Digitaliseringen och uppkomsten av internet hade under tidigt 2000-talet en storpåverkan på musikindustrin. Utvecklingen förändrade hur vi både skapar ochkonsumerar musik globalt. Denna uppsats har som syfte att undersöka om non-fungibletokens utsträckning och vad den har för betydelse för musikindustrin idag. Non-fungibletoken beskrivs kort som en äganderätt till ett unikt föremål i den digitala världen, sådanaföremål kan till exempel vara digital konst eller musik. Uppsatsen utgår ifrån enkvalitativ fallstudie där empirin samlas in genom analys av tre verksamheter och äventvå intervjuer med strategiskt valda informanter inom området. Ett återkommande temaför den tidigare forskningen är problematik rörande distributionskedjan, intäktsfördelningen och rättigheter.Resultaten visar att utsträckningen av non-fungible tokens inom musikindustrin ansesvara bred och täcker flera områden inom industrin. Non-fungible tokens har potentialenatt lösa problematiken inom industrin genom att erbjuda en snabbare och mertransparensutbetalning av royalties med av smart kontrakt samt effektivare hantering avrättigheter. Utvecklingen skapar möjligheter för en effektivare interaktion mellanartisten och fansen och för första gången tillåter fansen att investera och tjäna genom attkonsumera. Trots möjligheterna som förekommer med non-fungible tokens kanteknologin i dagsläget inte ersätta den traditionella affärsmodellen för musikindustrinhelt.Studien har bidragit med kunskap om non-fungible tokens inom musikindustrin och hurolika verksamheter utnyttjar den nya teknologin för att försöka lösa problematiken inommusikindustrin idag. Problem som uppsatsen kommer att lyfta fram handlar bland annatom artistens makt i distributionskedjan, utbetalningen av royalties och makten hosskivbolag.

Handeln med finansiella instrument har effektiviserats avsevärt under de senaste decennierna tack vare den tekniska utvecklingen och internationaliseringen. Pappersbaserade värdepapper har ersatts av digitala finansiella instrument och investerare kan numera på ett enkelt sätt skapa värdepappersportföljer innehållande komplexa värdepapper från hela världen. En välfungerande och effektiv handel med finansiella instrument förutsätter att förtroendet existerar mellan aktörer på finansiella marknader. Idag säkerställs förtroendet inom finansiella marknader av ett antal olika finansiella intermediärer, vilka ansvarar för olika funktioner såsom clearing, avveckling och kontoföring. Transaktionskedjan avseende finansiella instrument består därmed av flera nivåer och varje enskild transaktion måste genomgå samtliga nivåer. Den finansiella handeln har ökat betydligt i omfattningen och ett betydande antal transaktioner är numera gränsöverskridande. Detta har resulterat i ett tämligen komplext, sammanlänkat och sårbart system, vilket bland annat har synliggjorts under den senaste finanskrisen år 2008.     Blockkedjeteknologi, vilken är en typ av Distributed Ledger Technology, kan något förenklat ses som en databas eller ett transaktionsregister. Till skillnad från traditionella transaktionsregister, vilka i regel är centraliserade och förvaltas av olika intermediärer, bygger den nya teknologin på ett decentraliserat nätverk av aktörer utan att någon tredje part är ansvarig för verifiering av transaktioner. Blockkedjeteknologin introducerar därmed ett nytt sätt att genomföra transaktioner med digitala tillgångar, genom att förtroendet säkerställs med hjälp av kryptografiska lösningar och ett decentraliserat nätverk. Blockkedjeteknologin anses av många ha en betydande potential att effektivisera transaktionskedjan avseende finansiella instrument genom att exempelvis automatisera förandet av transaktionsregister samt integrera de olika nivåerna inom transaktionskedjan. Tekniken är dock fortfarande i en utvecklingsfas och många olika utmaningar återstår innan tekniken kan komma till användning. I Sverige präglas transaktionskedjan avseende finansiella instrument dessutom av strikta regleringar, varför frågan uppstår om huruvida lösningar baserade på blockkedjetekniken är förenliga med dagens rättsliga ramar.   I denna uppsats diskuteras huruvida och på vilket sätt blockkedjeteknologin skulle kunna effektivisera vissa funktioner inom transaktionskedjan avseende finansiella instrument samt vilka rättsliga frågeställningar som uppstår i samband med tillämpning av den nya tekniken utifrån dagens rättsläge i Sverige.