No description available.

Denna uppsats syftar till att utreda och belysa vad som kan hindra en konstruktiv diskussion i offentlig debatt. Analysmaterialet utgörs av jämställdhetsdebatten i debattserien "Hatet och politiken" som publicerades i DN under våren 2012. Med hjälp av pragmadialektiken utläses argumentscheman och detta utökas sedan till en evaluerande fallasianalys för att visa på debattens problem. Resultatet av undersökningen visar att tre problem framstår tydligast. Det första är brott mot relevansregeln vilket innebär att man undviker obekväma frågor genom att flytta fokus till något annat. Även brott mot avslutningsregeln är vanligt förekommande och betyder att man oavsett debattens utgång vägrar att överge sin ståndpunkt. Den tyngsta slutsatsen är att brott mot regeln för argumentschema förekommer hos alla debattörer och detta innebär att man drar generella slutsatser om motståndarsidan utan tillräckligt starka grunder.

<p>I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen är att undersöka hur politiker använder berättelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat på narrativer är hållbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är insamlade debattartiklar och uttalanden där Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig på är den retoriska pedagogiken utifrån Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet på pedagogik. Dessutom används psykologiteorier om narrativens funktion för människans förståelse. Som metod används Ernest G. Bormanns fantasy-themeanalys samt argumentationsanalysen utvecklad av Frans van Eemeren, Rob Grootendorst och Francisca Snoeck Henkemans. Resultaten som framkommit av analysen är att Björklund använder narrativen i argumentativt syfte vilket gör hans argumentation icke hållbar och fallasityngd.</p> / <p>This essay examines narratives and argumentation in Jan Björklunds pluggskolan. The background for this essay is to investigate how politicians use the narratives argumentative force to persuade and if an argument based on a narrative is durable. The material contains articles and statments by Jan Björklund concerning the swedish school system.The theories used in this essey are the rhetoric view on pedagogy, based on Quintilian and Giambattista Vico, and the sociocultural view on pedagogy. The essay also uses psychological theories on the narrative function of human understanding. The methods used in this essay is Bormanns Fantasy theme criticism and the argumentation analysis developed by Frans van Eemeren, Rob Grootendorst and Francisca Snoeck Henkemans. The results of this essay are that Jan Björklund uses the narrative as arguments, which leads to non-durable argumentation.</p>

I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen är att undersöka hur politiker använder berättelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat på narrativer är hållbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är insamlade debattartiklar och uttalanden där Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig på är den retoriska pedagogiken utifrån Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet på pedagogik. Dessutom används psykologiteorier om narrativens funktion för människans förståelse. Som metod används Ernest G. Bormanns fantasy-themeanalys samt argumentationsanalysen utvecklad av Frans van Eemeren, Rob Grootendorst och Francisca Snoeck Henkemans. Resultaten som framkommit av analysen är att Björklund använder narrativen i argumentativt syfte vilket gör hans argumentation icke hållbar och fallasityngd. / This essay examines narratives and argumentation in Jan Björklunds pluggskolan. The background for this essay is to investigate how politicians use the narratives argumentative force to persuade and if an argument based on a narrative is durable. The material contains articles and statments by Jan Björklund concerning the swedish school system.The theories used in this essey are the rhetoric view on pedagogy, based on Quintilian and Giambattista Vico, and the sociocultural view on pedagogy. The essay also uses psychological theories on the narrative function of human understanding. The methods used in this essay is Bormanns Fantasy theme criticism and the argumentation analysis developed by Frans van Eemeren, Rob Grootendorst and Francisca Snoeck Henkemans. The results of this essay are that Jan Björklund uses the narrative as arguments, which leads to non-durable argumentation.

Uppsatsen behandlar en besvärlig politisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som bråkig och präglad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda på vad som gick fel i debatten, vad det är som gör att den upplevs som just bråkig. Med hjälp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar på frågeställningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och ståndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmärksamheten från ämnet samt förvränger Schymans ståndpunkt i debatten. Detta ger upphov till en stigande irritation från Schymans sida, som då i sin tur bryter mot frihetsregeln och går till personangrepp mot Åkesson. Schymans argumentation är övervägande mer logiskt giltig än Åkessons, men svagheten i hennes argumentation är lättare för gemene lyssnare att upptäcka: att gå till personangrepp är ett mer explicit brott än att försöka avleda uppmärksamheten från ämnet, vilket gör att Schymans mer logiskt giltiga argumentation hamnar i skuggan av denna irritation. Åkesson provocerar således fram dessa personangrepp från Schymans sida genom sina brott mot idealen i argumentationdekalogen vilket föder bråkigheten mellan dem.