The Barents Sea contains one of the most productive marine areas in the world. For centuries, Northeast Arctic cod and Norwegian spring spawning herring have been of vital importance for the Norwegian fish export industry and hence economic growth in Norway. It has been common knowledge that the biomass of different Barents Sea species experiences both shortand long-term fluctuations. These fluctuations have been explained by changes in herring cycles and cod cycles, or by the introduction of new fishing equipment, and more. Norwegian marine research began in earnest at the beginning of the 19th century. The main task for researchers was to discover how nature influenced cod stocks and the effects these fluctuations had on the lives of people who depended on fishing for a living. Nearly 100 years later, scientists still disagree over the causes for the biomass fluctuations in the Barents Sea. At the same time, marine research has produced long time series, which can now be analyzed using new methods. This thesis represents an investigation of a number of long time series of Arctic climate indicators and biomasses in the Barents Sea. The purpose of this analysis has been to identify a potential stationary cycle in the biomasses. A stationary cycle in the biomass allows for expanded possibilities for better long-term biomass forecasting. The methods are based on general systems theory, analysis of systems dynamics and a wavelet analysis of time series. The wavelet analysis has identified the cycle time and the cycle phase of the dominant cycles in the time series. The phase-relation between the identified cycles contains information abort the dynamic chain of events between climate indicators and the biomasses in the Barents Sea. The investigation has identified harmonic and sub-harmonic cycles of the 18.6-year lunar nodal cycle in all analyzed time series. The identified lunar nodal spectrum is explained by a gravity force from the 18.6-year lunar nodal cycle as the First Cause. The energy from the 18.6-year gravity force from the moon introduces a chain of oscillating events. The oscillating gravity introduces a lunar nodal spectrum in the lunar nodal tide and the polar position. A wavelet analysis of time series indicates that movement of the polar position introduces a new lunar nodal spectrum of circulating water in the Arctic Ocean. This circulation water interacts with the 18.6-year lunar nodal tide in the Atlantic Ocean and introduces an oscillation in the extent of Arctic ice, and an oscillation in the inflow of the Atlantic Ocean to the Barents Sea. The lunar nodal spectrum of Atlantic inflow introduces a lunar nodal spectrum in the Barents Sea ecology system. Analysis of the biomass in the Barents Sea shows that long-term growth, reduction and collapse are associated with the phase-relation between the biomass eigen dynamics and the lunar nodal spectrum of Atlantic inflow. / Papers I - VI reprinted with kind permission of Elsevier, www.sciencedirect.com

Studies show that the interest and knowledge about science among teenagers is decreasing. They also reveal the difficulties to explain the ecological processes and that the ideas about the nature are collected from everyday life and early school years. The intention of this investigation was to find out more about children’s ideas and knowledge about the ecological processes and to compare these results with the curriculum. The method was a questionnaire and interviews with children in school year 1 – 6. The aim of the studies was also to find out if any progress connected to age could be found, concerning understanding of the ecological processes. The results showed difficulties in achieving the predestined goals for biology and chemistry concerning ecology cycles and they differed a lot between the children. Often the learning process showed very little progress. No matter the age there was a huge difference individually in their knowledge and understanding of the nature. Many of the children in this research had the idea about the soil to be a final destination for decomposition rather than a part of an ecology cycle. Also the idea about plants getting their food from the soil showed to be common. Keywords: ecological processes, early school years, biology, children’s ideas, circulation

In this project, the maintenance of dynamic cycling of inorganic phosphate is discussed in terms of a phosphate transporter, ANTR3. Reverse genetics are applied with the help of bioinformatics and other web based tools which provided valuable initial information. The model organism Arabidopsis thaliana, both wild-type and mutants was cultivated hydroponically. Screening for homozygotes proceeded standardization of a protocol for isolation of plastids from the roots of these plants. Presence and absence of protein in root plastids was confirmed by western blotting in wild-type and mutants respectively. This was followed by functional and biochemical analysis of the protein by transport experiments using radioactively tagged phosphate. The development of a protocol for isolation of root plastids from roots of Arabidopsis thaliana with high yields has been successful. In-vitro studies by radioactive phosphate transport experiments were possible with the help of knock out mutants. It has been concluded that transport of Pi via ANTR3 is dependent either on an H+ or a Na+ gradient. Back exchange experiments have aided us in establishing its activity in export and import of Pi. Last but not the least, phenotypic analysis have observed larger biomass in mutants leading to the conclusion that even though other transporters are present the sink (roots) – source (leaves) balance is disturbed.

