• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 708
  • 562
  • 14
  • Tagged with
  • 1284
  • 887
  • 201
  • 191
  • 178
  • 158
  • 158
  • 103
  • 94
  • 73
  • 60
  • 60
  • 59
  • 55
  • 54
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
171

Mossträdgård på svenska

Eriksson, Annette January 2009 (has links)
No description available.
172

Bostadsgården som mötesplats

Hedberg, Anna January 2009 (has links)
<p>Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.</p><p>I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar. Detta leder fram till ett formgivningsförslag som stödjer sociala aktiviteter.</p>
173

Starta en handelsträdgård dröm eller verklighet

Hjelm, Annika January 2009 (has links)
No description available.
174

Ett designförslag på en helande trädgård till Hälsohuset i Båstad : en processbeskrivning

Blomqvist, Erika January 2009 (has links)
<p>Mitt examensarbete var ett uppdrag från Hälsohuset i Båstad som ville skapa en helande trädgård och få ett designförslag på en sådan. Hälsohusets nuvarande arbete med friskvård som meditationer, samtalsterapi och vanliga läkarundersökningar m.m. bedrivs inomhus. Målgruppen som besöker Hälsohuset är bred men alla har sin hälsa som fokus. Hälsohuset vill komplettera med utomhusverksamhet genom att anlägga en helande trädgård som kan erbjuda klienterna möjligheten att vistas i en restorativ utemiljö under besöken.</p><p>  Arbetet har skrivits som en processbeskrivning där syftet är att man ska kunna följa hela arbetets framskridande. Mina frågeställningar inför detta arbete var; Vad kan Hälsohuset vinna på att ha en del av sin verksamhet utomhus? Vilka är de viktigaste restorativa kvalitéer för målgruppen i Hälsohuset trädgård? För att besvara dessa frågor utfördes en litteraturgenomgång inom ämnesområdet natur och hälsa för att belysa hur utemiljöer kan främja vår hälsa. Att naturen har en positiv påverkan på människan allmänt finns det idag belägg för i forskningen. Det finns även teorier som säger att sjuka individer rehabiliteras snabbare om de får vistas i naturen. Man har kunnat fastställa vad som utgör och vad en helande plats bör ha för innehåll.</p><p> Utifrån de fakta litteraturgenomgången gav kunde arbetets frågeställningar besvaras. Vinsterna av utomhusverksamhet för Hälsohuset presenteras utifrån mina egna slutsatser samt vilka de viktigaste restorativa kvalitéer för målgruppen är i Hälsohuset trädgård?</p><p> Inför utformningen av den helande trädgården gjordes observationer, intervjuer och en inventeringsanalys av trädgården och dess omgivningar. Jag planerade utformningen utifrån svaret på min frågeställning om vilka restorativa trädgårdskvalitéer som är viktigast för Hälsohusets målgrupp. Jag tog även fasta på det fakta som min litteratursökning gav. I design förslaget till beställaren lyfter jag fram kvalitéer i trädgården som redan finns och det som behöver anläggas så att trädgården kan nyttjas utifrån sitt syfte vilket är att kunna använda utemiljön och bedriva olika behandlingar och aktiviteter där. Jag beskriver trädgårdens delar, mina val och visar en illustrationsplan och en planteringsplan med växtlista. Egna idéer om trädgårdens utformning och anläggning presenteras i slutet av arbetet.  </p>
175

