Bakgrund: Det finns väl rapporterat kunskap och teoribildningar om sjuksköterskans övergång från utbildningen till det praktiska yrkesutövandet. Den kunskap som saknas är bland annat hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sina förmågor i praxis, särskilt i relation till god vård och omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap i relation till kraven på säker vård och omvårdnad. Metod: Studien genomfördes som litteraturöversikt som bygger på nio vetenskapliga artiklar. Analysmetoden var deduktiv innehållsanalys (template analysis; Malterud,1998). Strukturen i analysmetoden byggde på modellen människa, teknik och organisation av Ödegård (2006). Resultat: Analysfynden formades efter kategorierna människa, teknik, organisation enligt Ödegårds modell. Dessa kategorier innehåller åtta subkategorier: fysisk påfrestning, förhindrad koncentration, känslomässig otillräcklighet, oförmåga till kritiskt tänkande inom omvårdnad; stödberoende vid akuta situationer, frustration vid invecklad och krånglande teknik; gäst i den dysfunktionella verkligheten och den svaga punkten – den ojämna bemanningen. Slutsats: Analysen av nio vetenskapliga arbeten med stöd av Ödegårds och Benners teoretiska begrepp har visat att övergången från sjuksköterskestudent till novis och avancerad nybörjare, det vill säga en övergång från teoretisk kunskap till praktisk handling, innefattar upplevelser av en samling av hinder. Hindren manifesteras tydligast i relation till sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap enligt kategorin människa och måttligt enligt kategorierna teknik och organisation. Vad gäller den oerfarna sjuksköterskans kunskapsproblem i relation till kraven på säker vård och omvårdnad, visas i arbetet att dessa härrör främst från begreppen människa och organisation och endast sparsamt från begreppet teknik. / Background: A nurse graduate’s transition period in her profession is well illustrated from previous studies and theories. However, what has been overlooked is how the newly graduate perceives her ability in practice, especially in relation to what is actually required in good nursing care. Aim: The aim of this study was to elucidate the newly examined nurse’s experience of her conception of what is demanded of her in relation to a safe care. Method: This study was carried out as a literature review from nine scientific articles. The analysis method was a deductive content analysis (template analysis; Malterud, 1998). The structure of the analysis was based on the model Man -Technique-Organisation of Ödegård (2006). Results: in the analysis, originated from the categories – man– technique – organisation after the model of Ödegård, emerged eight subcategories: physical stress, distraction, emotional inadequacy, inability to objective thinking regarding nursing care; need of support in urgent situations, frustration in dealing with complicated and difficult technology; a guest in a dysfunctional reality, and the weak link – an imbalance in staffing. Conclusion : The analysis of nine scientific articles, with support of Ödegård’s and Benner’s theoretical concepts, has shown that the transition from a student nurse to novice and advanced beginner, i.e. a transition from the theoretical knowledge to the knowledge in practice, subsequently includes experiences of restraining aspects which leads to problem issues. The nurse’s inability in practice is manifested clearly according to the category person and moderately to the categories technology and organisation. Regarding the newly examined nurses’ experience of knowledge issues in relation to the demand in giving a good and safe nursing care, the results originate primarily from the concepts Man and Organisation, and only hardly from the concept, technology.

I denna vetenskapliga essä ämnar jag utforska mina erfarenheter som sjuksköterska och relationen till uppkomsten av praktisk kunskap utifrån en hermeneutiskt –fenomenologiskt perspektiv. Genom gestaltning av patientmöten där jag känt osäkerhet i mitt handlande vill belysa hur konfrontation med svår sjukdom och död utmanat och utvecklat min praktiska kunskap från nyexaminerad till mer erfaren sjuksköterska i onkologisk och palliativ vård. Jag återkopplarmin egen process mot omvårdnadsteoretikern Patricia Benners vetenskapligt beprövade inlärningsmodell ” Från novis till expert” samt filosofen John Deweys text ” Att göra en erfarenhet”. Genom reflektionen utforskar jag betydelsen av livserfarenhet för min yrkesutövning. Min slutsats är att erfarenhet och praktisk kunskap inom omvårdnad är alltför komplexa begrepp för att rymmas inom en linjär inlärningsmodell.