I den här uppsatsen undersöker jag hur biologilärare på högstadiet försöker få elever nyfikna. Nyfikenhet är ett viktigt ämne att studera eftersom nyfikenhet är det som leder personer till att utforska världen och är det som har lett till den vetenskap vi har idag. Den här studien kan användas av lärare för att lära sig om hur andra lärare försöker inspirera till nyfikenhet. Den öppnar även upp för fler tankar kring nyfikenhet som skulle kunna utforskas mer. För att få reda på hur lärare försöker få elever nyfikna intervjuade jag fem lärare och använde mig av intervjuerna för att titta på mönster som kunde hittas. Några av de saker som kom fram var att flera av lärarna tyckte att det var bra att använda sig av praktiska inslag som laborationer för att få elever nyfikna, att elever främst verkar uttrycka sin nyfikenhet genom att ställa frågor alternativt att de uttrycker det på fler sätt men lärare märker inte det. Framförallt kom det fram att trygghet och bra relationer är viktiga för att eleverna ska våga visa sin nyfikenhet och att lärare ska själva visa sitt intresse för att få elever mer nyfikna.

Syftet med arbetet var att undersöka kunskapen om gener hos elever på gymnasiet och se om den förändras och utvecklas efter den första biologikursen. Detta skedde genom en enkätundersökning med frågor om gener och genetisk information där elever till viss del fick motivera sina svar. Samma frågor ställdes till två grupper av elever, de som inte hade läst biologi på gymnasiet men som skulle göra det kommande termin och de som hade läst kursen terminen innan. Svaren kategoriserades med hjälp av tidigare forskning och de två gruppernas resultat kunde utläsas och jämföras med varandra. Undersökningen visar att de elever som kommer från grundskolan inte har de baskunskaper som förväntas. De har oerhört svårt att förklara och se relationen mellan framförallt de minsta strukturerna i cellen och majoriteten anser att den genetiska informationen i två celler från samma individ är lika om cellerna har samma uppgift och olika om de inte har det, oavsett om det gäller könsceller eller kroppsceller. För elever som har läst biologi på gymnasiet blev resultatet bättre. Man kan se att denna grupp kan förklara mer i detalj vad gener är och deras relation till de andra små strukturerna i cellen. De har framförallt bättre kunskap när det gäller genetisk information i olika celler från samma individ. Trots detta visar resultatet att gymnasielevers kunskap när det gäller gener inte når upp till den nivå som förväntas av elever på grundskolan.     Nyckelord: Genetik, gener, biologi, gymnasiet, kunskapsutveckling

In recent years, the need to reduce reliance on synthetic nitrogen fertilizer has led to extensive research on biological nitrogen fixation, especially on root nodule symbioses. My study focuses on actinorhizal symbioses, the symbiotic interactions between members of nitrogen-fixing soil actinobacteria from the genus Frankia and a diverse group of plants from eight families, collectively called actinorhizal plants. Frankia cluster II has been shown to be sister to all other clusters. Thus, one of my aims was to gain insight into this cluster to get more information about the evolution of actinorhizal symbioses. The first sequenced genome of a member from this cluster Candidatus Frankia datiscae Dg1 originated from Pakistan. This strain contains the canonical nod genes nodABC responsible for the synthesis of lipochitooligosaccharide Nod factors. In this thesis, we obtained three Frankia inocula from North America (USA), one from Europe (France), one from Asia (Japan) and one from Oceania (Papua New Guinea). Thirteen metagenomes were sequenced based on gDNA isolated from root nodules of Datisca glomerata (Datiscaceae), Ceanothus thyrsiflorus (Rhamnaceae), Coriaria myrtifolia and Coriaria arborea (Coriariaceae). This study shows that members of Frankia cluster II come in teams, helping to explain the ability of cluster II to nodulate a wide host range, four families from two orders. The inoculum from Papua New Guinea, the only sequenced strain from the Southern Hemisphere so far, contains a new Frankia species, which was proposed as Candidatus Frankia meridionalis. All cluster II strains in this study contain the canonical nod genes nodABC, with the exception of the strain from Papua New Guinea which contains only nodB’C. All North American metagenomes also contain the sulfotransferase gene nodH. This gene shows host plant-specific expression in that it was expressed in nodules of C. thyrsiflorus but not in D. glomerata. Phylogenetic analysis and transposase frequencies of the new genomes strongly support the hypothesis that the extension of the cluster II host range from Coriaria to Datisca occurred in Eurasia and that cluster II strains came to North America via the Bering Strait. To acquire more information of the influence of the host plant on the behavior of the microsymbionts, the bacterial metabolism in nodules of D. glomerata (Cucurbitales) and C. thyrsiflorus (Rosales) were compared at the level of transcription. The system to protect nitrogenase from oxygen in Ceanothus nodules seems to be more efficient than in Datisca nodules, whereas the bacterial nitrogen metabolism is likely to be similar in both host plants. The amino acid profile of D. glomerata nodules shows that the nitrogenous solutes are dominated by glutamate and arginine, supporting the suggestion that Frankia in D. glomerata nodules exports an assimilated form of nitrogen, most likely arginine. Thus, our data show that cluster II Frankia strains differ from all other Frankia clusters with regard to the presence of the canonical nod genes and their nitrogen metabolism in symbiosis. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Manuscript. Paper 3: Manuscript.</p>

