The Picture book - text and image in interaction. A study of Tove Jansson's picturebook: The Book About Moomin, Mymble and Little MyThis study examines Tove Jansson's picture book The Book About Moomin, Mymbleand Little My, to show relationships between text and image in the narration of thestory. This is done through an analysis based on Ulla Rhedins dissertation The picturebook - towards a theory where the conclusion is that the picture book as book mediumcan be divided in three different picture concepts. The various concepts are; the epicpicture book, the expanding text as well as the genuine picture book. This study hasperformed a text and image analysis showing that the image colors, the differentspreads, landscape scenes and characters' placement, et cetera play a role in placingthe picture book in its concept.Tove Jansson used more than text and image to work out the story of theMoomintroll, Mymble and Little My, there are holes in the picture book that have animportant role, which the analysis will show. According to the analysis performed inthis study The Book About Moomin, Mymble and Little My is a good example of the genuine picture book.

The purpose of the study is to provide insights about how the phases and phase transformations of water are presented in picture books aimed for children of preschool age. The studys framework is based on the picture book theory, whose central concepts are iconotext and readerly gap. A qualitative content analysis with a inductive approach was used. The illustrations were analyzed using relevance trees and an image analysis model. The picture books that were analyzed were compiled from Bibliotek i Väst ten most loaned picture books 2021. The results and conclusions show that it is possible to disinguish the phases of the water and phase transformations in picture books for preschool children. This is made visible in the form of illustrations and also in individual cases. No concepts or any scientific language were used in the picture books except in one occasion when the phase transformation of water freezing was mentioned in the text of a picture book. This led to the conclusion that knowledge and experience from the educator is required to be able to make abstract phenomena visible and put scientific concepts in the right context for the children to understand. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur vattnets faser och fasomvandlingar framställs i bilderböcker riktade till barn i förskoleåldern. Studiens ramverk utgår ifrån bilderboksteorin vars centrala begrepp är ikonotext ochläslucka. Studien använde en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.Illustrationerna analyserades med hjälp av relevansträd samt en bildanalysmodell. Bilderböckerna som analyserats sammanställdes från bibliotekskoncernen Bibliotek i Väst tio mest utlånade bilderböcker 2021. Resultatet och slutsatsen visar att det går att urskilja vattnets faser och fasomvandlingar i bilderböcker för förskolebarn. Detta synliggörs i form av illustrationer och enstaka fall i texten. Inga begrepp eller något naturvetenskapligt språk användes i bilderböckerna förutom vid ett tillfälle där vattnets fasomvandling frysning nämndes i texten av en bilderbok. Detta gjorde att en slutsats drogs att det krävs kunskap och erfarenhet från pedagogen att kunna synliggöra abstrakta fenomen och sätta naturvetenskapliga begrepp i rätt kontext för att barnen ska förstå.

The purpose of this essay is to examine and problematize subject formation in relation to the materiality of picture books. A total of eight contemporary picture books are analyzed: Naturen by Emma AdBåge, Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn by Malin Axelsson and Klara Persson, Gittan och gråvargarna by Pija Lindenbaum, I skogen and Olli och Mo by Eva Lindström, En egen flock by Maria Nilsson Thore, Om jag fötts till groda by Annika Sandelin and Karoliina Pertamo and Det var en gång en räv som sprang i mörkret by Anna-Clara and Thomas Tidholm. The questions to lead the analysis are: How are subjects created in the picture books and how does the position operate? How does the book’s materiality and form affect subject positions? How do subject formation and agency relate to each other? How do subjects relate to their surroundings? The text ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” by Maria Jönsson is central to the study. Other important theoretical texts are Jenny Jarlsdotter Wikström’s dissertation Materiella vändningar – Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar, Maria Nikolajeva’s book Bilderbokens pusselbitar and Ulla Rhedin’s book Bilderboken – På väg mot en teori. The essay seeks theorethical and methodological support in Eve Kosofsky Sedgwick’s Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity and Karen Barad’s Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning, since the analysis and method build on meaning as a material-discursive phenomenon and reading and knowledge as performative processes. Subject formation is analyzed in relation to narrativity, picture book form, meetings, compromise and power. The essay shows how subject formation is affected by material aspects such as the turning of pages, the use of pageturners, and composition and placement of text and picture. The analysis shows vulnerable, shifting and unstable subjects that problematize the idea of subjects as strong, individualized, intact and delimited. Barad’s concept of diffraction is fruitful for understanding meetings and connections built on deficiency and vulnerability. The essay shows the importance of analysing and problematizing subjects and connections through deficiency in contemporary picture books, because of the potential for challenging ideas of what a subject is and what it implies. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och problematisera subjekt i förhållande till bilderbokens materiella förutsättningar. Sammanlagt åtta samtida bilderböcker analyseras: Naturen av Emma AdBåge, Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn av Malin Axelsson och Klara Persson, Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum, I skogen och Olli och Mo av Eva Lindström, En egen flock av Maria Nilsson Thore, Om jag fötts till groda av Annika Sandelin och Karoliina Pertamo och Det var en gång en räv som sprang i mörkret av Anna-Clara och Thomas Tidholm. Frågor som leder analysen är: Hur skapas subjekt i bilderböckerna och hur fungerar positionen? Hur påverkar bokens materialitet och form subjektpositioner? Hur förhåller sig subjektskapandet till handlande? Hur förhåller sig subjekt till sina omgivningar? Studien utgår från texten ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” av Maria Jönsson. Andra viktiga teoretiska verk är Jenny Jarlsdotter Wikströms avhandling Materiella vändningar – Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar, Maria Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar och Ulla Rhedins Bilderboken – På väg mot en teori. Uppsatsen söker även teoretiskt och metodologiskt stöd i Eve Kosofsky Sedgwicks Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity och Karen Barads Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning, eftersom analys och metod utgår från mening som materiellt-diskursivt fenomen och läsning och kunskap som performativa processer. Subjektformationen analyseras i relation till narrativitet, bilderboksform, möten, kompromiss och makt. Uppsatsen visar på hur subjektskapandet påverkas av materiella förutsättningar som bläddrande, pageturners samt komposition och placering av text och bild. Analysen synliggör sårbara, skiftande och instabila subjekt som problematiserar en idé om subjekt som starka, individualiserade, intakta och avgränsade. Barads diffraktionsbegrepp visar sig fruktbart för att förstå möten och gemenskaper som bildas utifrån brist och sårbarhet. Uppsatsen lyfter vikten av att analysera bristgemenskaper och problematiserade subjekt i den samtida bilderboken, utifrån dess potential att utmana idéer om vad ett subjekt är och innebär.

