Ijuli2010gickSverigefrånallmänvärnplikttillfrivilligmilitärutbildningochyrketsoldatblevenstatliganställningsform.Försvarsmaktenharidagsommålattsoldaternaskastannaimellansextillåttaår.Organisationenuppleverdockinulägetproblemmedenhögpersonalomsättningavsoldatersomväljerattslutaiförtid.SyftetmeddennastudieärattskapaendjupareförståelseförhurchefersomarbetarpåstrategisknivåinomFörsvarsmaktenuppleverproblematikenmeddenhögapersonalomsättningsområderidag,samtvilkamöjligheterdeharattminskasoldaternasbenägenhettillattsluta.StudienäravkvalitativkaraktärochgrundaspåfyrakvalitativaintervjuermedfyraolikachefersomarbetarpåstrategisknivåinomolikaavdelningarpåFörsvarsmakten.Istudienkommerviframtillattchefernaharbegränsademöjlighetertillattminskasoldaternasbenägenhettillattsluta.Dettaberorblandannatpåbegränsademöjligheteratterbjudasoldaternakarriär-­‐ochutvecklingsmöjligheter,skapaettvärdeianställningen,erbjudavarierandearbetsuppgifter,skickasoldaternapåutlandstjänstsamtbegränsademöjligheteriattlevaupptillsoldaternasförväntningarsomdefåttgenomdebilderavFörsvarsmaktensommålasuppimedia.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen. Studien identifierar vilka betydelsefulla faktorer och aktörer som påverkar medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen, samt vilka av dessa som är mest centrala. Vår avsikt är även att göra en jämförelse mellan två personalgrupper i den studerade organisationen. Empirin samlades in via intervjuer med en kompletterande enkät.  Resultatet visar att det finns ett flertal betydelsefulla faktorer och aktörer för medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen och där uppvisar de två personalgrupperna stora likheter. De mest centrala faktorerna och aktörerna är social gemenskap, anställningstrygghet samt intressanta och utmanande arbetsuppgifter. De största skillnaderna mellan personalgrupperna är upplevda utvecklingsmöjligheter och hur behovet av stöd från chef och ledning uttrycker sig. Resultatet visar även att vissa faktorer och aktörer blir betydelsefulla först när de sätts i relation till andra faktorer eller aktörer.

<p>Abstract</p><p>To benefit the economic growth of a country, it is important for the inhabitants to make the decision to become business owners. Sweden today, apart from the rest of Europe, is facing a growing problem. The numbers of companies are growing, but the numbers of company owners are not. As a result of this, the employment is not able to develop under the same conditions, when the opportunities of employment decrease. Research shows, that the interest for owning a company among the Swedish youth has increased. However, it has not increased amongst the young and highly educated people. During a time where the numbers of college educated people are increasing and to that, the long-term educational programs are becoming more common, this becomes a serious problem for the future of Sweden. Among the young and highly educated there are the business graduates, which in theory are considered to possess the knowledge it takes to become the company owners of the future.</p><p>The aim with this thesis is to, with a quantitative study, analyze the entrepreneurial propensity among highly educated business students. To fulfil the aim we will investigate five different variables; gender, family background, ethnical background, knowledge and experience and experienced risk. To collect this information we are searching for both quantitative and qualitative information.</p><p>The implemented survey of 77 highly educated business students at Södertörns University College shows that the entrepreneurial propensity amongst the students is low. A difference can be seen between the students that are positive and the students that are negative to starting their own business. Amongst the students that are positive one can see that the propensity is higher in the variables of knowledge and experience and experienced risk. Furthermore, the results of the survey research show that family background and ethnical background have the least relevance to the entrepreneurial propensity.</p><p>The conclusion explains the underlying factors that show that the reason why highly educated business students choose to become an employee rather then starting their own business is their low entrepreneurial propensity. What affects the students low entrepreneurial propensity and therefore their choice not to start their own business is the lack of knowledge in the area, both theoretical and practical. A larger practical knowledge leads to a decrease in the experienced risk relating to starting a business, which is the second important factor to why students choose employment rather than a business of their own.