No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem olika kategorier: att skapa en relation att känna sig delaktig, att känna skuld, att känna osäkerhet samt att fatta rätt beslut. Resultat: Att ta beslutet att flytta en person som drabbats av demens var svårt, eftersom det ofta är förknippat med skuldkänslor, att inte känna sig delaktig, samt en känsla av osäkerhet, och en oro om att inte ha tagit rätt beslut. Slutsats: Rollen som anhörig till en person som drabbats av demens är svår och det innebär en hög belastning samt en hög nivå av stress. Det är viktigt att den anhörige får stöd och uppmuntran och där har vårdpersonalen en viktig roll.

No description available.

Titel: Svag efterfrågan på nyproducerade bostadsrätter – en studie av bostadsrättsmarknaden   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Lina Nilsson   Handledare: Agneta Sundström   Datum: 2012 – juni   Syfte: Studiens syfte är att undersöka om prisbilden på den lokala bostadsrättsmarknaden kan orsaka svag efterfrågan på nyproducerad bostadsrätt. Bostadsmarknaden i Norrköping har valts ut som ett case och ett delsyfte är att jämföra Norrköping med andra kommuner för att se om det finns eventuella avvikelser.   Metod: Arbetet har bedrivits både genom kvalitativ- och kvantitativmetod. Den kvalitativa delen har bestått av att tolka insamlat material till exempel från intervjuer med fastighetsmäklare, fastighetsvärderare och banktjänstemän. Den kvantitativa metoden har använts för att med hjälp av statistik klargöra prisbilden på bostadsrättsmarknaden i Norrköping och för att kunna göra jämförelser med andra kommuner.   De teorier som arbetet utgår ifrån är beslutsteori och marknadsteori som båda härrör till den mikroekonomiska teorin.   Resultat och slutsats: Den här studien har visat att de högsta boendeutgifterna i Norrköping erhålls i nyproducerad hyresrätt och nyproducerad bostadsrätt. De nybyggnadsprojekt som har bäst möjligheter att attrahera köpare är de som finns i attraktiva lägen där priset inte avviker i för stor utsträckning från begagnatmarknaden.   På nyproducerade bostadsrätter är det endast mindre prisskillnader mellan kommunerna. Även i Linköping och Jönköping som har de högsta priserna på begagnatmarknaden säljs nyproducerade bostadsrätter i samma prisnivå som i Norrköping. Det gör att merkostnaden för att bo i eller att köpa nyproduktion är lägre för hushållen i dessa städer vilket kan ge en ökad efterfrågan.   Det största och mest allvarliga hindret för köp av bostäder i Norrköping just nu är köparnas brist på kontantinsats. Om köparna inte har möjlighet att låna pengar kommer de inte att kunna köpa till samma prisnivå som tidigare.   Förslag till fortsatt forskning: För att kunna starta byggprojekt i Norrköping krävs att tillräckligt många köpare tecknar sig för köp av lägenheterna. Det hade därför varit intressant att studera kunden närmare för att få kännedom deras tankar kring bostadsmarknaden och prisbildningen.   Uppsatsens bidrag: Studien har klargjort prisbildningen på bostadsrättsmarknaden och att prisskillnaden mellan nyproduktion och begagnatmarknaden är högre i Norrköping än i jämförbara kommuner.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de äldre personernas upplevelser i samband med en förändrad boendesituation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2011 söktes i databaserna Cinahl och Scopus. Resultat: Att flytta till särskilt boende var en stor omställning för den äldre personen. De äldre kände sorg över att lämna sitt tidigare liv, men hade behov av att känna trygghet. Aktiviteter saknades inte men behov av samtal med personal var stort. Slutsats: Personalen måste se hela människan med deras egen livshistoria och att erbjuda en individanpassad omvårdnad samt ha förståelse för samtalets betydelse för den äldre personen.