Digitaliseringen och uppkomsten av internet hade under tidigt 2000-talet en storpåverkan på musikindustrin. Utvecklingen förändrade hur vi både skapar ochkonsumerar musik globalt. Denna uppsats har som syfte att undersöka om non-fungibletokens utsträckning och vad den har för betydelse för musikindustrin idag. Non-fungibletoken beskrivs kort som en äganderätt till ett unikt föremål i den digitala världen, sådanaföremål kan till exempel vara digital konst eller musik. Uppsatsen utgår ifrån enkvalitativ fallstudie där empirin samlas in genom analys av tre verksamheter och äventvå intervjuer med strategiskt valda informanter inom området. Ett återkommande temaför den tidigare forskningen är problematik rörande distributionskedjan, intäktsfördelningen och rättigheter.Resultaten visar att utsträckningen av non-fungible tokens inom musikindustrin ansesvara bred och täcker flera områden inom industrin. Non-fungible tokens har potentialenatt lösa problematiken inom industrin genom att erbjuda en snabbare och mertransparensutbetalning av royalties med av smart kontrakt samt effektivare hantering avrättigheter. Utvecklingen skapar möjligheter för en effektivare interaktion mellanartisten och fansen och för första gången tillåter fansen att investera och tjäna genom attkonsumera. Trots möjligheterna som förekommer med non-fungible tokens kanteknologin i dagsläget inte ersätta den traditionella affärsmodellen för musikindustrinhelt.Studien har bidragit med kunskap om non-fungible tokens inom musikindustrin och hurolika verksamheter utnyttjar den nya teknologin för att försöka lösa problematiken inommusikindustrin idag. Problem som uppsatsen kommer att lyfta fram handlar bland annatom artistens makt i distributionskedjan, utbetalningen av royalties och makten hosskivbolag.

2000-talets digitaliserade samhällsera har bidragit till att allt fler aktörer fått tillträde till den tillverkande industrin. Denna utveckling har bidragit till en globaliseringstrend, vilken resulterat i att företagen verksamma inom den tillverkande industrin konkurrerar på andra villkor än tidigare. Från att ha strävat efter att äga samtliga delar av distributionskedjan utnyttjar man numera externa leverantörer och samarbetar integrerat med dessa för att främja en, för distributionskedjan, global värdegenerering. Således konkurrerar företagen inte längre mot varandra. Snarare är det numera distributionskedjorna, verksamma inom samma bransch, som rivaliserar. Detta då det tidigare förhållningssättet inte längre är hållbart i en global omvärld. Det globala förhållningssättet kräver dock att samtliga involverade aktörer kommunicerar väl med varandra inom distributionskedjorna. Detta för att stödja informationsflödet och effektivisera produktionen och distributionen av de tillverkade produkterna eller tjänsterna. I syfte att förbättra kommunikationsmöjligheterna inom distributionskedjorna används globala informationssystem. Tidigare publicerad forskning på området belyser vikten av innovativa förbättringsåtgärder i anknytning till dessa. Detta för att underbygga en bibehållen intern effektivitet och samtidigt stärka integrationen inom distributionskedjorna. Därmed är fördelaktiga beslutsprocesser gällande utvärderingsfaktorer i anknytning till distributionskedjornas informationssystem väsentliga att se till, inte minst inom den tillverkande industrin, där konkurrensen är hård. En fallstudie har genomförts på Cloetta-Skandinavien, ett företag som i högsta grad befinner sig inom den tillverkande industrins ramar. I samspel med företaget har potentiella utvärderingsfaktorer i anknytning till Supply Chain Management granskats och utvärderats utifrån situationen i praktiken. / The development in the 21th century has resulted in that more companies than ever have access to the manufacturing industry. This development has contributed to a globalization trend, which in turn has resulted in that business operating in the manufacturing industry are competing on different terms than before. From having strived to possess all parts of the supply chain utilities they nowadays use external suppliers and cooperates integrated with them to promote a global value generation. Thus, firms no longer compete against each other. Rather it is now the distribution chains, operating in the same industry that rivals. This is because the former approach is no longer sustainable in the newly developed global approach. The global approach, however, requires that all involved distributors communicate well with each other within the supply chains. This is to support the information flow and streamline the production and distribution of the products manufactured or offered services. In order to improve the communication possibilities within the supply chains companies nowadays use global information systems. Previously published research in this area highlights the importance of innovative improvements related to these. This is to build a sustained internal efficiency while strengthening integration in the supply chains. Thus, advantageous decisionmaking regarding the evaluation factors related to supply chain information systems essential to ensure, particularly in the manufacturing industry where competition is tough. A case study has been conducted within Cloetta Scandinavia, a company that in the highest degree is working within the manufacturing industry’s framework. In interaction with the company, potential evaluation factors related to Supply Chain Management has been reviewed and evaluated based on the situation in practice.

