Uppsatsen inleds med en beskrivning av Familjebaserad korttidsterapi såsom den bedrivs vid Barn- och ungdomspsykiatrimottagningarna i Falun resp Sundsvall/Härnösand, där författarna själva är verksamma. Modellen innehåller en särskild struktur med urvalsprocess utifrån särskilda kriterier och 1-2 samtal som är två timmar inkl paus. Ett salutogent synsätt genomsyrar denna familjeterapeutiska modell, där det också ingår reflektioner för terapeuter och med familj. Ramarna och de olika momenten i behandlingen syftar till att starta och optimera en förändringsprocess som familjerna själva kan arbeta vidare med.   Studien syftar till att få en fördjupad beskrivning av modellen samt närmare undersöka hur de verksamma terapeuterna i Falun och Sundsvall/Härnösand tänker att de påverkas av att arbeta med denna modell och vad de tänker att de själva bidrar med som är verksamt. Som metod valdes en form av semistrukturerad intervju, s k fokusgruppintervju. Terapeuternas reflektioner utifrån intervjuerna, redovisas dels i processbeskrivande form, dels i tematiska summeringar och citat.   Resultatet visar på att terapeuterna i båda grupperna beskriver att de i denna modell tycker sig vara på en högre medveten prestationsnivå och att de upplever mer kraftfullhet och positiva känslor än när de arbetar med annat behandlingsarbete. De beskriver att både den begränsade tiden, samt övriga ramar, förhållningssätt och metoder samverkar och påverkar den egna upplevelsen och att det de gör upplevs verksamt. Särskilt intressanta reflektioner framkommer kring betydelsen av arbetsteamet, som finns med i och under det direkta familjearbetet, samt de ”reflekterande teamen” som metod.

Abstract Purpose: Today there is a shortage of housing in Sweden, where the industry cannot meet the demand in the annual producible of buildings. To get a faster construction process there is much to improve, for example the procurement process. One solution to the building shortage is Industrial construction. The industrial building companies are more or less limited to their building concept, some municipal special requirements appears to be a problem. The purpose of this work is to develop a proposal to streamline the procurement time between municipalities and industrial building contractors. Method: To come up with a proposal we used a qualitative approach, because the issues are based on deeper knowledge in the area and may be difficult to measure. As a qualitative method we chose semi-structured interviews to be done. The interviews were made with the relevant people, one from an industrial building company and six people from selected municipalities. All of them had good knowledge in the area of procurement and is their expertise. This was to get a high validity of the report. For high reliability there was specific questions that provided specific answers to the main questions of the report. Findings: The main problems were the delays that came at the review procedure, the design of the tender documents and when a procurement must be redone. The factors that may be behind the problems of time delays are tender terms, special requirements, rejection of offers, formality errors and obscurities in the tender documents, misinterpretations and poor communication with contractors. Implications: For a faster procurement process it is recommended to introduce a deposit for the review procedure, procure more design and build contracts, more use of functional descriptions, better dialogue between purchaser and contractor, put more resources into getting a proper and clear tender document, as well as use of partnering as a form of cooperation. Limitations: The report dealt only with open procedures in public procurement. It was also limited to procurement forms, which is general contractor and design-and build contractor and then partnering as a cooperative form. The result dealt only with how municipalities work and not on how the industrial building companies were working. Keywords: Tender documents. Special requirements. Review procedure. Offers. Functional descriptions. Technical descriptions.

Bakgrunden till denna studie är den aktuella brist på jourfamiljer som finns runt om i landets kommuner. Syftet med studien är att öka kännedomen om hur jourföräldrar upplever sitt uppdrag samt varför de valt att vara jourfamilj. De tidigare studier som gjorts visar på att det finns en avsaknad av jourfamiljer, och att det där av finns ett behov av att identifiera fler familjer villiga att ta uppdrag som jourfamilj. Det aktuella kunskapsläget som tidigare forskning visar på ger en bild av att jourfamiljer är ett relativt outforskat område och att jourfamiljernas upplevelser av uppdraget är än mer outforskat. Denna studie har undersökt hur sju jourfamiljsföräldrar från fem olika jourfamiljer beskriver och upplever sitt uppdrag. Den har också undersökt varför dessa familjer valt att ta uppdrag som jourfamilj. Studien är av kvalitativ art och datainsamling har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensram som tillämpats i studien grundar sig i handlingsteori. Utifrån begreppen handling, målsättning, intention, situation och livsvärld har det insamlade materialet tolkats och förståtts. Resultatet redovisas utifrån fem olika kategorier som tagits fram under analysarbetet. Dessa fem kategorier är: Bakgrund till att ta uppdraget, Beskrivning av uppdragets innebörd, Uppdragets påverkan på vardagslivet, Upplevelser av uppdraget och Motiv till att fortsätta med uppdraget. Resultatet visar att samtliga familjer i denna studie haft andra typer av sociala uppdrag innan de tagit uppdrag som jourfamilj. Den främsta beskrivningen av uppdragets innebörd är att man har ett extra barn i familjen. Vardagslivet påverkas olika beroende på barnet/ungdomens problematik. Samtliga familjer har någon gång funderat på att avsäga sig sitt uppdrag som jourfamilj på grund av olika anledningar. Det som framkommer som förklaring till att de ändå fortsatt är den glädje de får tillbaka från barnen/ungdomarna. Under studiens gång har fler frågeställningar väckts och nya tänkbara forskningsområden påvisats.

