<p>Teckning är ett arbetsområde som har hängt med från den allra tidigaste bildundervisningen, där den ännu utgör en grundbult i en alltmer svårdefinierad sammansättning. På förtjänstfulla sätt kan man idag kombinera enkla material med modern teknologi, t ex för att skapa uttryck, lösa uppgifter eller underlätta estetisk kommunikation.</p>

Teckning är ett arbetsområde som har hängt med från den allra tidigaste bildundervisningen, där den ännu utgör en grundbult i en alltmer svårdefinierad sammansättning. På förtjänstfulla sätt kan man idag kombinera enkla material med modern teknologi, t ex för att skapa uttryck, lösa uppgifter eller underlätta estetisk kommunikation.

Computerized methods for searching pictures are becoming more common. With these it ispossible to make powerful search requests using a combination of terms and search oncomprehensive descriptions of the pictures. The descriptions can encompass various aspectsof the content and allow different interpretations and levels of detail.This essay is about how you can examine and describe the content of a picture from manypoints of view. We have tried to identify differences in searching behaviour, and studiedsome methods for indexing of pictures. Our concepts are taken from the philosophy of artand from theories about the meaning of languages.In the future perhaps libraries can make pictures and illustrations in books available to thepublic, in a sophisticated system, for the purpose of providing visual documentation forstudy, research or other kinds of exploitation.

Computerized methods for searching pictures are becoming more common. With these it ispossible to make powerful search requests using a combination of terms and search oncomprehensive descriptions of the pictures. The descriptions can encompass various aspectsof the content and allow different interpretations and levels of detail.This essay is about how you can examine and describe the content of a picture from manypoints of view. We have tried to identify differences in searching behaviour, and studiedsome methods for indexing of pictures. Our concepts are taken from the philosophy of artand from theories about the meaning of languages.In the future perhaps libraries can make pictures and illustrations in books available to thepublic, in a sophisticated system, for the purpose of providing visual documentation forstudy, research or other kinds of exploitation.

Syftet med uppsatsen är att identifiera och därefter systematisera de problem som eleverna kan tänkas ha för bättre måluppfyllelse och därefter komma med förslag på formativa strategier eleverna kan använda sig av för ökad måluppfyllelse. Källmaterialet består av 103 inlämningsuppgifter och den övergripande analysen har gjorts utifrån principerna för aktionsforskning. Inlämningsuppgifterna har analyserats utifrån en teknik som innebär att man jämför elevernas svar med hur och varför eleverna kommer till en annan slutsats alternativt vilken strategi de behöver använda för att komma till en bättre, eller annan, lösning. Det som har undersökts är hur elevernas stavning, meningsbyggnad, stil, bildhantering, struktur, källhantering och fusk påverkat resultatet av inlämningsuppgiften. Därefter ges exempel på olika formativa strategier för att hjälpa eleverna att nå bättre resultat.  Slutsatsen är att eleverna har vaga kunskaper om inte bara vad som påverkar resultatet utan även om de verktyg som krävs för att åstadkomma ett bättre kvalitativt resultat.

Saab är i slutfasen av utvecklingen av Gripen Next Generation och söker därför en metod för att autonomt kunna regressionstesta symboler i det grafiska gränssnittet i cockpit. Detta examensarbete fokuserar på att utvärdera befintliga metoder av automatiserad GUI-baserad testning för att automatiskt kunna jämföra det grafiska gränssnittet på en skärm och implementera den mest lämpade metod för att ta fram ett bevis av koncept. Målet med implementationen är att kunna visa att metoden kan hitta de problem som kan uppstå vid mjukvaruuppdateringar och försäkra att ingen uppdatering av mjukvara påverkar symbolerna i det grafiska gränssnittet på ett negativt sätt. Implementationen är en metod av Visuell GUI Testning vilket är den tredje generationen av automatiserad GUI-baserad testning och har gjorts i C++ med OpenCV bibliotek för bildhantering och bildjämförelse. Det testmaterial som använts är i form av bilder och en video som insamlats med en intern funktion för skärminspelning i det grafiska gränssnittet. Slutsatsen av resultatet från testerna som genomförts visar att det är möjligt att verifiera statiska symboler i det grafiska gränssnittet men att verifiering av dynamiska symboler kräver vidare arbete då förutsättningarna för identiska tester inte är möjligt i dagsläget. / Saab is in the final phase of development of the new Gripen Next Generation and is therefore looking for a method to autonomously test the graphical interface in the cockpit for visual regressions. This thesis evaluates existing methods of automated GUI-based testing to automatically compare the graphical interface on a screen and implement the most suitable method to produce a proof of concept. The goal of the implementation is to show that the method can solve the problems that can arise in software updates and ensure that no software updates adversely affect the symbols in the graphical interface. The implementation is a method of Visual GUI Testing which is the third generation of the automated GUI-based testing and has been made in C++ with OpenCV-library for image recognition and comparison. The test material that has been used is images and videos collected with an internal screen recording function in the graphical interface. The results indicate that it is possible to verify static symbols in the graphical interface, yet that verification of dynamic symbols require further work as the conditions for identical test are not possible in the current situation.