Effekter av vattennivåförändringar i sjön Gästern

Fyhr, Erika January 2008 (has links)
<p>Sjön Gästern ligger i Oskarshamns kommun och är hydrologiskt påverkad av sjösänkningar, den senaste fullbordades 1924. Efter det har sjön vuxit igen med bladvass (Phragmites australis). Sjön håller nu på att restaureras, genom att höja vattennivån förväntas ett vassavdöende så att större klarvattenytor återskapas. Hydrologiskt återskapande kan dock leda till torvuppflytning och oönskade vattenkemiska effekter. Detta arbete har gått ut på att undersöka om en begränsad vattennivåhöjning kan motverka uppflytning och näringsläckage, men ändå orsaka vassavdöende. Bottennivåns läge följdes i tre områden under april till augusti 2007. Vattenprover insamlades från utloppet, alternativt i östra delen av sjön, varje vecka för analys av fosfor och kvävehalter, samt anjoner av sulfat och klorid. Effekterna av vattennivåförändringen på vassvegetationen undersöktes i tre provrutor vardera á 0.5m<sup>2 </sup>från tre områden i sjön. I dessa uppskattades bladvassens biomassa. Vidare insamlades ett vertikalt rhizom för analys av rotskador. Från rhizomen valdes tre adventivrötter ut som sedan handsnittades och undersöktes med avseende på anatomiska skador. Under mätperioden (18 april – 20 augusti 2007) uppmättes inga förändringar av bottennivån i 2 av de 3 områdena. I det ena delområdet i område 3 registrerades en uppflytning under sommaren. De redan höga halterna av total-kväve och total-fosfor ökade under mätperioden och kan klassificeras som ”mycket höga koncentrationer”. Biomassan av bladvass var låg (<0.4 kg torrsubstans per m<sup>2</sup>) i jämförelse med andra bestånd i Sverige. Vassrötterna visade skador som lignifiering av cellväggar, förtjockning av intercellularrum samt laterala rötter som växte longitudinellt genom rotens cortex. Den begränsade uppflytningen av torv kan förklaras av det ringa vattendjupet (ca 0.7- 0.9 m) och av att vattennivån sänktes genom avtappning under juli. De ökade koncentrationerna av tot-N och tot-P jämfört med tidigare år är antagligen en effekt av vattennivåförändringen. Denna tolkning stärks vidare av att koncentrationerna av sulfat var lägre i juni och juli efter sjörestaureringen än under föregående år. Minskningen indikerar mer negativa redoxförhållanden och frigörelse av fosfor och kväve från bottnarna. Reduktion av sulfat förknippas vidare med ökande metangasproduktion. Inget samband fanns mellan täthet av döda strån och skördbar biomassa. Detta liksom den låga biomassan visar att bladvassen skadats men inte dödats av vattenståndshöjningen och skadorna på rötterna. Men för att bladvassen i sjön Gästern ska dö av ytterliggare krävs alltså en högre vattennivå under vegetationsperioden (>1m), dock inte så hög att risken för torvuppflytning ökar.</p><p>Nr:6356</p>
176

Hur påverkar restaurering av lövängar naturvårdsintressanta epifytiska lavar?

