The purpose of this essay is to investigate the emigration from Sunnerbo district, whichis located in western Kronoberg county, during the 1880s. The goal is to find out whothe emigrants were and how and where they planned to emigrate. This is accomplishedby looking at the emigrants' gender, age, title or professional title as well as familyrelationship and country of destination. Information has been found in digital archives,relocation books have been read in the Digital Archive and population reports have beenread in the National Archives' digital research hall. From this material it can be deducedthat 7432 people emigrated in the 1880s, corresponded to 17.6% of Sunnerbo's averagepopulation and that 49% of the emigrants were women. The majority were in the agerange 20-29 years with a profession linked to agriculture. One third emigrated with theirfamilies and 85.8% emigrated to North America. The results of the empirical study arediscussed with previous research and theories related to migration. An analysis of themigration within Sunnerbo district will also be carried out to discuss differences betweenthe 23 parishes within the district. / Denna uppsats syfte är att undersöka emigrationen från Sunnerbo härad, som ligger ivästra Kronobergs län, under 1880-talet. Målet är att ta reda på vilka emigranterna varsamt hur och vart de planerade att emigrera. Detta görs genom att kartläggaemigranternas kön, ålder, titel eller yrkestitel samt familjeförhållande ochdestinationsland. Informationen har funnits i digitala arkiv. Utflyttningsböcker harhämtats ur Arkiv digital och folkmängdsredogörelser är lästa i Riksarkivets digitalaforskarsal. Från detta material kan det utläsas att 7432 människor emigrerade under1880-talet, motsvarade 17,6% av Sunnerbos genomsnittliga befolkning och att 49% avemigranterna var kvinnor. Majoriteten var i åldersintervallet 20-29 år med ett yrkekopplat till jordbruk. En tredjedel emigrerade ihop med sin familj och 85,8% emigreradetill Nordamerika. Resultaten av den empiriska undersökningen diskuteras med tidigareforskning och teorier kopplade till migration. En analys av migrationen inom Sunnerbohärad kommer även att genomföras för att diskutera skillnader mellan de 23 socknarnainom häradet.

Denna studie undersöker hur svenska läroböcker för gymnasiekursen svenska 3formulerar och presenterar språkhistoria samt integrerar historisk medvetenhet om språk.Särskild uppmärksamhet riktas mot förklaringsdjupet i beskrivningarna av språkligaförändringar. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Jonatan Petterssons begrepp historiskmedvetenhet om språk och den metod som har använts är en innehållsanalys utformad avNiklas Ammert. Resultatet visar att de tre läroböcker som har analyserats har bådelikheter och skillnader i förklaringsdjupet, och att de på varierande sätt möjliggör enhistorisk medvetenhet om språk.