Thesis (Ph.D.)--Ohio University, June, 2009. / Title from PDF t.p. Release of full electronic text on OhioLINK has been delayed until June 1, 2014. Includes bibliographical references (leaves 260-274)

Thesis (Ph.D.)--Ohio University, June, 2009. / Release of full electronic text on OhioLINK has been delayed until June 1, 2014. Includes bibliographical references (leaves 260-274)

Bakgrund: Varje år används cirka fem miljoner perifera venkatetrar (PVK) i Sverige. PVK används då patienter behöver tillförsel av näring, vätska, blod eller läkemedel direkt i blodbanan. Vårdhandboken tillhandahåller riktlinjer om hur inläggning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK:er ska gå till eftersom en PVK kan orsaka komplikationer som tromboflebit och sepsis. Det finns flera faktorer som kan påverka om sjuksköterskan lyckas med inläggningen av PVK eller inte. Syfte: Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors handhavande vid inläggning av perifera venkatetrar. Metod: Kvantitativ enkätstudie genomfördes på sex vårdavdelningar i Södra Sverige för att kartlägga sjuksköterskors färdigheter vid inläggning av PVK. Data analyserades i datorprogrammet SPSS med hjälp av Chi-Två test. Resultat: Majoriteten av deltagarna uppgav att de sätter 1-2 PVK:er per arbetspass. Förberedelser som sjuksköterskor använde sig av skiljer sig mellan sjuksköterskor beroende på antal yrkesverksamma år. Tiden som avsätts för inläggning av PVK angavs av sjuksköterskorna till 5-10 min. Sjuksköterskorna upplevde bl.a. att faktorer som sköra kärl, kortisonbehandling, övervikt och tidsbrist kunde påverkar om de lyckas med inläggningen eller inte. Slutsats: Resultatet visar dock att en betydande del av sjuksköterskorna inte följer vårdhandbokens riktlinjer. Om fler sjuksköterskor skulle följa riktlinjerna skulle patienterna besparas lidande och komplikationer skulle eventuellt kunna förebyggas.

This study focused on the transitioning of graduate nurses (GNs) employed by a teaching hospital in the eastern United States to the professional role of registered nurse after a 6-week orientation was the focus of this study. Benner's novice-to-expert theory served as the framework for this qualitative case study. Twelve participants were chosen from 3 specific populations: GNs, nursing preceptors, and nurse managers. Three research questions asked about the perceptions of newly licensed nurses after completion of the orientation process related to their ability to make critical decisions in the professional role of RN, how the preceptor educational training program prepared staff nurses for the role of preceptor, and the beliefs of newly licensed nurses and nurse managers regarding the role of nurse mentor. Interviews and documents were the sources of the qualitative data collected from the participants and the organization. The data were coded manually in a comparative manner to extract the themes that emerged from the findings. Participants agreed that the orientation program did not provide sufficient time and education for GNs to learn and grow professionally and did not offer training to nurses serving as preceptors. Results identified the need for revisions to the orientation program that would offer consistency and relevancy to the needs of all stakeholders. The preceptor workshop and a transition-to-practice (TTP) program were developed based on the outcomes. The TTP program could benefit this teaching hospital as well as local, state, and national health care facilities that employ newly licensed nurses. Improving the training of preceptors and implementing the orientation program for GNs for a minimum of 6 to 12 months would improve patient outcomes and increase nurse competency.

Autism förekommer i olika former och tillståndet karaktäriseras av att individens språkliga förmåga är avvikande och förmågan till samspel och kommunikation med andra är nedsatt. Syftet med föreliggande arbete var att genom en litteraturstudie undersöka vad som fanns beskrivet i litteraturen gällande specifika omvårdnadsbehov inom den slutna psykiatriska vården för personer med autismspektrumstörning. Sökning utfördes i databaserna ELIN och PubMed samt helsebiblioteket.no. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet bearbetades och presenteras med hjälp av Patricia Benners omvårdnadsdomäner. Resultatet visade att dessa individer har specifika omvårdnadsbehov, dock utan närmare precisering. Omvårdnadsforskningen i ämnet är ännu i sin linda. Slutsatsen som kan dras är vikten av gemensamma diagnoskriterier. Avsaknaden av dessa utgör ett hinder för fortsatt jämförande omvårdnadsforskning. Trots tre decennier av forskning har vetenskapen inte kunnat komma till koncensus om begreppen. / Autism occurs in different natures and the condition is to be characterized of that the individual's linguistic ability is deviating and the ability to cooperate and communicate with others is impaired. The aim with the presented work is, to through a literature study examine how caring is described. And how a current specific need within the closed psychiatric care for persons with autism spectrum disturbance is illustrated. The search was carried out in the databases Elin, PubMed and helsebiblioteket.no. Moreover, manual search was implemented. The result was processed and is presented within the concept of Patricia Benners nursing theory. The outcome shows that these individuals have specific needs of care, however without closer specification. The caring research in this field is still in its early stage. The conclusion is that the weight of common diagnosis criteria is clarified, as lack of these constitutes an obstacle for continued comparing research. Regardless of three decades of research science has not come to an agreement about the concepts.

