No description available.

No description available.

Få studier har studerat personalens roll i att främja fysisk aktivitet hos personer med utvecklingsstörning. Denna kunskapsbrist utgjorde syftet för denna studie. Syftet med studien var att undersöka hur personalen upplevde den fysiska aktiviteten hos vuxna personer med lindrig- och medelsvår utvecklingsstörning, som bodde i gruppbostad. Särskilt fokus fanns på vilka hinder och möjligheter som personalen upplevde sig ha för att främja fysisk aktivitet hos de boende. Studiens metod byggde på sex semi-strukturerade intervjuer med personal på gruppbostäder för vuxna personer med lindrig- och medelsvår utvecklingsstörning. Materialet analyserades med inspiration från innehållsanalys och systematisk textkondensering. Resultatet visade att personalen uppgav att de boende var i olika grad fysiskt aktiva. Aktiviteterna genomförde de på egen hand eller med stöd från personalen. Möjligheter som personalen ansågs sig ha var resurser i form av tid och pengar samt det nya schemasystemet som hade gett dem ökade möjligheter att anpassa sig efter de boendes behov. Hinder som upplevdes var litet intresse för fysisk aktivitet från de boende, yttre förutsättningar såsom transportsvårigheter och personalbrist. En slutsats är att personalen upplevde sig ha resurser för att främja fysisk aktivitet hos de boende. Hinder som personalen uppgav var bland annat de boendes motivation, utemiljö samt transportsvårigheter.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur medarbetare upplever sitt lärande på sin arbetsplats inom LSS-gruppbostäder. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod där sex respondenter har intervjuats. Det datamaterial som samlats in har analyserats genom en tematisk analys. Studien utgår ifrån Knud Illeris teori om lärande samt fem av Pernilla Derwik och Daniel Hellströms nio lärandemekanismer. Det slutgiltiga resultatet visar att medarbetarna uppskattar en kombination av formellt och informellt lärande. Det informella lärandet används som en förlängd arm för att fylla de kunskapsbehov som uppstår. De formella aktiviteter som respondenterna uppskattar är utbildning som sker i anslutning till arbetet som exempelvis sondnäring. De informella aktiviteterna som värdesätts är en kombination av bland annat samarbete, kunskapsdelning, teori varvat med praktik. Respondenterna anser att handledning är en aktivitet som är viktig för deras lärande. Likaså påtalar respondenterna vikten av att vara aktiv i de aktiviteter som utförs och erbjuds.

Denna studie handlar om psykosocial arbetsmiljö utifrån variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Huvudsyftet har varit att undersöka hur vårdare som arbetar på privat drivna gruppbostäder upplever den psykosociala arbetsmiljön samt vilket slags psykosocial arbetsform som dominerar på gruppbostäderna. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontroll modell och Johnsons (1986) teori om socialt stöd utgör de teoretiska grunderna för uppsatsens huvudsakliga syfte. Ytterligare syfte har varit att undersöka inlåsningsproblematiken, hur omfattande den är och vad som orsakar den. Att befinna sig i en inlåst position kan orsaka att arbetstagare upplever en bristande psykosocial arbetsmiljö (Astvik m.fl. 2006). En deduktiv enkätundersökning gjordes på ett privat företags samtliga tio gruppbostäder (n=64). Resultatet från undersökningen skiljer sig i vissa avseenden från både de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskning jag tagit del av. Det visade sig att deltagarna uppskattade sin psykosociala arbetsmiljö som mycket god. Den psykosociala arbetsformen som dominerade på arbetsplatsen var den aktiva. Den aktiva arbetsformen kännetecknas av höga arbetskrav och hög egenkontroll. Inlåsnings-problematiken var på de undersökta gruppbostäderna inte så utbredd som tidigare forskning signalerat om. Majoriteten av de deltagare som befann sig i en inlåst position hade egna lösningar för att ta sig ur situationen.

