det terapeutiska arbetet med en psykologstudent kunde innebära belystes, och förslag på förbättringar av egenterapimomentet framlades.</p>

Syftet med föreliggande studie var att belysa kvalitativa aspekter av egenterapimomentet på psykologprogrammet vid Stockholms universitet. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes åtta psykoterapeuters erfarenheter av hur det individualterapeutiska arbetet påverkades av att klienten var en psykologstuderande som genomgick terapin inom ramen för ett obligatoriskt utbildningsmoment. Data bearbetades genom en tematisk analys. Faktorer som befanns påverka det terapeutiska arbetet var: Terapeutens upplevelse av det meningsfulla i att bedriva terapi med blivande psykologer, identifikationen mellan terapeut och klient, samt klientens förförståelse för psykoterapeutisk teori och metod. Även klientgruppens psykosociala förutsättningar och institutionens krav i form av utbildningsobligatorium, tidsram, betalningspremisser samt att momentet ska genomgås hos legitimerad psykoterapeut, upplevdes påverka det terapeutiska arbetet. Resultaten diskuterades utifrån befintlig teori och empiri varvid de möjligheter, lockelser och svårigheter som det terapeutiska arbetet med en psykologstudent kunde innebära belystes, och förslag på förbättringar av egenterapimomentet framlades.

<p>Studiens syfte är att undersöka insatsers utfall för missbruksklienter efter avslutad vistelse på behandlingshem/ familjehem. Ett delsyfte är också att undersöka några variablers inverkan på utfallet samt hur dokumentationen ser ut. Utifrån detta har vi formulerat följande frågeställningar. (1) Hur har insatserna utfallit i stort? (2) Hur har sociala relationer beskrivits i anslutning till detta? (3) Hur har klientens delaktighet och motivation beskrivits? (4) Hur har den samlade dokumentationen av insatserna fungerat? För att besvara dessa har 14 akter studerats, metoden har varit såväl kvalitativ som kvantitativ. Resultatet visar att sex av klienterna har en förbättrad missbrukssituation sex månader efter avslutad behandling. Andelen kvinnor är ansenligt större än andelen män som har förbättrad missbrukssituation. Tidigare forskning gällande sociala relationer och motivation har visat att dessa variabler har betydelse för utfallet. Gällande sociala relationer tycks det i vår studie ha haft betydelse för missbrukssituationen. I det material vi har tagit del av har dokumentationen varit bristfällig varför vi har haft svårt att besvara frågeställningarna. Vår studie framhåller vikten av systematiska metoder för dokumentation då detta är en förutsättning för utvärdering och vidareutveckling av socialtjänstens verksamhet. Vidare framhålls betydelsen av att arbeta och dokumentera med klientens sociala relationer och behandlingsmotivation, detta för att påverka utfall i positiv riktning.</p> / <p>The purpose of this study is to examine the results of substance abusers after they have completed their visit in an institution/foster home. Parts of the purpose are to examine specific variables and their effects on the results as well as what the documentation looks like. From this we have formulated these following questions. (1) Generally, what have these efforts resulted in? (2) How have the social relationships been described in connection to this? (3) How has the client’s participation and motivation been described? (4) How has the collected documentation of these efforts been functioning? To answer these questions 14 files have been studied and the method has been both qualitative and quantitative. Our findings show that the result, regarding the abuse situation, has improved six months after completed treatment for six of the clients. The proportion women are considerably larger than the proportion of men with improved abuse situation. Previous research regarding social relationships and motivation has shown that these variables have significance for the result. Our findings regarding social relationships show that they were of importance for the abuse situation. The documentation in our research material has been insufficient and this has led to difficulties when trying to answer our questions. This study points out the importance of systematic methods of documenting because this is a prerequisite for the social services to be able to evaluate and to develop their activity. It seems like documenting and working with the client’s social relationships and motivation for treatment could influence the result to a more positive outcome.</p>