Lundin, Magnus January 2008 (has links)
<p>Ett ökat medvetande om äldre fodermarkers naturvärden under de senaste två decennierna har lett till att t.ex. lövängar restaureras med statligt stöd. I detta arbete undersöktes hur tidigare inventerade signal- och/eller rödlistade epifytiska lavarter på hamlad resp. ohamlad ask och lönn påverkats av restaureringar utförda i lövängar i Skäraskog och Varshult, Kronobergs län. Lokalerna återinventerades varvid de aktuella lavarnas förekomst samt utbredning noterades. Resultatet visar att de flesta lavarterna återfanns. Både fler och färre fynd samt större och mindre utbredning noterades jämfört med tidigare inventeringar. Ett generellt mönster i förändringarna var dock inte statistiskt signifikant (p>0,05). Antalet förekomster av enskilda lavarter och förekomsternas utbredning jämfördes med tidigare inventeringar och relaterades till lavarternas ekologi och använd restaureringsmetod. Troligtvis uppvisar bladlavarna Lobaria pulmonaria och Peltigera collina en negativ restaureringseffekt. Restaureringarna har utförts under kort tid vilket begränsat lavarnas möjlighet för acklimatisering till de nya förhållandena samt bidragit till ett torrare klimat i lokalerna. För lavarternas framtida förekomst i lokalerna är det viktigt att skötseln eftersträvar ett olikåldrigt trädbestånd och goda spridningsförhållanden. Försiktighet måste iakttas vid hamling för att inte riskera små lavpopulationers förekomster. Framtida restaureringar i liknande miljöer bör föregås av lavinventeringar så att åtgärderna kan varieras efter olika lavarters ekologiska krav.</p> / <p>An increased understanding of the biological values of semi-natural grasslands during the last two decades has resulted in governmental funded restorations of wooded hay meadows. The aim of this study is to investigate the effect of restoration on a set of red listed and indicator epiphytic lichen species, inhabiting pollarded and unpollarded ash and maple trees, in two wooded hay meadows situated in Skäraskog and Varshult, Kronoberg county, Sweden. The two areas were investigated both before and after the restoration. The result shows that most lichen species present in the first investigation were found also at the second census. Both additional and fewer findings as well as increases and decreases in size were recorded. However, a general change was found not to be statistically significant (p>0, 05). The number of presences of individual lichen species and their size was compared with earlier inventories and related to the method of restoration and to the ecology of the lichens. The two foliose lichen species Lobaria pulmonaria and Peltigera collina are probably affected negatively by restoration. Restorations have been carried out during a short period of time witch have limited the possibility of lichen acclimation to the new environment and lead to a drier climate in the areas. Future management should aim towards an age differentiated tree stand and good dispersal possibilities. In order not to jeopardize the presence of small lichen populations,caution must be taken when pollarding. Future restorations in similar environments should be preceded by lichen inventories so that the management can be targeted at the different ecological requirements of different lichen species.</p><p>Nr:6357</p>
177

Do plants change their defence strategy from a structural defence to a chemical one as a response to heavier herbivory?

Ohlsson, Åse January 2005 (has links)
<p>To the main part, this paper is the result of a literature survey and to the minor part of a field survey. The study is found on the question of, if and why unpalatable plant species invade heavily grassed rangelands and if plants change their defence strategy from a mechanical defence to a chemical defence if the herbivory pressure increase. I conclude that defended plants do invade heavily grassed rangelands if the rangelands lose essential recourses (often nutrients) and/or the defended plants are strongly avoided by mammalian herbivores. I also conclude that plants do go from a mechanical defence strategy to a chemical strategy if their environment loses essential recourses under a threshold. This firstly depends on that mechanical defended plants can not develop a complete defence if they suffer from a shortage in the nutrient supply, and secondly of that plants in resources rich environments often have lager possibilities of responding to herbivory with regrowth. They do not therefore have to defend them self as hard as plants in environments with low supply of recourses.</p>
178

Bränning påverkar artantal, artsammansättning och andel gräs i frisk ängsmark / Burning affects the number of species, species composition and proportion of grass in semi-natural meadow

Karlsson, Katarina January 2008 (has links)
<p>Bränning har använts av människor för bearbetning av naturen av flera anledningar, t.ex. för att bryta ny mark eller för att skapa bättre bete för boskap. Om bränningen sker under tidig vår är det mindre risk att växtligheten skadas. Det som sker när den döda biomassan bränns är att det mesta av kvävet försvinner till atmosfären, vilket gynnar hög artdiversitet.</p><p>För att utreda huruvida artanatal, artsammansättning och procentandel gräs i frisk ängsmark, påverkas av bränning utsågs tre lokaler med olika bränningsfrekvens: gammalbränd (inte bränd i år, men tidigare), nybränd (bränd varje år) och obränd (aldrig bränd), vilka inventerades under sommaren 2007 varefter resultatet sammanställdes.</p><p>Det fanns flest arter i kategori gammalbränd, något färre i nybränd och minst antal arter i obränd. Det visade sig även att olika arter gynnades eller missgynnades i de olika kategorierna. För ett visst antal arter kunde ingen påverkan visas varpå dessa arter antogs vara opåverkade av bränning. Procentuellt gynnades flest arter i kategori gammalbränd vid jämförelse med kategori obränd. Artsammansättningen varierade mellan kategorierna. Det fanns större andel gräs i kategori obränd än i nybränd och gammalbränd.</p> / <p>Burning has been used for preparation of the landscape for diverse reasons, for example breaking new land or make better conditions for the pasture. If the burning takes place during the dormancy period there is less risk to harm the vegetation. When the necromass is burned most of the nitrogen is lost to the atmosphere, which favours high species diversity.</p><p>To investigate whether the number of species, species composition and the proportion of grass are affected by burning, three categories were chosen: old burned (not burned this year, but earlier years), new burned (burned every year) and unburned (never burned). An inventory of the field sites was performed during the summer of 2007.</p><p>It turned out that the old burned category had the greatest number of species, the newburned exhibited slightly fewer species, while the unburned category had the lowest number of them all. It also became clear that some species were favoured while others were at a disadvantage in the three different categories, and for some species no influence could be measured. Calculated in percentage, most species were favoured in old burned categories in comparison with the unburned ones. The species composition was different between the three categories. There was a greater proportion of grass in the unburned category than in the new burned and old burned ones.</p>
179