</p> / <p>För att gynna ett lands tillväxt är det viktigt att landets invånare väljer att bli företagare. Till skillnad mot övriga Europa står Sverige inför ett växande problem idag, där företagen ökar men antal företagare minskar. Som en följd av detta kan inte sysselsättningen utvecklas på samma villkor när arbetsmöjligheterna blir färre. Undersökningar visar dock att intresset för företagande ökat bland unga, däremot inte bland unga högutbildade. I en tid där examensantalet och därtill långa utbildningar blir allt vanligare, vilket medför att befolkningens utbildningsnivå stiger och unga högutbildade är en målgrupp som växer och blir större, blir detta till ett allvarligt problem för Sveriges framtid. Bland dessa unga högutbildade ses även ekonomer, vilka i teorin anses inneha de kunskaper som krävs för att vara framtidens företagare.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ studie studera och analysera högutbildade ekonomistudenters grundläggande entreprenöriella benägenhet. För att uppfylla syftet undersöks fem olika variabler; kön, familjebakgrund, etnisk bakgrund, kunskap och erfarenhet samt upplevd risk. För att få fram information om de olika variablerna eftersöks både kvantitativ och kvalitativ data.</p><p>Den genomförda undersökningen av 77 högutbildade företagsekonomistudenter vid Södertörns Högskola, påvisar att den entreprenöriella benägenheten bland studenterna är låg. Skillnad kan ses mellan studenter som är positiva till företagande, där benägenheten är högre inom variablerna kunskap och erfarenhet samt upplevd risk, gentemot studenter negativa till företagande. Vidare visar resultatet av undersökningen att familjebakgrund och etnisk bakgrund har minst relevans för den entreprenöriella benägenheten.</p><p>Slutsatsen klargör att de bakomliggande faktorerna till att högutbildade företagsekonomistudenter inte väljer företagande framför anställning är på grund av den låga entreprenöriella benägenheten. Det som påverkar studenternas låga entreprenöriella benägenhet och därmed valet att inte starta företag är bristen på kunskap inom området, både teoretisk och praktisk. En större praktisk kunskap leder till en minskning av den upplevda risken inför företagande, vilket är den andra avgörande faktorn till varför studenter väljer en anställning framför företagande.</p>

Abstract To benefit the economic growth of a country, it is important for the inhabitants to make the decision to become business owners. Sweden today, apart from the rest of Europe, is facing a growing problem. The numbers of companies are growing, but the numbers of company owners are not. As a result of this, the employment is not able to develop under the same conditions, when the opportunities of employment decrease. Research shows, that the interest for owning a company among the Swedish youth has increased. However, it has not increased amongst the young and highly educated people. During a time where the numbers of college educated people are increasing and to that, the long-term educational programs are becoming more common, this becomes a serious problem for the future of Sweden. Among the young and highly educated there are the business graduates, which in theory are considered to possess the knowledge it takes to become the company owners of the future. The aim with this thesis is to, with a quantitative study, analyze the entrepreneurial propensity among highly educated business students. To fulfil the aim we will investigate five different variables; gender, family background, ethnical background, knowledge and experience and experienced risk. To collect this information we are searching for both quantitative and qualitative information. The implemented survey of 77 highly educated business students at Södertörns University College shows that the entrepreneurial propensity amongst the students is low. A difference can be seen between the students that are positive and the students that are negative to starting their own business. Amongst the students that are positive one can see that the propensity is higher in the variables of knowledge and experience and experienced risk. Furthermore, the results of the survey research show that family background and ethnical background have the least relevance to the entrepreneurial propensity. The conclusion explains the underlying factors that show that the reason why highly educated business students choose to become an employee rather then starting their own business is their low entrepreneurial propensity. What affects the students low entrepreneurial propensity and therefore their choice not to start their own business is the lack of knowledge in the area, both theoretical and practical. A larger practical knowledge leads to a decrease in the experienced risk relating to starting a business, which is the second important factor to why students choose employment rather than a business of their own. / För att gynna ett lands tillväxt är det viktigt att landets invånare väljer att bli företagare. Till skillnad mot övriga Europa står Sverige inför ett växande problem idag, där företagen ökar men antal företagare minskar. Som en följd av detta kan inte sysselsättningen utvecklas på samma villkor när arbetsmöjligheterna blir färre. Undersökningar visar dock att intresset för företagande ökat bland unga, däremot inte bland unga högutbildade. I en tid där examensantalet och därtill långa utbildningar blir allt vanligare, vilket medför att befolkningens utbildningsnivå stiger och unga högutbildade är en målgrupp som växer och blir större, blir detta till ett allvarligt problem för Sveriges framtid. Bland dessa unga högutbildade ses även ekonomer, vilka i teorin anses inneha de kunskaper som krävs för att vara framtidens företagare. Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ studie studera och analysera högutbildade ekonomistudenters grundläggande entreprenöriella benägenhet. För att uppfylla syftet undersöks fem olika variabler; kön, familjebakgrund, etnisk bakgrund, kunskap och erfarenhet samt upplevd risk. För att få fram information om de olika variablerna eftersöks både kvantitativ och kvalitativ data. Den genomförda undersökningen av 77 högutbildade företagsekonomistudenter vid Södertörns Högskola, påvisar att den entreprenöriella benägenheten bland studenterna är låg. Skillnad kan ses mellan studenter som är positiva till företagande, där benägenheten är högre inom variablerna kunskap och erfarenhet samt upplevd risk, gentemot studenter negativa till företagande. Vidare visar resultatet av undersökningen att familjebakgrund och etnisk bakgrund har minst relevans för den entreprenöriella benägenheten. Slutsatsen klargör att de bakomliggande faktorerna till att högutbildade företagsekonomistudenter inte väljer företagande framför anställning är på grund av den låga entreprenöriella benägenheten. Det som påverkar studenternas låga entreprenöriella benägenhet och därmed valet att inte starta företag är bristen på kunskap inom området, både teoretisk och praktisk. En större praktisk kunskap leder till en minskning av den upplevda risken inför företagande, vilket är den andra avgörande faktorn till varför studenter väljer en anställning framför företagande.

Idag existerar en utmaning i att nuvarande livsmedelsproduktion inte kommer räcka till, då den framtida befolkningsmängden i världen beräknas uppgå till 9,7 miljarder människor till år 2050. I arbetet mot en hållbar livsmedelsproduktion med mindre klimatpåverkan, krävs flera olika åtgärder inom livsmedelssystemet, som bland annat en kostförändring. Insekter anses vara en del av lösningen eftersom de har ett högt proteininnehåll samt att insektsproduktion har en låg klimatpåverkan, då det kräver färre resurser i jämförelse med kött- och växtbaserat protein.  Syftet med rapporten var att undersöka människors benägenhet till att konsumera insekter och identifiera existerande barriärer kring insektskonsumtion, samt att utifrån dessa barriärer ge förslag för att öka insektskonsumtionen ytterligare i samhället. De metoder som användes var en litteraturstudie och en digital enkätundersökning, där urvalet av respondenter skedde genom strategierna bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Totalt besvarade 124 personer enkäten.  Enkätundersökningen visade att 52,4 procent av respondenterna inte är villiga att införa insekter i kosten medan 47,6 procent var villiga men i olika grad. Respondenterna kunde främst tänka sig äta insekter i bearbetade former som mjöl, tabletter eller olja. De främsta barriärerna som identifierades för insektskonsumtion var främst äckel-faktorn, följt av sociala normer och okunskap. För att övervinna dessa presenterades fem olika förslag: att se över produktdesignen för insektsprodukter, marknadsföra dessa på ett effektivt sätt, erbjuda provsmakning av bakverk eller maträtter innehållandes insekter i matvarubutiker och skolor, ge konsumenter tillgång till väl utformade recept baserade på insekter samt slutligen introducera insekter i kosten hos unga på skola- och förskoleverksamhet.  Frågan är hur villiga människor är att byta ut kött mot en annan typ av proteinkälla som insekter, då exempelvis köttkonsumtion är en djupt rotad norm hos svenskar. För att få ett hållbart livsmedelssystem behövs det även minskas på matkonsumtion och matsvinn samt att återgå till att äta mer land- och årstidsbaserad kost.  Att införa insekter i kosten är en lovande lösning för matsäkerhet för den ökande befolkningen med tanke på att insekter har en låg klimatpåverkan i jämförelse med andra typer av proteinkällor. Dock existerar det i dagsläget ett motstånd för detta och hinder som framförallt äckel gentemot insekter som föda behöver övervinnas. / Today there is a challenge in that current food production will not be enough, as the future population in the world is estimated to amount to 9.7 billion people by the year 2050. In the work towards a sustainable food production with less climate impact, several different measures are required within the food system, which among else a dietary change. Insects are considered to be part of the solution because they have a high protein content and that insect production has a low climate impact, as it requires fewer resources compared to meat and plant-based protein.  