Vi har gjort en studie i hur biologilärare på gymnasiet använder läroboken i sin undervisning och hurboken används i olika moment. Vi har stött på en väl utbredd negativ inställning till läroböcker ochuppfattningen om att kreativ undervisning motverkas av användandet av läroböcker. Många av desom skrivit och forskat om just läromedel är kritiska till dessa tongångar och hävdar att läroboken ärett bra hjälpmedel för lärare och har en stark ställning i skolan. Används den rätt kan den erbjudamånga meningsfulla uppgifter.I en landsomfattande enkätundersökning har vi fått svar från 98 biologilärare. Enkätsvaren som vifått in har vi analyserat med fenomenografin som forskningsansats och med koppling tillramfaktorteori, läroplansteori och funderat över lärarnas didaktiska val.Våra resultat visar på att det finns olika grupper av lärare som använder läroboken olika mycket menalla grupper använder den mest vid läxor och vid prov. Som minst används boken vid praktiskamoment som laborationer och exkursioner. Ett annat resultat vi uppmärksammade var attmajoriteten av lärarna är med och väljer vilken lärobok som ska användas.Vi finner att det finns ett behov av en satsning på användarorienterade läromedelsstudier. Det skulleockså vara värdefullt att läromedelskunskap erbjuds via lärarutbildningar och fortbildning, så attstudenter och lärare ges en möjlighet att reflektera kring denna viktiga del av läraryrket.

<p> </p><p>Enligt tidigare undersökningar har vanadinföreningar visat sig ha insulinliknande effekter både in vitro och in vivo. Syftet med detta examensarbete var att prova ut en teknik för att testa effekten av vanadinföreningar på två olika celltyper: adherenta celler (AA-celler) och suspensionsceller (K562-celler). När insulinet binder till sin receptor på cellytan är det starten på en biologisk respons. Insulinreceptorn är ett tyrosinkinas som transporterar fosfatgrupper från ATP till tyrosin på sin egen peptidkedja. De aktiverade tyrosinkinasreceptorn kan aktivera ett antal signalmolekyler, bland annat proteinkinas B. Tyrosin som är fosfolyserat, defosfolyseras senare av proteinet tyrosinfosfatas (PTP). Insulinets signaleringsvägar är kontrollerade av omvändbar fosforylerings reaktioner. Patogenesis av insulinresistens i typ 2-diabetes och övervikt är sammanlänkade av den normala signaleringens responsen till insulin. I denna studie undersöktes effekten av vanadat och ett antal ligander som bildar komplex med vanadat. Den största vikten lades vid att undersöka vilka koncentrationer av ämnena som var icke-toxiska vid cellodling och därmed inte leder cellerna till apoptos. Först testades att föreningarna inte gav ändring i pH . Därefter testades deras effekter på celler. Med endast vanadat observerades celltoxina effekter vid koncentrationer över 1µM. I nästa steg behandlades AA-cellerna med fyra olika koncentrationer av vanadat tillsammans med olika ligander. K562-celler behandlades bara med vanadat och ligand 2. Resultaten visar att koncentrationer upp till och med 1µM vanadat inte hade några negativa effekter på cellerna. Varken apoptos eller onormal minskning i antal celler observerades. Slutligen testades effekter av vanadatföreningarna på PTP aktiviteten i odlade celler. I kitet som användes fanns detektorn ”Green Reagent” som kan identifiera fritt fosfat genom färgändring från gul till grön. Cellerna behandlades med vanadat och efter 24 timmar gjordes en cellextraktion. Cellextrakten späddas 10 gånger, sedan tillsattes detektorn Green Reagent efter 15 min. Analys gjordes med hjälp av en Elisa-läsare. Resultaten visar att med ökande koncentration av vanadat påverkades cellerna så att PTP 1B aktiviteten ökades. Detta är ett intressant resultat i ljuset av att vanadat rapporterats ha insulinliknande effekt. En tänkbar förklaring är att defosforyleringen av insulinreceptorn krävs för att aktivera insulin responsen i celler.</p>

<p>På Skärmarö som ligger utmed Värmdös kust finns idag Skärmarö sjökrog. Detta område hör till innerskärgården i Stockholms skärgård. Krogen omgivs av en vacker skärgårdsmiljö, men dess utomhusmiljö är i behov av någonting nytt för att kännas mer attraktiv och tilltalande. Den typiska skärgårdskänslan råder på platsen men ingen större ansträngning har gjorts för att utforma miljön till något mer speciellt. Syftet med arbetet var att komma fram till ett designförslag över Skärmarö sjökrogs utemiljö med anpassning till skärgårdens speciella miljö och kultur samt miljöpsykologiska studier som visar hur man utfomar miljöer som är tydliga och inbjudande. För att anpassa förslaget till den omkringliggande miljön har frågor gällande vilka växter som trivs i Stockholms skärgård och hur man utformar miljön så den passar in i helheten besvarats. Uppsatsen är en processbeskrivning över hur arbetet har gått till väga och hur val i gestaltningen gjorts. Förslaget presenteras med skisser och växtlistor. Resultatet, arbetsmetoden och målen diskuteras slutligen i ett kommenterande stycke.</p>

No description available.