No description available.

En litteraturstudie om hur män och kvinnor beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt.

Denna rapport behandlar tekniska beskrivningar. Främst med fokus på problematiken för att skapa dessa på national men även global nivå samt utvecklingspotentialen med att standardisera dessa. Rapporten inriktar sig på stora industriella aktörer med en repetitiv hantering av byggprojekt för att på minsta möjliga sätt hindra sin kärnverksamhet men även underlätta utveckling och utökning av sin produktion. Rapporten tar upp fördelar men även potentiella nackdelar med ett standardiserat förfarande, därigenom vad företag måste tänka på och säkerställa för att få en fungerande och utvecklande process. I syfte att motivera företagens arbete med standardiserade beskrivningar visar rapporten vilka riktvärden som kan påverkas. Riktvärden som baseras på kompetenta personers erfarenhet inom branschen. Med detta förklaras även vikten i att sätta upp mål för utvecklingen och samtidigt processer för att följa upp så att uppsatta mål uppnås men även återkopplas genom erfarenhetsåterföring och revidering. Tre större industriella aktörer har medverkat i arbetet med rapporten, alla tre med ett stort fokus på vad en standardisering kan innebära för deras verksamhet. Där av har rapportens kärndelar anpassats efter att stämma överens med företagens frågeställningar. Då tekniska beskrivningar inom branschen inte är något nytt fenomen men att standardisera dessa ännu ej är i bruk, konstateras att ämnet måste undersökas mer samt testas i praktiken för att helt kunna följa upp att företagen mål uppnås. Dock kan av rapportens slutsatser dras att det finns stora besparingar och effektiviseringar som potentiellt kan påverkas. Detta med utgångspunkt av digniteten för de projekt företagen kommer i kontakt med.

Bakgrund: Studier visar på patienters upplevelse av kommunikation med sjuksköterskor, att sjuksköterskor behöver ha kunskap om kommunikation och kunskap om de funktionsnedsättningar patienter med ADHD kan ha. Tidigare studier belyser också olika kommunikationsteorier som är användbara i vårdrelationer, men inte så mycket om sjuksköterskors upplevelser. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar inom psykiatrin upplever och beskriver kommunikation med vuxna patienter med ADHD. Metod: Studien hade en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, fyra kategorier och elva subkategorier. Sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar upplevde kommunikation med patienter med ADHD som tärande och närande på samma gång. Olika kommunikationstekniker användes i kombination med kunskap om funktionsnedsättningar för att skapa de bästa förutsättningarna för kommunikationen med patienter. Bra bemötande och ett bra förhållningssätt rapporterades vara viktiga i kommunikationen med patienter. Slutsats: Sjuksköterskor inom öppenvårdspsykiatrin upplevde kommunikationen med patienter med ADHD som både närande och tärande. Sjuksköterskorna anpassar kommunikationen efter patientens behov och förmåga, och bemöter alla patienters olika behov med respekt. Sjuksköterskor ansåg att ett bra förhållningssätt och en gott bemötande var viktigt för att kommunikationen med patienter med ADHD skulle fungera optimalt. / Background: Studies show patients' experience of communication with nurses, nurses need to have knowledge of communication and knowledge of disability patients with ADHD may have. Previous studies also illustrate various communication theories that are useful in healthcare relationships, but not so much regarding nurses’ experiences. Aim: To describe how nurses at outpatient psychiatric experience describe communication with adult patients with ADHD. Methods: The study had a qualitative design where data was collected through semi-structured interviews. Qualitative content analysis was used as analytical method. Results: The analyses resulted in one theme, four categories and eleven subcategories. Nurses at outpatient clinics experienced communication with patients with ADHD nourishing and debilitating at the same time. Various communication techniques were used in combination with the knowledge of disabilities to create the best conditions for communication with patients. Good attitude and a good approach were reported to be important. Conclusion: Nurses in outpatient psychiatry experienced communication with patients with ADHD as both nourishing and debilitating. The nurses adapt their communication to the patient’s needs and abilities, and they treat all needs of the patients' different with respect. Nurses felt that a good attitude and a good treatment was important for communication with patients with ADHD.