År 2006 levde 17,7 miljoner kvinnor, globalt, med HIV: ett virus som ännu inte har eliminerats, med behandlingar som resulterar i biverkningar och ofta ger resistensutveckling. Syftet för denna uppsats var att studera kvinnornas upp-levelser och erfarenheter av stigma som ett resultat av deras HIV/AIDS diagnos och att analysera och kommunicera ett perspektiv på omsorg. En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar genomfördes. Resultaten visade att kvinnorna konfronterades med en varierande uppsättning negativa, förutfattade attityder från partners, familjemedlemmar, vänner och arbetskamrater när de avslöjade sin HIV/AIDS status vilket påverkade deras självbild. Om de valde att hemlighålla HIV/AIDS fick kvinnorna kontrollera information rörande sina symtom, gömma mediciner eller omklassificera sina tillstånd till andra sjukdomar. Kvinnorna erfor både stöd och diskriminering ifrån hälso- och sjukvårdspersonal. Vissa, emellertid, fann ny mening i livet genom diagnosen. Omsorgsperspektivet identifierade det som stressade kvinnorna, vilka handlingsmöjligheter som fanns att tillgå samt hur sjuksköterskan kunde bry sig om patienten och tillgodose vård utan att kontrollera deras situation. / In 2006, 17.7 million women globally lived with HIV; a virus that has yet to be eliminated, with treatments that result in side effects and, often, produce resistance. The aim for this essay was to study women’s experinces of stigma as a result of their HIV/AIDS diagnosis and to analyse and communicate a perspective on caring. A literature review based on qualitative articles was carried out. The results demonstrated that the women were confronted with a variety of negative, preconceived attitudes from partners, family members, friends and colleagues when they revealed their HIV/AIDS status which affected their self-image. If they chose to keep their HIV/AIDS a secret, the women had to control information concerning their symptoms, hide medicines or reclassify their condition as another disease. The women experienced both support and discrimination from health care workers. Some, however, found new meaning in life through the diagnosis. The perspective on caring identified what caused the women stress, what coping options were available to them, and how the nurse could show concern for the patient and provide care without controlling their situation.

No description available.

Problem: Because of the complex nature and autonomy of school nursing practice, multiple professional organizations recommend a Bachelor of Science in Nursing as the minimum level of education for entry into this specialty. Despite research demonstrating benefits to patients and nurses with this level of education, school nurses across the U.S. vary widely in their educational and experiential preparation for this critical role. Benner's Novice-to-Expert Framework emphasizes the importance of experience in nursing or in a specialty practice to developing the skill needed to provide expert nursing care. This study investigated what knowledge school nurses considered important to competent practice when responding to the National Board for Certification of School Nurses 2007 Role Delineation Survey and whether there are differences in how school nurses responded to these questions based on their educational and experiential backgrounds. Methods: This was a quantitative, non-experimental exploratory study involving secondary analysis of the survey data. Demographics were analyzed using descriptive statistics. Non-parametric statistical procedures (Fisher's Exact Test) were used to see if the 399 subjects' answers to 32 knowledge questions on the survey differed based on education level, years of general nursing experience, and years of school nursing experience. Results: Most subjects indicated that 27 of the 32 knowledge areas were moderately or extremely important for competent school nursing practice. Results of Fisher's Exact Test indicated differences on two items based on the education level of the respondents and differences on two items based on years of experience in school nursing, but no significant differences were found based on years of overall nursing experience. Communication skills in counseling had a significant difference based on both education level and years of school nursing experience; but it was impossible to tell which was more significant. Conclusions: This study contributes to the body of knowledge about school nursing and what this sample of school nurses perceived as important knowledge for competent practice. However, this analysis of differences in answers given to the survey knowledge questions does not settle the debate of whether there are differences in nurse perceptions based on education level or experience. / Ph. D.