The purpose of the report was to investigate people's inclination to consume insects and identify existing barriers around insect consumption, as well as to make suggestions based on these barriers to further increase insect consumption in society. The methods used were a literature study and a digital survey, where the selection of respondents took place through the strategies of convenience sampling and snowball sampling. A total of 124 people answered the survey.  The survey showed that 52.4 percent of the respondents are not willing to introduce insects into the diet, while 47.6 percent were willing but to varying degrees. The respondents could mainly imagine eating insects in processed forms such as flour, tablets or oil. The main barriers identified to insect consumption were mainly the disgust factor, followed by social norms and ignorance. To overcome these, five different proposals were presented: reviewing the product design of insect  products, marketing them effectively, offering tastings of baked goods or dishes containing insects in shops and schools, giving consumers access to well-designed recipes based on insects and finally introducing insects in the diet of young people in school and pre-school activities.  The question is how willing people are to exchange meat for a different type of protein source such as insects, when, for example, meat consumption is a deeply rooted norm among Swedes. In order to have a sustainable food system, it is also necessary to reduce food consumption and food waste and to return to eating a more country- and seasonal-based diet.  Introducing insects into the diet is a promising solution for food security for the increasing population given that insects have a low climate impact compared to other types of protein sources. However, there is currently resistance to this and obstacles that, above all, disgust towards insects as food need to be overcome.

Den ökade konkurrenssituationen på klädmarknaden har lett till ett ökat användande av realisationer av företagen inom branschen. Detta då företagen använder realisationer som en strategi för att skapa merförsäljning. En ökad möjlighet för konsumenter att erhålla realisationer från andra håll tvingar företagen till ett aggressivare användande av realisationer för att realisationsstrategin ska vara attraktiv för konsumenterna. En ökad konkurrenssituation på klädmarknaden gör att fler aktörer delar på klädbranschens marknadsandelar. Försäljningen för varje aktör sjunker, vilket leder till att de olika aktörer tvingas sälja mer varor till nedsatta priser. Dessutom har konsumenternas ökade trendmedvetenhet satt press på företagen att inte spara överblivna varor till kommande säsonger vilket även det genererar ett ökat användande av stora och frekventa realisationer. Företagets ökade användande av stora och frekventa realisationer riskerar att generera att konsumenterna ifrågasätter företagets ursprungspriser och istället inväntar företagens framtida realisationer. Detta kan vara problematiskt ur många avseenden. Att konsumenterna undviker att betala originalpris och istället konsumerar på realisationer leder till lägre bruttovinster vilket är problematiskt för företagens vinstmarginaler. Vidare riskerar värdet på företagens varumärken att sjunka då pris signalerar kvalité för vissa konsumenter. För att undersöka hur stora dessa risker är och för att bistå med verktyg för att undvika dessa, utfördes denna studie. Studien undersökte hur denna frågeställning skiljde sig beroende av konsumenternas demografiska profil, grader av impulsivitet, kvalitetsmedvetenhet, modemedvetenhet, prismedvetenhet och varumärkeslojalitet, samt kön och inkomst. Studien genomfördes genom kvantitativ forskningsmetod på Umeåbor tillhörande generationsintervallet Y. Resultatet visar att alla klädkonsumenter är benägna att vänta på framtida realisationer i en betydande grad. Vidare visar resultatet att ju högre konsumentens grad av impulsivitet, kvalitetsmedvetenhet, varumärkeslojalitet och modemedvetenhet är, desto mindre benägna är de att vänta på framtida realisationer. Slutligen visar resultaten att prismedvetna konsumenter, samt män, är mindre benägna att vänta på framtida realisationer än genomsnittet för studien. I studien har en modell för att estimera konsumenters benägenhet att vänta på framtida realisationer presenterats, vilket företag inom klädbranschen kan använda som ett verktyg för att utvärdera deras användande av realisationer och som branschanalytiker kan använda för att estimera hur stor andel försäljning som kommer ske till ursprungspris respektive realisationspris. Slutligen har studien presenterat praktiska samt teoretiska rekommendationer vid användande av realisationer, för företagen och branschen i stort.