Bildhantering är idag mer populärt än någonsin. Marknaden erbjuder fler, bättre och enklare kameror vilket resulterar i att allt fler tar bilder för att publicera på olika sätt. Digital bildhantering är mer än bara ett populärt tidsfördriv, det har blivit ett sätt att kommunicera på. Oavsett användningsområde så krävs det mycket av de program och system som hanterar digitala bilder. Det är idag ett stort behov, men också ett krav, i många branscher. Tidigare forskning visar på att det finns en kunskapslucka inom bildhantering ur ett användarcentrerat perspektiv.Denna studie handlar om bildhantering utifrån ett användarcentrerat perspektiv där fokus kommer att ligga på användarupplevelse och informationsarkitektur. För att få en positiv användarupplevelse krävs ett bra användarflöde. Användaren ska inte behöva avbrytas i sitt arbete på grund av en dålig struktur i gränssnittet. Irritation och frustration ska undvikas. Avgränsning i studien har gjorts gällande gränssnitt som hanterar övriga typer av filer samt gränssnitt som ligger på webben och i “molnet”. Syftet med studien är att identifiera viktiga faktorer då användaren strukturerar och hanterar bilder för att bidra till en bättre upplevelse och ett bättre användarflöde. En fallstudie genomfördes för att utvärdera och undersöka gränssnittet för ImageVault, ett digitalt bibliotek för bilder. Uppdragsgivaren i fallstudien var Meriworks AB. Utifrån den teori som studien behandlar har ett antal designprinciper framställts. Dessa designprinciper låg sedan till grund för den heuristiska utvärdering som gjordes för att få en helhetsbild över gränssnittet. För att få ett mer användarcentrerat perspektiv i studien genomförde författarna även 18 intervjuer med befintliga användare av gränssnittet. Intervjufrågor utformades med hjälp av den teori som tagits fram. Baserat på de intervjuer som gjordes har personas och scenarier skapats för att sedan resultera i ett antal mockuper som visar på framtida funktionalitet och struktur över gränssnittet.Studien har fokuserat mycket på att utvärdera ett gränssnitt utifrån användarnas perspektiv, hur uppbyggnaden är gällande ett gränssnitt som hanterar digitala bilder. Författarna strävade efter att ta reda på hur man kan uppfylla användarens behov och mål och samtidigt konstruera ett gränssnitt som hanterar digitala bilder på ett bättre sätt med hjälp av informationsarkitektur och användarflöde. Under studien har författarna identifierat ett antal faktorer som ansetts vara viktiga vid kategorisering och hantering av bilder i digitala bibliotek. Dessa faktorer är ett resultat utifrån studiens teoretiska ramverk och fallstudiens datainsamling tillsammans med de mockuper som skapats. Dessa faktorer kan ligga till grund för att utveckla gränssnitt som behandlar digital bildhantering. Fortsatt forskning behövs för att ta reda på faktorernas validitet men även för att undersöka om dessa faktorer behöver kompletteras ytterligare. / Today imaging is more popular than ever. More pictures will be published in different ways since the market offers more, better and simpler cameras. Digital imaging is more than just a popular time-killer, it has become a way to communicate. Whatever their intended use, it is required a lot from the programs and systems that handle digital images. There is a great need, but also a requirement in many industries. Previous research shows that there is a gap of knowledge in imaging from a user-centered perspective.This essay is about imaging based on a user-centered approach with a focus on user experience and information architecture in the world of digital photo libraries. A positive user experience requires great user flow. The user shouldn’t have to be interrupted in their work due to a poor structure of the interface. Irritation and frustration should be avoided. Interfaces that manage other types of files and interfaces located on the Web and in "the cloud" have been delimited in this essay. The purpose of this essay is to identify important factors when categorizing and managing images for contributing to a better experience and a better user flow. The company Meriworks AB has given the authors the task of evaluating and investigating the interface for ImageVault, a digital library of images. A number of design principles have been created based on the theories that the essay contains. These design principles formed the basis for the heuristic evaluation that was done to give the authors an overview of the interface. To get a more user-centered perspective, 18 interviews with existing users of the interface were carried out. Based on the theories of the essay interview questions were designed. Based on the interviews personas and scenarios were created, to the result in a number of mockups showing future functionality and structure of the interface.The study has focused very much on evaluating an interface based on user perspective and how the structure is built in an interface that manages digital images. The authors aimed to determine how to meet the user's needs and goals and designing an interface that manages digital photos in a better way with the help of information architecture and user flow. During the study, a number of factors have been identified which are considered important for the categorization and management of images in digital photo libraries. These factors are the result, based on the theoretical framework of the essay and the data collection of the case study together with the mockups created. These factors may be the basis for developing interfaces that deal with digital imaging. Further research is needed to find out the validity of the factors, but also to examine whether these factors need to be supplemented further.

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant. / This research focuses on the issue of how to best structure text on a Smartphone screen. The factors involved in this research are text size, white space, text and line lengths, serif and sans serif fonts, pictures in text and contrast.  The methodology of our research is based on a normative Swedish able-bodied person, as well as on relevant literature, personal analyses, interviews with people in the trade, an online survey, and a test performed with a focus group. The results are that a text written for Smartphones is best structured with: several paragraph divisions made with blank lines, with pictures where the picture has an informational purpose, and text length based on category of subject. The picture should be placed above the body text. Longer texts should be set with a scroll-function. Contrast is of great importance on mobile phones as texts can be read properly even when set in negative. In addition, using serif or sans serif is of no importance. According to the results both serif and sans serif can be read without difficulties on a Smartphone. Text size should be slightly enlarged in relation to the default settings on the mobile device. Since word division is not supported on screen, short words are recommended when possible to prevent a highly uneven right end.