Svenska filmbranschen styrs av ett filmavtal mellan staten och olika aktörer i branschen. Detta avtal skall förnyas under år 2013. Staten har i en avsiktsförklaring för det nya avtalet uttryckt en vilja till en förändring kring villkoren för att få statligt stöd för filmproduktion i Sverige. En så kallad teknikneutralitet skall införas som innebär att filmproduktioner inte längre på förhand behöver ha säkrat en biografdistribution för att få statligt ekonomiskt stöd. Detta skulle kunna innebära en förändring för den svenska filmens distribution i Sverige som i nuläget består av tämligen fast ordning på visningsfönster, där just biografdistributionen har en särställning. Vår forskning behandlar svenska filmproducenters, distributörers och biografägares tankar och åsikter kring distribution av svensk långfilm i Sverige. Kvalitativa intervjuer gjordes med representanter från dessa aktörer för att få en övergripande bild av situationen idag samt eventuella möjligheter som framtiden bär med sig. Uppsatsen tar exempelvis upp biografens betydande ställning, Video on demands framfart, och producenter och distributörers önskningar om en större flexibilitet kring distributionen av film. Möjligheten att kunna skapa skräddarsydd distribution för varje enskild film och fönstersystemets påverkan på filmens aktualitet. / The swedish film industry is regulated by a film contract between the state and representatives of the industry. This contract shall be renewed during 2013. The swedish state has in a declaration of intention expressed a wish of changes about the conditions to acquire financial support from the state for film production in Sweden. A so-called technology neutrality shall be instated which means that film production no longer in forehand needs to have secured a cinema distribution deal to acquire financial support from the state. This could mean a change for distribution of swedish films in Sweden which now consist of a somewhat strict order of viewing windows. Our research addresses how swedish film producers, distributors and cinema owners think about the distribution of swedish feature films. Qualitative interviews were conducted with these professionals to get a conclusive picture of the situation in Sweden to date and what the future might bring. The essay deals with the cinema's importance, the growth of Video on demand, and producers and distributers wishes of a more flexible way for distribution of film. The possibility to be able to tailor the distribution for every individual film and the window systems impact on the films up-to-dateness.

The productivity and competitiveness of companies fundamentally depend on their ability to handle information. With the available technology, the opportunities to collect and utilise information are better than ever. One of the industries that has proven to benefit significantly from analysing large quantities of information is the retail industry. However, before information can be analysed it has to be obtained. This often means that information has to flow between members in a supply chain. The purpose of this study was to investigate which methods that are suitable for sharing information in different contexts between suppliers and retailers. The research was conducted as a case study within the Swedish sporting goods industry, where the information sharing relationship between one supplier and seven of its customers was investigated. The studied methods for information sharing were manual document handling, web portals and through a third-party EDI service provider. The third-party EDI solution benefits both parties. However, this method is not always applicable. If resources are scarce for both communicating parties and no technological solution for information sharing is in place, the manual document handling method is a suitable short-term solution. If one party with lots of resources frequently share information with parties that cannot afford to invest in technological information sharing solutions, a portal can be a suitable compromise to let the company that invests in the portal gain efficiency benefits while the other parties continue to manually provide information. / Ett företags produktivitet och konkurrenskraft beror på dess förmåga att hantera information. Med den teknik som finns tillgänglig är möjligheterna att samla in och behandla information bättre än någonsin. En av de branscher som har visat sig ha stor nytta av att analysera stora mängder av information är detaljhandeln. Hur som helst måste informationen tas emot innan den kan analyseras. Detta innebär ofta att informationen måste flöda mellan medlemmar i en distributionskedja. Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder som är lämpliga för att dela information mellan leverantörer och återförsäljare. Undersökningen genomfördes som en fallstudie inom den svenska sportvaruindustrin, där informationsdelningsförhållandet mellan en leverantör och sju av dess kunder undersöktes. De studerade metoderna för informationsdelning var manuell dokumenthantering, webbportaler och genom en tredjeparts EDI-tjänst. EDI-lösningen gynnar båda parter, men är inte alltid tillämplig. Om resurserna är knappa för båda kommunicerande parter och ingen teknisk lösning för att dela information finns på plats är den manuella metoden en lämplig lösning på kort sikt. Om en part med stora resurser ofta delar information med parter som inte har möjlighet att investera i informationsdelningslösningar kan en portal vara en lämplig kompromiss. Den lösningen ger ffektivitetsvinster till företaget som investerar i portalen medan de andra parterna kan fortsätta att manuellt tillhandahålla information.