<p>Problemdiskussion: Entreprenörskap slår kraftigt in i det svenska utbildningssystemet. Merparten av svenska universitet och högskolor har sedan flera år tillbaka både kurser och program inom inriktningen entreprenörskap. En rapport från Global Entrepreneurship Monitor visar att under 2005 var den entreprenöriella aktiviteten låg i Sverige. Däremot har det visat sig att ungas intresse för företagande har ökat under 2005. Denna ökning avser dock inte högutbildade studenter, däribland entreprenörskapsstudenter. En undersökning av högutbildade studenter visar att studenten efter avslutade studier helst vill ha en anställning framför företagandet.</p><p>Problemformulering: Vilka är de bakomliggande faktorerna till att entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter sin examen?</p><p>Syfte: att analysera entreprenörskapsstudenters entreprenöriella benägenhet.</p><p>Teori: Det finns olika förklaringar till varför vissa individer tenderar att bli entreprenörer. Däremot har ingen enhetlig entreprenörskapsprofil kunnat fastställas. Vad forskare är eniga om är att den entreprenöriella benägenheten påverkas av etnisk bakgrund, ålder, uppväxt/familjebakgrund, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet vilket är uppsatsens teoretiska referensram.</p><p>Metod: Datainsamlingsmetoden som använts är postenkäter via e-mail där två enkäter har skickats ut till studenter som studerat på Entreprenörskapsprogrammet på Södertörns högskola. Den första enkäten skickades ut till de 56 studenter som tillhör den första urvalsgruppen. Den andra enkäten skickades ut till de 16 respondenter som valts ut subjektivt från den första urvalsgruppen. Syftet med Enkät 1 var att få kvantitativ kunskap om respondenternas sysselsättning för att vidare kunna särskilja de med eget företag och de med anställning och på så vis genomföra Enkät 2. Enkät 2 genomfördes med syfte att erhålla kvalitativ data om variablerna som återfinns i den teoretiska referensramen: etnicitet, ålder, uppväxt och familjebakgrund, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet.</p><p>Resultat: Ett mönster kan urskiljas gällande den entreprenöriella benägenheten beroende på om respondenten har en anställning eller är egenföretagare. Den entreprenöriella benägenheten hos egenföretagarna är stor medan det varierar för de med anställning. Dessa kan delas upp i två olika grupper, där den ena gruppen och som i framtiden vill starta eget företag har högre entreprenöriell benägenhet än de som har en anställning och som inte vill starta eget företag.</p><p>Slutsatser: Uppsatsen talar för att entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier i den utsträckning som önskas på grund av viss avsaknad av den entreprenöriella benägenheten. Dock har det visat sig att endast vissa delar av teorin om entreprenöriell benägenhet är bakomliggande faktorer till varför entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier. Det tyder på att de bakomliggande faktorerna till varför entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier är åldern, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet. Åldern, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet är relaterade till varandra. Utbildningen är inte tillräcklig vilket förklarar varför entreprenörskapsstudenter vill få större erfarenhet innan företagsetablering vilket förklarar varför riskbenägenheten är liten. Detta kan även relateras till åldern där större erfarenhet ökar chanserna till företagsetablering vilket ökar riskbenägenheten.</p> / <p>Problem description: Entrepreneurship is an important factor in the Swedish education system. Most of the Swedish universities and other high school educations have, since a number of years, courses and programs within the area of entrepreneurship. A report from Global Entrepreneurship Monitor shows a low activity of entrepreneurship in Sweden during 2005. In spite of that, there is a study showing an increasing interest for free enterprising during 2005 among younger persons. However, this case is not referring to high educated students including Entrepreneurship students. A study of high educated students shows a preference for employment rather than free enterprising after graduation.</p><p>Problem formulation: What are the underlying factors that makes the students of Entrepreneurship deicide not to start private enterprises after graduation?</p><p>Purpose: To analyse the inclination of Entrepreneurship students to start free enterprises.</p><p>Theory: There are different explanations to why certain individuals become entrepreneurs, but no general profile has yet been established. What Scientists do agree on is that the capability of entrepreneurship depends on: ethnical background, age, upbringing/family background, education, experiences and the tendency for risk taking, this is the theoretical reference for this report.