Att bli och förbli blöjfri på förskolan är en process som de flesta barn i Sverige går igenom. Studier av hur pedagoger möter alla dessa barn är nästintill obefintliga. Det behövs ny aktuell forskning för att vända trenden att blöjanvändandet har stigit upp i åldrarna. Syftet med den här fenomenografiska studien är att få en förståelse för hur pedagoger uppfattar fenomenet potträning och dess möjligheter och hinder i förskolan. Studien använder sig av kvalitativ metod och har genomförts med semistrukturerade intervjuer av förskolepedagoger. Fenomenografi har använts som både teori och metod. Det är ett redskap för att beskriva människors uppfattningar om ett fenomen. Resultatet av studien visar att pedagogerna menar att föräldrarna har det största ansvaret för potträningen. I potträningsprocessen beskriver pedagogerna i sin roll att stötta barnen att de uppfattar att i förskolan måste barnen ses utifrån de egna individer som de är och pedagogerna måste anpassa hur de möter och hjälper barnen att bli och förbli blöjfria på förskolan. Det finns olika uppfattningar kring vilka hjälpmedel som är bäst för barnen. I fenomenet potträning så förekommer ofta en uppfattning om dagens blöjor att den är en ”superblöja” som varken läcker eller känns våt och obehaglig för barnen. Vilket kan vara en av anledningarna till att barn blir senare blöjfria nu än förut.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger på förskolor ser potträning och hur arbetet med potträning går till ute på svenska förskolor. I potträningen involveras flera aktörer, barnen, pedagoger och föräldrar, därför behandlar denna studie även på vilka roller barnen får i potträningsprocessen. Studien är skapad utifrån intervjuer med pedagoger.  En analys har gjorts med hjälp av begrepp från barndonssociologin och Noddings omsorgsetik. Inom barndomssociologin användes begreppen, det kompetenta barnet, Normer om ålder och aktörskap. Inom Noddings omsorgsetik användes tre principer, modellering, dialog och bekräftelse. Som underlag har semistrukturerade intervjuer gjorts av pedagoger på två förskolor som ligger i olika kommuner. Fem förskollärare och en barnskötare har intervjuats.   En respondent tyckte att det är ett dilemma att bemöta föräldrar i normer om ålder när det gäller potträning. En annan respondent beskrev att normerna på en äldre barns avdelning hjälpte barnen att bli blöjfria. Trygghet beskrevs som viktigt i förhållande till potträning, och om barnen kände sig trygga kommer de själva leda vägen mot blöjfrihet. Hur de strukturella förutsättningarna ser ut på förskolan har i denna studie visat ha betydelse för hur väl pedagoger upplever att potträningen kan genomföras. När barnet gjorde motstånd mot potträning fanns det flera som förespråkade uppmuntran och tid. En respondent förespråkade att ta bort barnets aktörskap i frågan och ta bort blöjan.