Lombok is an island in Indonesia located next to, and slightly smaller than Bali. The tropical island has the potential tobecome “the next Bali” in terms of tourism and is like many other developing countries, suffering from inadequate solid waste management, as of 2020 only managing 20% of its waste. The aim of this report is to map the current situation regarding the solid waste management system, present business opportunities within plastic recycling, present challenges and recommend future steps. A literature review is conducted to give a better understanding of waste treatment methods, waste management in developing countries, the demand of recycled plastics, and foreign direct investments in Indonesia. To map the current waste management situation, a field study is conducted with multiple visits to waste management facilities, and interviews with members of Lombok’s Zero Waste Program. The different aspects of Lombok’s waste management supply chain are explained and other important factors regarding the situation. The mapping is sufficient to serve as an overview and background information for organizations within the field, potential investors, further research, and for our recommendations. The report also contains a case study of a recycling business and a case study of Lombok’s largest landfill. Plastic recycling businesses are in need of expansion and financing from both the public and private sectors. An important finding is that profitable plastic recycling businesses already exist on Lombok, plastic recycling is otherwise often seen as a cost burden. Business and investment opportunities in plastic recycling on Lombok are therefore presented to highlight the fact that plastic recycling can be profitable and economically sustainable. Recommendations to increase the efficiency of current recycling procedures are also presented. If Lombok is going to be able to manage all of its waste, it needs more facilities, and there are many choices of waste treatment methods. Our recommendations for the near future are the following: build a new landfill with proper treatment techniques and an incineration plant to reduce the amount of waste being dumped on landfills, and continue to develop infrastructure for composting and plastic recycling. Composting and plastic recycling are the most sustainable alternatives in the long term, with the aim to reduce the amount of waste being dumped on the landfill or incinerated. Awareness about waste management and financing are two of the major challenges to achieve the short and long term recommendations. / Lombok är en ö i Indonesien belägen bredvid och något mindre än Bali. Den tropiska ön har potential att bli “nästaBali” när det gäller turism och lider av otillräcklig avfallshantering likt många andra utvecklingsländer. I dagsläget, år 2020, hanterar man endast 20% av mängden avfall. Syftet med denna rapport är att kartlägga den nuvarande avfallshanteringen, rekommendera framtida steg och presentera affärsmöjligheter inom plaståtervinning. En litteraturstudie genomförs för att ge förståelse för de vanligaste avfallshanterings-metoderna, avfallshantering i utvecklingsländer, efterfrågan på återvunnen plast och utländska direktinvesteringar i Indonesien. För att kartlägga avfallshanteringen genomförs en fältstudie med besök på flera avfallshanteringsanläggningar och intervjuer med medlemmarna i Lomboks Zero Waste Program. De olika delarna av Lomboks avfallshantering presenteras samt andra relevanta faktorer. Kartläggningen är tillräcklig för att användas av organisationer inom avfallshantering, potentiella investerare, vidare forskning samt för rapportens rekommendationer. Rapporten innehåller också en fallstudie av ett återvinningsföretag och en fallstudie av Lomboks största soptipp. Det finns ett behov och marknad för plaståtervinning på ön, där det krävs ytterligare finansiering från offentlig och privat sektor. En viktigt upptäckt är att det redan finns lönsamma företag inom plaståtervinning på Lombok, i kontrast till att plaståtervinning annars ofta ses som en kostnad. Därför presenteras affärs- och investeringsmöjligheter inom plaståtervinning på Lombok för att lyfta fram att det kan vara lönsamt och ekonomiskt hållbart. Rekommendationer för att öka effektiviteten i den nuvarande återvinningen presenteras också. För att Lombok ska kunna hantera allt producerat avfall behövs fler avfallsanläggningar, där det finns olika tekniker att välja mellan. Våra rekommendationer på kort sikt är följande: byggnation av en ny soptipp med ordentligt reningssystem för lakvatten och gasinsamling, en förbränningsanläggning för att minska mängden avfall som deponeras på soptippen och att fortsätta utveckla infrastruktur för kompostering och plaståtervinning. Kompostering och plaståtervinning är de mest hållbara alternativen på lång sikt, med målet att minska avfallsvolymen på soptippar eller det avfall som förbränns. Medvetenhet om avfall och finansiering är två stora utmaningar för att nå de kort- och långsiktiga rekommendationerna.