This essay aims to understand how meaning and materiality work in four picture books from the 00s and 10s; Gittan och gråvargarna by Pija Lindenbaum, I skogen by Eva Lindström, Vem ser Dim? by Maria Nilsson Thore and Vi blåste bort ibland by Viveka Sjögren. The essay uses two theoretical works about picture books: Bilderbokens pusselbitar by Maria Nikolajeva and Modernismens bilder – Den moderna bilderboken i Norden by Elina Druker. Questions to lead the analysis are: How can text and picture be understood as materiality? How can meaning be understood as a material-discursive phenomenon? How can reading and meaning be understood as performative processes? The chapter “Diffractions: Differences, Contingencies, and Entanglements That Matter” from Karen Barad’s book Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning provides help to understand diffraction as a metaphor and methodological attitude. Eve Kosofsky Sedgwick’s understanding of knowledge as performative in the book Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity is used to understand the picture book as an act of knowledge and meaning, and reading as a performative process where human involvement cannot be overlooked. The essay problematizes the theoretical texts about picture books by taking on different parts of the picture book’s form and drawing examples from the four chosen picture books. Parts that are examined are divisions of signs in semiotics (and in the picture book theory), the picture book’s limits between for instance framework and content, fiction and reality, and book and reader, mimesis and the analytical problems with looking for truth, the impact of the picture book’s size and shape, and lastly illustration techniques and the influence that illustrator, materiality and reader have on the book. The essay shows how different involvements affect the meaning that is created in the picture book, how solid delimitations of different kinds can be problematic, and how words such as picture, text, paratext and content should be treated gently and consciously. Different ways of breaking with methods and thoughts of habit are presented, for instance by using Barad’s concept of diffraction. The essay ends by emphasizing the complexity that follows meaning, materiality and reading, the responsibility it demands of us and how picture book theory sometimes simplifies analysis. This essay stresses the importance of questioning how the methods and words we use affect what is possible to understand, but not in the sense that we should read in a paranoid and closed way, but rather open minded and with room for failures, reconsiderations and other ways forward. / Syftet med denna uppsats är att förstå hur mening och materialitet hänger ihop i fyra bilderböcker från 00- och 10-tal; Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum, I skogen av Eva Lindström, Vem ser Dim? av Maria Nilsson Thore och Vi blåste bort ibland av Viveka Sjögren. Uppsatsen går i dialog med de bilderboksteoretiska verken Bilderbokens pusselbitar av Maria Nikolajeva och Modernismens bilder – Den moderna bilderboken i Norden av Elina Druker. Frågor för att leda undersökningen är som följer: På vilket sätt är text och bild materialitet? Hur kan mening förstås som materiellt-diskursivt fenomen i bilderböckerna? Hur kan läsning och mening förstås som performativa processer? Avsnittet ”Diffractions: Differences, Contingencies, and Entanglements That Matter” ur Karen Barads verk Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning fungerar som hjälp för att förstå diffraktion som metafor och metodologisk hållning. Eve Kosofsky Sedgwicks förståelse av kunskap som performativ i verket Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity används för att förstå bilderboken som ett görande, och läsningen som en performativ process där mänsklig inblandning inte kan förbises. Uppsatsen problematiserar de bilderboksteoretiska verken genom att ta sig an olika aspekter av bilderbokens form samt exemplifiera detta med hjälp av det skönlitterära materialet. Områden som vidrörs är semiotikens (och bilderboksteoretikernas) indelning av tecken, bilderbokens gränser mellan bland annat ramar och innehåll, fiktion och verklighet samt verk och läsare, mimesis och sanningssökandets analytiska problem, bilderbokens påverkan av storlek och format, samt slutligen illustrationstekniker och den inverkan illustratör, materialitet och läsare har på verket. Uppsatsen visar på hur olika inblandningar påverkar den mening som skapas i bilderboken, hur fasta gränsdragningar av olika slag kan anses problematiska, samt hur begrepp som till exempel bild, text, paratext och innehåll bör behandlas varsamt och medvetet. Olika sätt att komma runt upptrampade metodologiska tillvägagångssätt och tankespår presenteras, bland annat med hjälp av Barads diffraktionsbegrepp. Uppsatsen avslutas med att betona den komplexitet som följer med mening, materialitet och läsning, det ansvar detta avkräver oss och hur bilderboksteorin ibland fungerar förenklande i analyser. Denna uppsats lyfter vikten av att ifrågasätta vad de metoder och ord vi använder egentligen gör med vad som är möjligt att förstå, men inte i den mening att vi bör läsa misstänksamt och stängt, utan snarare öppensinnat och med utrymme för misslyckanden, omprövningar och andra vägar vidare.