Studiens syfte är att undersöka insatsers utfall för missbruksklienter efter avslutad vistelse på behandlingshem/ familjehem. Ett delsyfte är också att undersöka några variablers inverkan på utfallet samt hur dokumentationen ser ut. Utifrån detta har vi formulerat följande frågeställningar. (1) Hur har insatserna utfallit i stort? (2) Hur har sociala relationer beskrivits i anslutning till detta? (3) Hur har klientens delaktighet och motivation beskrivits? (4) Hur har den samlade dokumentationen av insatserna fungerat? För att besvara dessa har 14 akter studerats, metoden har varit såväl kvalitativ som kvantitativ. Resultatet visar att sex av klienterna har en förbättrad missbrukssituation sex månader efter avslutad behandling. Andelen kvinnor är ansenligt större än andelen män som har förbättrad missbrukssituation. Tidigare forskning gällande sociala relationer och motivation har visat att dessa variabler har betydelse för utfallet. Gällande sociala relationer tycks det i vår studie ha haft betydelse för missbrukssituationen. I det material vi har tagit del av har dokumentationen varit bristfällig varför vi har haft svårt att besvara frågeställningarna. Vår studie framhåller vikten av systematiska metoder för dokumentation då detta är en förutsättning för utvärdering och vidareutveckling av socialtjänstens verksamhet. Vidare framhålls betydelsen av att arbeta och dokumentera med klientens sociala relationer och behandlingsmotivation, detta för att påverka utfall i positiv riktning. / The purpose of this study is to examine the results of substance abusers after they have completed their visit in an institution/foster home. Parts of the purpose are to examine specific variables and their effects on the results as well as what the documentation looks like. From this we have formulated these following questions. (1) Generally, what have these efforts resulted in? (2) How have the social relationships been described in connection to this? (3) How has the client’s participation and motivation been described? (4) How has the collected documentation of these efforts been functioning? To answer these questions 14 files have been studied and the method has been both qualitative and quantitative. Our findings show that the result, regarding the abuse situation, has improved six months after completed treatment for six of the clients. The proportion women are considerably larger than the proportion of men with improved abuse situation. Previous research regarding social relationships and motivation has shown that these variables have significance for the result. Our findings regarding social relationships show that they were of importance for the abuse situation. The documentation in our research material has been insufficient and this has led to difficulties when trying to answer our questions. This study points out the importance of systematic methods of documenting because this is a prerequisite for the social services to be able to evaluate and to develop their activity. It seems like documenting and working with the client’s social relationships and motivation for treatment could influence the result to a more positive outcome.

Naturbaserad terapi utprövas i Sverige för utmattningssyndrom och annan stressrelaterad ohälsa. Ett omfattande forskningsunderlag visar på naturens läkande effekter vad gäller stressreduktion och återhämtning. Det behövs dock mer forskning för att klargöra behandlingens effekter. Syftet med denna studie är att undersöka patienters och behandlares upplevelser av naturbaserad terapi i formen grön rehabilitering och trädgårdsterapi, för att få förståelse för vilka faktorer som upplevs vara verksamma i behandlingen,  hur förändring upplevs ske och vad den innebär. Totalt har 12 kvinnor, sex behandlare och sex patienter, intervjuats. Materialet har analyserats induktivt tematiskt. Resultatet visra på trivsel, motivation och upplevt växande hos alla respondenter. Patienterna betonar miljö och bemötande; aktivitet, värme och upplevd kravlöshet. Naturvistelser samt gruppformatet med kreativa och fysiska övningar ger utmaningar, mer medveten närvaro i kroppen, samt symbolik som underlättar kommunikation. Sammantaget visar resultaten på förbättringar för flera patienter vad gäller både kroppsmedvetande och kommunikationsfärdigheter. De har också fått strategier som ger dem bättre möjligheter att hantera ångestrelaterade situationer i vardagen. För personalens del är arbetsmotivation utifrån förbättrad arbetssituation den mest framträdande faktorn.