Sammanfattning/AbstractSyfteSyftet är att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller är ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det får på bildämnet i gymnasieskolan.FrågeställningarVilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildämnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvärlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status får bildämnet i dessa diskursers synsätt? Metod och materialFör att besvara frågeställningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, främst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jämförts med en uppfattning av bildämnet, som det är framställt i undersökningen nationell utvärdering av bildämnet.ResultatResultatet visar att bildämnet har identitet som står i konflikt med Jan Björklunds diskursordning på många punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,

<p>I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen är att undersöka hur politiker använder berättelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat på narrativer är hållbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är insamlade debattartiklar och uttalanden där Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig på är den retoriska pedagogiken utifrån Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet på pedagogik. Dessutom används psykologiteorier om narrativens funktion för människans förståelse. Som metod används Ernest G. Bormanns fantasy-themeanalys samt argumentationsanalysen utvecklad av Frans van Eemeren, Rob Grootendorst och Francisca Snoeck Henkemans. Resultaten som framkommit av analysen är att Björklund använder narrativen i argumentativt syfte vilket gör hans argumentation icke hållbar och fallasityngd.</p> / <p>This essay examines narratives and argumentation in Jan Björklunds pluggskolan. The background for this essay is to investigate how politicians use the narratives argumentative force to persuade and if an argument based on a narrative is durable. The material contains articles and statments by Jan Björklund concerning the swedish school system.The theories used in this essey are the rhetoric view on pedagogy, based on Quintilian and Giambattista Vico, and the sociocultural view on pedagogy. The essay also uses psychological theories on the narrative function of human understanding. The methods used in this essay is Bormanns Fantasy theme criticism and the argumentation analysis developed by Frans van Eemeren, Rob Grootendorst and Francisca Snoeck Henkemans. The results of this essay are that Jan Björklund uses the narrative as arguments, which leads to non-durable argumentation.</p>

I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen är att undersöka hur politiker använder berättelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat på narrativer är hållbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är insamlade debattartiklar och uttalanden där Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig på är den retoriska pedagogiken utifrån Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet på pedagogik. Dessutom används psykologiteorier om narrativens funktion för människans förståelse. Som metod används Ernest G. Bormanns fantasy-themeanalys samt argumentationsanalysen utvecklad av Frans van Eemeren, Rob Grootendorst och Francisca Snoeck Henkemans. Resultaten som framkommit av analysen är att Björklund använder narrativen i argumentativt syfte vilket gör hans argumentation icke hållbar och fallasityngd. / This essay examines narratives and argumentation in Jan Björklunds pluggskolan. The background for this essay is to investigate how politicians use the narratives argumentative force to persuade and if an argument based on a narrative is durable. The material contains articles and statments by Jan Björklund concerning the swedish school system.The theories used in this essey are the rhetoric view on pedagogy, based on Quintilian and Giambattista Vico, and the sociocultural view on pedagogy. The essay also uses psychological theories on the narrative function of human understanding. The methods used in this essay is Bormanns Fantasy theme criticism and the argumentation analysis developed by Frans van Eemeren, Rob Grootendorst and Francisca Snoeck Henkemans. The results of this essay are that Jan Björklund uses the narrative as arguments, which leads to non-durable argumentation.