Inledning: En distributionskedja fungerar genom att förädla en råvara till färdig produkt genom råvaruleverantörer, producenter, leverantörer, återförsäljare och konsumenter. I den klassiska distributionskedjan är det i regel leverantörerna som hanterar den slutgiltliga förpackningen och står för det varumärke konsumenten ser i butik. Denna marknad har under senare tid upplevt en stor förändring i form av återförsäljarnas egna märkesvaror (EMV). Dessa varor är tillverkade för att vara så lika marknadsledaren som möjligt och står ofta dessutom direkt bredvid dem i butikshyllan. I regel kostar de lite mindre men upplevs ha liknande värde och kvalitet. Marknadsandelarna för dessa egna märkesvaror har de senaste åren ökat stort och förväntas öka ännu mer. Återförsäljarna tillverkar inte dessa egna märkesvaror själva - de produceras av leverantörerna. Då denna marknad är mättad förlorar leverantörerna marknadsandelar då dessa produkter tar plats på marknaden. Denna studie vill gå till botten med hur leverantörerna hanterar denna trend för att fortsätta vara lönsamma och vara en del av distributionskedjan. Syfte: Studien syftar till att utforska leverantörers möjligheter, risker och strategiska beslut i hänseende till en organisations plats och styrka i distributionskedjan. Metod: Detta är en kvalitativ studie som utgår från leverantörens perspektiv. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner hos leverantörsorganisationer som är engagerade i EMV-produktion. Slutsats: EMV erbjuder leverantörerna många möjligheter till tillväxt och utökad konkurrensstyrka, men till en sämre marginal och kostnadsstruktur vilket kan ha förödande konsekvenser. EMV utmanar den klassiska synen på distributionskedjan och konkurrensstrategier. / Introduction: A classic distribution chain consists of a raw material supplier, manufacturer, wholesaler, retailer and consumer. In this chain it's usually the manufacturers that delivers the branded product which ends up in the store shelf. This market has in recent times had a great change in the form of the retailers own brands (PL). These products are made to be similar to the market leader, and they are often placed right next to them on the store shelf. As a rule they have a slightly lower price but the similar quality. These products have risen in popularity and they are expected to rise even more. The retailers however do not manufacture their own products - that is the manufacturer's job. Considering the market is completely mature, this implicates that whenever a new product enters, it does this on the cost of someone else. This study wants to examine how the manufacturers work to keep their place in the distribution chain. Purpose: The purpose of this study is to explore the manufacturer's opportunities, risks and strategic possibilities regarding their place in the distribution chain. Methodology: This is a qualitative study from the suppliers perspective. The data is collected through semi-structured interviews with key personalities from within the organizations who are engaged with private label production. Conclusions: EMV offer the manufacturers many possibilities for growth and strength, but at the cost of lower margins. PL challenges the classic view of the distribution chain and strategies of competition.

Kraven på företag idag att ställa om till en hållbar verksamhet är höga vilket innebär att de måste se till alla stegen i produktionen, från fiber till färdig produkt. Denna hållbarhetsomställning är ett producentansvar som bland annat har som högsta prioritet att minska utsläppen av växthusgaser som uppstår vid tillverkning av textilier. Den växthusgas som har störst negativ påverkan är koldioxid, vilket den textila industrin bidrar rejält med, och det är därför av stor vikt att hitta substitut för många redan befintliga material som har lägre koldioxidavtryck. Arbetet innefattar en del av en livscykelanalys med beräkningar på produktionen och transporten av en textil produkt från ett svenskt outdoorföretag för att se mängden koldioxidutsläpp den avger samt vilka förändringar som kan och måste göras för att minska dessa. Studien är empirisk och kvantitativ med enkätundersökning som metod för datainsamling. Bearbetning och analys av kvantitativ data kommer att användas under arbetets gång med komplettering av kvalitativa intervjuer. Datainsamlingen sammanställs i verktyget Higg Index som omvandlar siffrorna och faktan till koldioxidekvivalenter. Resultatet visar att störst utsläpp av växthusgasen koldioxid sker under materialtillverkningen följt av transporten. Med bland annat hjälp av ett antal begränsningsstrategier inom material och tillverkningsfasen, renare energianvändning och effektivitetsförbättringar samt kortare transportsträckor kan utsläppen av koldioxid minskas. / The requirements for companies today to switch to a sustainable business are high, which means that they must ensure all stages of production, from fiber to finished product. This sustainability adjustment is a producer responsibility which, among other things, has the highest priority to reduce greenhouse gas emissions that occur during the manufacture of textiles. The greenhouse gas that has the greatest negative impact is carbon dioxide, which the textile industry contributes enormously to, and it is therefore of great importance to find substitutes for many already existing materials that have lower carbon footprints. The work includes part of a life cycle analysis with calculations of the production and transport of a textile product from a Swedish outdoor company to see the amount of carbon dioxide emissions it emits and what changes can and must be made to reduce these. The study is empirical and quantitative with a questionnaire survey as a method for data collection. Processing and analysis of quantitative data will be used during the work with the supplementation of qualitative interviews. The data collection is compiled in the tool Higg Index, which converts the figures and facts into carbon dioxide equivalents. The results show that the largest emissions of the greenhouse gas carbon dioxide occur during material production, followed by transport. With the help of a number of limitation strategies in the materials and manufacturing phase, cleaner energy use and efficiency improvements as well as shorter transport distances, carbon dioxide emissions can be reduced.