Studien ämnar utforska personal på gruppbostäders uppfattningar om digitalisering för personer med funktionsnedsättning. Digitaliseringens framfart är inget som går att bortse ifrån, men på gruppbostäderna har det ännu inte etablerats fullt ut vilket i sig kan påverka brukarnas möjligheter till delaktighet på samma villkor som resterande befolkning i samhället. Genom att se hur digitaliseringen på gruppbostäderna och hur effekterna av digitaliseringen ser ut för målgruppen, ökar förståelsen kring ett ämne som är aktuellt både för socialt arbete men också för målgruppen i sig. Med en kvalitativ forskningsansats och genom en abduktiv metod har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med personal på gruppbostäder för att besvara syftet och frågeställningarna.  Resultatet har analyserats med ett tematiskt tillvägagångssätt och utgått från stämplingsteori, empowerment och erkännande. I resultatet har det framkommit att digitaliseringen implementeras på gruppbostäderna i varierande grad beroende på synen kring brukarnas attribut och egenskaper, organisationens stöd och personalens engagemang. Utifrån normer kan personal på gruppbostäderna ha en särskild syn på användningen av digitaliseringen som i sin tur kan påverka empowerment och erkännande för målgruppen. Slutsatsen är att om digitaliseringen inte anpassas kan det leda till ett digitalt utanförskap för personer med funktionsnedsättning. / This study’s purpose is to examine staff in group homes’ perceptions of digitalisation for people with disabilities. The progress of digitalisation can't be ignored, yet in group homes it has not been fully established which can affect the possibilities for participation on equal terms for the residents as the remaining population. Seeking to understand digitalisation in group homes and and the effects of digitalisation for the target group, increases the understanding of a current subject for social work and the target group itself. From a qualitative research approach with an abductive method, six semistructured interviews are implemented with staff in group homes to answer the purpose and questions in this study. The results is analysed from a thematic approach based on labeling theory, empowerment and recognition. Digitalisation varies on staffs’ attitudes on disability andresidents in group homes assigned attributes and characteristics, organisation support and staff commitment. Based on norms, staff in group homes can have a certain view on the use of digitalisation which then can affect empowerment and recognition for the target group. If digitalisation is not adapted it can lead to a digital exclusion for people with disabilities.

Målet med vårt arbete var att ta reda på hur personal inom vård och omsorg för vuxna enligt LSS 9 § 9 upplever sitt bemötande gentemot vårdtagarna. Våra frågeställningar var: Vad har personalen för kunskap om personer med autismspektrumtillstånd?Hur bemöter personalen brukarna vid konflikter? Förekommer det kränkningar eller tvångsåtgärder på gruppbostaden? Hur upplever personalen fenomenet kränkningar och begräsningsåtgärder gentemot brukarna?För att genomföra denna studie använde vi oss av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet i studien samlades in genom sex intervjuer med personal från olika gruppbostäder enligt LSS. För att analysera våra insamlade empiriska data använde vi oss av teorier och teoretiska begrepp som disciplin och normalisering, maktrelationer och institutioner.Vår analys resulterade i sju olika teman; att leva upp till omgivningens värderingar och normer, tvång och övergrepp, personalens dubbla roller, välviljan och den eviga barndomen, faktorer som leder till utbrott och utbildning.Våra resultat visar hur personalen överför sina värderingar på användarna att påverka dem i en viss riktning. Som personal, hamnar man i vissa situationer där du måste tolka patientens önskemål pga kommunikationsproblem med brukaren.Kränkningar mot brukarna uppfattar personalen att vara när de själva låter nedsättande till brukarna och hur man tenderar att påverka dem i den riktningen för att tillfredställa sina egna idealoch värderingar.Det finns en välvilja hos personalen för att det ska gå bra för sina vårdtagare och de blir oroliga för att dessa skadar sig. Denna rädslan kan resultera att vårdtagarna blir alltför kontrollerade. Personalen står ständigt inför etiska överväganden i arbetet med dessa människor. Genom kontinuerlig reflektion, särskild utbildning och handledning får personalen bättre förutsättningar för att hantera dessa situationer. Personalen på dessa gruppbostäder är ibland den enda kontakten dessa vårdtagare har med omvärlden. Brukarna hamnar därför i ett beroendeförhållande till sin omgivning och personal, detta i sin tur gör att brukarna hamnar i en sårbar position. Svårigheter att kommunicera med vårdtagarna och personalens bristande förmåga att förstå dessa människor kan leda till utbrott och konflikter. Det är då personalen inte förstår situationen som konflikter uppstår. Återkommande faktorer som kan orsaka utbrott hos vårdtagarna är stress, brist på struktur och smärta. / The aim of our work was to find out how staff in residential care activities for adults LSS 9 § 9 experience their own treatment with a focus on coercion and abuses against consumers. In pursuit of our purpose following questions were raised: How does human users during conflicts and outbreaks? What do staff their own professional role functioning over the users? What is the staff of the knowledge of people with autism spectrum disorders? To conduct this study, we used a qualitative approach. The empirical data in our study were collected through six interviews with staff from various group homes. To analyze our collected empirical data, we have taken the help of theories and theoretical concepts such as discipline and normalization, power relations, institutions and overall problem-creating behavior.Our analysis resulted in seven different themes, users must live up to the ambient values and norms, our experiences of coercion and abuse, by staff's dual roles, staff courtesy, & the patient's eternal childhood, treatment of conflict, the factors leading to outbreaks and education.Our results show how the staff transmits its values on the users to influence them in a certain direction. As a staff, you end up in certain situations where you have to interpret the patient's wishes due. Communication difficulties with the user.Violations and enforcement actions against consumers perceive staff to be when it sounds demeaning to customers and how to tend to affect them in some way to satisfy their own or under the ideal. There is willingness among staff that it will go well their patients and they are also afraid that consumers suffer. This fear may result in violating the patient through the infringement of sovereignty.The staff is constantly faced with ethical considerations in the treatment of consumers. Sometimes you need to restrain a patient for the latter to take a blood test. Through continuous reflections, special training and supervision the staff gets better conditions to deal with these situations.The staff is sometimes the only contact customers have with the outside world. Users are therefore very dependent on staff for their basic needs.In response to conflict situations, staff written individual action plans for how to proceed. In conflicts, the majority of respondents refer the patient to his apartment. Sometimes there are situations where the police must be called.Difficulty in communicating with customers and staff's lack of ability to understand these can lead to outbreaks of users. That is when staff do not understand the users that chaos occurs. Recurring conditions that can cause outbreaks are stress, lack of structure and pain.