Vi går ut för att lära in : En studie om hur vi arbetar med uteverksamhet och matematik i förskolan

Johansson, Malin January 2007 (has links)
No description available.
180

Samband mellan en längre tillväxtsäsong och en ökad smoltstorlek i Vänerområdet

Fransson, Ann-Marie January 2008 (has links)
<p>Abstract</p><p>The purpose of this study was to see if there is a connection between smolt length from Brattfors salmon cultivation and temperature. Climate changes are expected to give a higher temperature that could result in a longer growing season for the fish.</p><p>Cultivated smolt is today bigger than it was before, it is also bigger than the wild salmon. The growth season of salmonids depend on the water temperature, salmonids need 6-80C to grow. Water temperature has been surveyd since the late 50´s in Brattfors. The result shows that it’s now considerable more days per year with higher temperature. Data of the fish length growth includes 2-years old smolt of salmon (Salmo salar L.) and trout (Salmo trutta L.), put out in the Vänern area from 1965 – 2002. This study is includes the tribes of Klarälvssalmon, Gullspångssalmon and Gullspångstrout. Length data was related to growth season, i.e. number of days with a temperature above 60C, in the cultivation basins.</p><p>The result of this study shows for both tribes of salmon that there is not a relationship between fish length and days of growing temperatures because the regression coefficient was too small. The result for the Gullspångstrout shows a small length increase and the regression coefficient were lager than it was for the tribes of salmon.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan längdtillväxten hos kompensationsodlad smolt från Brattforslaxodling och temperatur. Klimatförändringar förväntas ge högre temperaturer, vilket för fiskens del skulle visa sig i en allt längre tillväxtsäsong. Odlad smolt är i dag större än vad den varit längre tillbaka i tiden och den är även större än sina vilda artfränder. Fiskens tillväxtsäsong styrs till stor del av vattentemperatur. Generellt kan man säga att laxartade fiskar börjar tillväxa över 6-80C. Information om vattentemperaturen har samlats in sedan slutet av 1950-talet i Brattfors. Resultatet visar att det nu är betydligt fler dagar per år med högre temperaturer. Data om fiskens längdtillväxt innefattar 2-årig smolt av arterna lax (Salmo salar L.) och öring (Salmo trutta L.), utsatta i Vänerområdet från 1965 till 2002. Av de två arterna omfattar studien stammarna Klarälvslax, Gullspångslax och Gullspångsöring. Längddata har relaterats till hur många dagar per år som det varit tillväxtsäsong, det vill säga att det varit temperaturer över 60C i laxodlingens bassänger.</p><p>Resultatet av undersökning hos båda stammarna på lax blev att man inte kan påvisa ett samband därför att längdtillväxten var ytterst marginell och spridningen allt för stor.</p><p>För Gullspångsöringen kunde man se en liten längdökning och det var betydligt mindre spridning mellan individerna än vad som uppvisas hos stammarna av lax.</p>

Page generated in 0.0365 seconds