Projektet är ett Eu-projekt där Augmentet Urbans tillsammans med Gävle högskola och Gavlegårdarna ska skapa attraktiva utemiljöer för människor med fokus på biologisk mångfald. Den omfattande minskningen av vilda pollinerande insekter är ett problem och det innebär att en förändring behöver ske. 90 procent av världens växtarter är beroende av pollinering. Examensarbetet genomfördes med en designprocess som består av observationer, intervjuer, idégenerering och prototypande. Syftet var att ta fram en lösning som skyddar ängsytor i stadsmiljö och att kommunicera ut värdet i biologisk mångfald. För att bilda mig en uppfattning kring ämnet gjordes observationer av bostadsområden, intervjuer med experter inom biologi, intervjuer med de boenden som ska uppleva ängsytorna och även underhåll av utemiljöer. Intervjuerna och observationerna gjorde det möjligt att identifiera problem och behov. I detta skede avgränsades arbetet till behoven kring de mindre ängsytorna och sommartid. Nästa steg blev att ta fram förslag på hållbara lösningar kring hur en avgränsning kan se ut och fungera. Olika idéer testades genom skisser och modellbyggen. Idéerna utvärderades och det ledde fram till ett form arbete för att skapa en prototyp som svarar på behoven av att skydda, skärma av och informera om ängen. Förhoppningsvis kan denna lösning bidra till att fler människor förstår värdet i dessa ängar och på så vis bevaras ängen inför framtidens klimatförändringar.

Strandskyddet finns idag för att bevara den allemansrättsliga tillgången samt bevara den biologiska mångfalden som finns i området. Detta leder till begränsningar om hur marken får användas. För att bland annat uppföra byggnader och anläggningar krävs det att dispens ansöks hos kommunen. Syftet med rapporten är att undersöka hur de särskilda skälen för strandskyddsdispens enligt 7 kap. 18 c § miljöbalken prövas i domstol samt hur paragrafen tillämpas av kommuner och länsstyrelser. För att ge svar på detta utgår rapporten ifrån följande tre frågeställningar: 1. Vilka är de bakomliggande argumenten när strandskyddsdispens för särskilda skäl begärs? 2. Hur bedömer mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen de prövningar som görs enligt 7 kap. 18 c § miljöbalken? 3. Hur tillämpas dispensreglerna i praktiken hos kommuner och länsstyrelser? Undersökningen baseras utifrån domstolsbeslut i Mark- och miljööverdomstolen samt skriftliga intervjuer från kommuner och länsstyrelser. Rapportens resultat visar hur fördelningen mellan beviljade och nekade dispenser är i ärenden som har tagits upp i Mark- och miljööverdomstolen samt presentationer av avslutade rättsfall där det förklaras hur Mark- och miljööverdomstolen har bedömt. Resultatet redovisar även en sammanställning av intervjusvaren vi har fått till handa ifrån kommuner och länsstyrelser. Diskussionsdelen kommer att svara på frågeställningarna som studien grundar sig i genom att sätta kommunernas och länsstyrelsernas svar mot varandra. Den kommer även att belysa de vanligaste prövningar Mark- och miljööverdomstolen gör när ett dispensärende överklagas. Diskussion kring relationen mellan kommunen och länsstyrelsen kommer också att ske. / Shore protection is present to preserve the public access to the area and to protect the biodiversity. This leads to restrictions on how to use the land. To build facilities, amongst other things, you need to apply for a dispensation from the municipality. The purpose of this report is to investigate how special circumstances for a shore protection dispensation according to chapter 7. 18 c § of the Swedish environmental code is examined in court and how the paragraph is applied in practice. The report is based on the following three issues: 1. What are the underlying arguments for requesting a shore protection dispensation for special circumstances? 2. How does the Land and Environment Court and Land and Environment Court of Appeal judge the assessments made in accordance with chapter 7. 18 c § of the Swedish environmental code. 3. How are the dispensation rules applied in practice by municipalities and county administration boards? The study is based on court decisions in the Land and Environment Court of Appeal and written interviews from municipalities and county administrative boards. The result shows the distribution between granted and denied dispensation in cases that have been raised in the Land and Environment Court of Appeal and presentation of cases that it is explained how the Land and Environment Court of Appeal has assessed. The result also shows a quantitative compilation of the interview responses we have received. The discussion section will try to answer the questions that the study is based on by contrasting the answers from the municipalities and county administrative boards with each other. It will also illustrate the most common assessments made by the Land and Environment Court of Appeal when a dispensation case is appealed. The discussion will also touch the subject how the relation between the municipalities and the county administrative boards are seen.

Studien har använt ny metod för att klassificera vitryggig hackspetts skogarförutsättningar för häckande revir. 287 hektar skog värdeklassades med minstav värdeklass 1 (42 ha) och mest av värdeklass 2 (195 ha). Död ved måste ökaför att populationen av vitryggig hackspett ska öka. De åtgärder som behövergöras är ringbarkning och att minska granvolymen för att värdeklasserna ska nånästa värdeklass. Resultatet tyder på att förutsättningarna för häckningsrevir ärgoda, dock måste vissa restaureringar göras för att vitryggig hackspett skaetablera sig i området.

Arbetet strävar efter ett landskapsperspektiv på erfarenhetsmässigt byggande. För en djupare förståelse för skogs- och byggnadskulturen har kulturarvet hyvlad utvändig panel undersökts. Med en kvalitativ metod har skogsbrukare, hantverkare och råvaruförädlare fått fördjupa förståelsen för ett hållbart nyttjande av skogsresurser genom ett hållbart byggande. Att bygga med trä räknas som bättre ur klimatsynpunkt än att bygga med betong. Detta arbete öppnar för slutsatsen att det kan vara mer hållbart att bygga med tradition och därmed kvalitetsvirke för landskapets uthållighet. Från ett landskapsperspektiv finns det enligt arbetet skäl att ifrågasätta hur miljömål och omställningsarbete tar hänsyn till traditionella kulturarv i skog och bebyggelse. Med rådande skogspolitik tillsammans med en statlig önskan om mer byggande i trä riskeras kulturhantverkare och skogsägare att uteslutas från det omfattande omställningsarbete vi står inför. En rationell hantering av landskap är lätt att räkna på i mål och styrmedelsarbete men riskerar att få oanade konsekvenser. En erfarenhetsbeprövad kvalitativ byggnadskultur som kan representeras i panelarkitekturen som detta arbete undersöker kan vara en av många vägar framåt för ett känt hållbart byggande och skapa efterfrågan på hållbar skogs- och virkeshantering. / This paper aims to start a discussion about the forest as a producer of quality building materials, where the cultural heritage of planed panels is the gateway to a deeper understanding of future building- and forestry culture in Sweden. Using a qualitative research method, carpenters, foresters and raw materials processors have been asked to give their views on the current situation and the future of sustainable use of forest resources through sustainable construction. The paper aims to give a landscape perspective on experiential construction. Building with wood is regarded as better from a climate point of view than building with concrete. The paper broadens the conclusion that it could even be more sustainable to build with tradition and thus quality timber.