This study is an investigation of the possibilities to create levels that convey a character and its personal narrative with the use of three level design methods. The used methods are: the use of smaller objects and details to convey information, using the player's personal references and memories and having a clear goal for the player. The results are gathered though qualitative interviews with the participant in the study and examining how participants interpret the narrative in game levels that were designed by using these three level design methods. This study uses the game Project Rewind as test bed, which was partially developed for this thesis purpose. The test result have shown that players took more notice of clusters of smaller visual objects, and memorized interactive objects much better than the stationary objects. They also used their own personal and cultural references, memories and stereotypes when analysing the objects in the levels to create an image of the character presented to them. Based on the results that we received from the interviews we found that having a clear demographic is important when designing a narrative level that needs be easy to understand. This is because of each player's own personal references, certain things can be perceived differently based on the player's references. The test results also show that the three level design methods mentioned can to a certain degree be used to convey a narrative when used to design a level. / Denna studie är en utredning av möjligheterna att skapa spelnivåer som förmedlar en karaktär och dess personliga berättelse med användning av tre level design metoder. De använda metoderna är: användning av mindre objekt och detaljer, användning av spelarens personliga referenser och minnen samt att ha ett tydligt mål för spelaren. Resultaten samlas in genom kvalitativa intervjuer med deltagarna i studien och analysera hur deltagarna tolkar berättelsen i spelets nivåer som var designade med hjälp av dessa tre level design metoder. Denna studie använder spelet Project Rewind för testerna, detta spel var delvis utvecklat för denna studiens ändamål. Test resultaten visar att spelaren tog upp mer information genom kluster av mindre visuella föremål, och memorerade interaktiva objekt mycket bättre än de stillastående objekten. De använde också sina egna personliga och kulturella referenser, minnen och stereotyper när de analyserade objekten i nivåerna för att skapa en bild av karaktären presenteras för dem. Baserat på de resultat som vi fått från undersökningen fann vi att det är viktigt att ha ett tydligt demografiskt mål, vilket är viktigt när man utformar en berättelse i en spel nivå som ska vara lätt att förstå. Detta är på grund av varje spelare har sina egna personliga referenser, vissa saker kan uppfattas på olika sätt beroende på vad för referenser man har. Test resultaten visar också att de tre level design metoderna som nämndes tidigare kan till en viss grad bli använda för att förmedla ett narrativ när man använder dem för att designa en nivå.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.  Artiklarna söktes vid databaserna Pubmed och Cinahl. Delar från studiernas resultat plockades ut och analyserades. Dessa delades sedan upp under kategorier och underkategorier passande för att svara till litteraturstudiens frågeställningar. Resultat: Generellt var följsamheten till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna bristande. Flest antal hinder identifierades beträffande riktlinjer gällande saltrestriktioner. Törst, glömska, samt fysiska symtom var även de stora hinder till en följsam icke-farmakologisk behandling. De största fördelarna som identifierades till en följsam behandling var ökat välmående samt minskade sjukhusinläggningar. Slutsats: En generellt bristande följsamhet till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna gällande salt- och vätskerestriktioner, regelbunden vägning samt träning förekommer bland hjärtsviktspatienter. Många hinder till en följsam behandling identifierades, men även fördelar till att vara följsam till icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer beskrevs i studierna. / Background: Heart failure is a common disease among the Swedish population today and it is also the number one cause of hospitalisation. A lack of compliance with the pharmacological treatment for heart failure is a big issue within the medical services today. This significantly contributes to increased hospitalisation as well as higher mortality rates among Heart failure patients. However, non-pharmacological treatments have been found to be a rather good complement to the pharmacological treatment.  Aim: The purpose of this literature study was to describe patients’ compliance with, as well as their experiences and accounts of, following non-pharmacological guidelines in connection to heart failure. An examination of the included studies’ focus groups and their quality was done as well. Method: A descriptive literature study where twelve scientific articles were included. The articles were found on the databases Pubmed and Cinahl. Parts of the study’s results were selected and analysed. These were then divided into categories and subcategories that suited the literature study’s research questions. Result: The compliance with the non-pharmacological treatment guidelines was generally inadequate. The most obstacles were found concerning the guidelines the patients got regarding the restrictions on salt. Thirst, forgetfulness, and physical symptoms were also big obstacles for complying with a non-pharmacological treatment. The biggest advantages of complying with the treatment that were identified were an increased sense of well-being and decreased hospitalisation. Conclusion: A general lack of compliance with the non-pharmacological treatment guidelines concerning the restrictions on salt and fluid, regular weigh-ins, and exercise occur among heart failure patients. Many obstacles to complying with treatment were identified, but the advantages of complying with non-pharmacological treatment guidelines were also described in the study.

No description available.