</p><p>Method: The collection of data has been performed through questionnaires sent by e-mail. Two types of questionnaires have been sent to previous students from the Entrepreneurship Program at Södertörns Högskola. Questionnarie number one was sent to 56 former students selected for the original group. The second questionnaire was sent to 16 of the respondents randomly selected from the first group. The purpose of questionnaire number one was to receive a quantitative knowledge about the professional occupation of the respondents, to be able to separate those running a company of their own from those employed. The result of the first questionnaire was the base of the second questionnaire. The purpose of questionnaire number two was to collect qualitative data about the variables in the theory references above: ethnical background, age, upbringing/family background, education, experiences and the tendency for risk taking.</p><p>Result: There is a pattern showing the capability of entrepreneurship depending if the respondents are employed or running a company of their own. Those running a company are usually very competent in entrepreneurship while the compentence varies amongst those employed. These respondents can be devided into two groups where the group who wants to start a company in the future have a higher capability of entrepreneurship that those employed with no wish to start a company of their own.</p><p>Conclusions: The conclusion of this report is that fewer of the Entrepreneurship students than expected choose to start a company of their own after graduation. The reason for this is lack of capability in entrepreneurship. The study shows that only some of the references of the theory about entrepreneur capability are the reason why students from entrepreneurship studies don’t start their own companies after graduation. The reasons why entrepreneurship students don’t choose to start their own businesses after graduation seems to be related to age, education, experience and tendencies of risk taking. All these criterias are related. The education is not relevant enough and that is an explanation why the entrepreneurship students wants to get more experience before they start a company and this is also an explanation why the tendency of risk taking is low. There is also a relation to age since a longer experience will increase the chance for a successful free enterprise and also increases the tendency to take risks.</p>

Problemdiskussion: Entreprenörskap slår kraftigt in i det svenska utbildningssystemet. Merparten av svenska universitet och högskolor har sedan flera år tillbaka både kurser och program inom inriktningen entreprenörskap. En rapport från Global Entrepreneurship Monitor visar att under 2005 var den entreprenöriella aktiviteten låg i Sverige. Däremot har det visat sig att ungas intresse för företagande har ökat under 2005. Denna ökning avser dock inte högutbildade studenter, däribland entreprenörskapsstudenter. En undersökning av högutbildade studenter visar att studenten efter avslutade studier helst vill ha en anställning framför företagandet. Problemformulering: Vilka är de bakomliggande faktorerna till att entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter sin examen? Syfte: att analysera entreprenörskapsstudenters entreprenöriella benägenhet. Teori: Det finns olika förklaringar till varför vissa individer tenderar att bli entreprenörer. Däremot har ingen enhetlig entreprenörskapsprofil kunnat fastställas. Vad forskare är eniga om är att den entreprenöriella benägenheten påverkas av etnisk bakgrund, ålder, uppväxt/familjebakgrund, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet vilket är uppsatsens teoretiska referensram. Metod: Datainsamlingsmetoden som använts är postenkäter via e-mail där två enkäter har skickats ut till studenter som studerat på Entreprenörskapsprogrammet på Södertörns högskola. Den första enkäten skickades ut till de 56 studenter som tillhör den första urvalsgruppen. Den andra enkäten skickades ut till de 16 respondenter som valts ut subjektivt från den första urvalsgruppen. Syftet med Enkät 1 var att få kvantitativ kunskap om respondenternas sysselsättning för att vidare kunna särskilja de med eget företag och de med anställning och på så vis genomföra Enkät 2. Enkät 2 genomfördes med syfte att erhålla kvalitativ data om variablerna som återfinns i den teoretiska referensramen: etnicitet, ålder, uppväxt och familjebakgrund, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet. Resultat: Ett mönster kan urskiljas gällande den entreprenöriella benägenheten beroende på om respondenten har en anställning eller är egenföretagare. Den entreprenöriella benägenheten hos egenföretagarna är stor medan det varierar för de med anställning. Dessa kan delas upp i två olika grupper, där den ena gruppen och som i framtiden vill starta eget företag har högre entreprenöriell benägenhet än de som har en anställning och som inte vill starta eget företag. Slutsatser: Uppsatsen talar för att entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier i den utsträckning som önskas på grund av viss avsaknad av den entreprenöriella benägenheten. Dock har det visat sig att endast vissa delar av teorin om entreprenöriell benägenhet är bakomliggande faktorer till varför entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier. Det tyder på att de bakomliggande faktorerna till varför entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier är åldern, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet. Åldern, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet är relaterade till varandra. Utbildningen är inte tillräcklig vilket förklarar varför entreprenörskapsstudenter vill få större erfarenhet innan företagsetablering vilket förklarar varför riskbenägenheten är liten. Detta kan även relateras till åldern där större erfarenhet ökar chanserna till företagsetablering vilket ökar riskbenägenheten. / Problem description: Entrepreneurship is an important factor in the Swedish education system. Most of the Swedish universities and other high school educations have, since a number of years, courses and programs within the area of entrepreneurship. A report from Global Entrepreneurship Monitor shows a low activity of entrepreneurship in Sweden during 2005. In spite of that, there is a study showing an increasing interest for free enterprising during 2005 among younger persons. However, this case is not referring to high educated students including Entrepreneurship students. A study of high educated students shows a preference for employment rather than free enterprising after graduation. Problem formulation: What are the underlying factors that makes the students of Entrepreneurship deicide not to start private enterprises after graduation? Purpose: To analyse the inclination of Entrepreneurship students to start free enterprises. Theory: There are different explanations to why certain individuals become entrepreneurs, but no general profile has yet been established. What Scientists do agree on is that the capability of entrepreneurship depends on: ethnical background, age, upbringing/family background, education, experiences and the tendency for risk taking, this is the theoretical reference for this report. Method: The collection of data has been performed through questionnaires sent by e-mail. Two types of questionnaires have been sent to previous students from the Entrepreneurship Program at Södertörns Högskola. Questionnarie number one was sent to 56 former students selected for the original group. The second questionnaire was sent to 16 of the respondents randomly selected from the first group. The purpose of questionnaire number one was to receive a quantitative knowledge about the professional occupation of the respondents, to be able to separate those running a company of their own from those employed. The result of the first questionnaire was the base of the second questionnaire. The purpose of questionnaire number two was to collect qualitative data about the variables in the theory references above: ethnical background, age, upbringing/family background, education, experiences and the tendency for risk taking. Result: There is a pattern showing the capability of entrepreneurship depending if the respondents are employed or running a company of their own. Those running a company are usually very competent in entrepreneurship while the compentence varies amongst those employed. These respondents can be devided into two groups where the group who wants to start a company in the future have a higher capability of entrepreneurship that those employed with no wish to start a company of their own. Conclusions: The conclusion of this report is that fewer of the Entrepreneurship students than expected choose to start a company of their own after graduation. The reason for this is lack of capability in entrepreneurship. The study shows that only some of the references of the theory about entrepreneur capability are the reason why students from entrepreneurship studies don’t start their own companies after graduation. The reasons why entrepreneurship students don’t choose to start their own businesses after graduation seems to be related to age, education, experience and tendencies of risk taking. All these criterias are related. The education is not relevant enough and that is an explanation why the entrepreneurship students wants to get more experience before they start a company and this is also an explanation why the tendency of risk taking is low. There is also a relation to age since a longer experience will increase the chance for a successful free enterprise and also increases the tendency to take risks.

No description available.

The aim of this study was to examine the correlation between home care assistants’ job satisfaction and the intent to switch jobs or career path. We also aimed to examine the correlation between home care assistants’ form of employment and their intent to switch jobs or career path. Given the fast approaching difficulties recruiting an adequate amount of care staff in elderly care to cover the demand of care staff in the light of the population at large getting older, which means there are progressively more older people for the younger population to care for. A quantitative study was performed on 74 home care assistants. To analyze our results we used Herzberg’s two-factor theory, the social psychology theory of attitudes and job satisfaction. Our result showed that our respondents were particularly satisfied with the relationship with the care recipients, but it also showed that they were not more inclined to switch jobs or career path when they were dissatisfied with the relationship with the care recipients. The result also showed that the full time employees compared to part time employees had a higher intention to leave their employer. In conclusion, we gathered that there are several components that affect the home care assistants’ inclinations to switch jobs or career path.