Bakgrund: Att låta sina egna personliga känslor och värderingar uttryckas i den professionella rollen anses i tidigare forskning vara nödvändigt för att undvika utbrändhet. Det är viktigt att man som professionell är medveten om sina egna känslor och tillåter dem att ta plats men att man i arbetet med brukare ständigt låter fokuset vara på deras självbestämmande. Samtidigt som man skapar sig en relation till brukaren där man som professionell vet när man bör ta ett steg tillbaka för att öka och låta individen själv utveckla ett självbestämmande.Syfte & frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur personal inom LSS upplever att deras egna känslor påverkar deras arbete med att främja brukarens självbestämmande. Utifrån detta har vi tre frågeställningar som berör personalens hinder och möjligheter i att främja självbestämmandet och hur erfarenhet kan påverka personalens känslohantering. Sista frågan berör personalens egna upplevelse av känslor och värderingar i arbetet med självbestämmande.Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har sju semistrukturerade intervjuer utförts med personal inom LSS olika verksamheter. För att skapa en förståelse och struktur i vår empiri utförde vi en tematisering och kodning. Studien har även utgått från emotionsteori och en teori om sociala band.Resultat: Resultatet uppmärksammar hur informanterna som deltagit i vår studie anser att det är av vikt att erhålla en professionell roll i arbetet med att främja brukarens självbestämmande. Samt hur de väljer att inte låta sin personliga roll med egna känslor och värderingar få utrymme i rollen som professionell och hur de utvecklat strategier för att hantera känslorna som kan uppstå. Anledningen till att de inte låter sina egna känslor och värderingar ta plats i sin professionella roll bygger enligt informanterna på en förväntan kring hur de som professionella bör agera i olika situationer i arbetet. / Background: In order to avoid burnout, previous research has shown the need to express one’s own personal feelings and values in the professional role. It is important that as a professional to be aware of your own feelings and allow them to take their place, but while working leave the focus on the users’ self-determination. While creating a relationship with the user, you as a professional know when to take a step back to increase and allow the individual to develop a self-determination.Aim & questions: The purpose of the study is to examine how staff at LSS experience that their own emotions affect their work in promoting the user's self-determination. Based on this, we have three research questions focusing on staff's barriers and opportunities in promoting self-determination and how experience can affect staff emotional management. The last question concerns the staff's own experience of feelings and values in the work of self-determination.Method: To answer the study's aim and questions, seven semi-structured interviews were conducted with staff at LSS different operations. In order to create an understanding and structure of our empiricism, we performed a thematic and a coding system. The study has also been based on emotion theory and a theory of social ties.Results: The result highlights how the informants who participated in our study believe it is important to obtain a professional role in the work of promoting the user's self-determination, as well as how they choose not to let their personal role with their own feelings and values take up space in the role of professional, and lastly how they have developed strategies for dealing with the emotions that may arise. The reason why they do not let their own feelings and values take their place in their professional role is, according to the informants, based on an expectation about how they as professionals should act in different situations at work.

This  report  presents  the  results  of  a  thesis  where  care  residents  are  studied.  The  aim  of  the  study  was  to  identify   how   different   Swedish   municipalities   are   working   with   this   type   of   housing   from   The   Swedish  Act   (1993:387)   concerning   Support   and   Service   for   Persons   with   Certain   Functional   Impairments   (LSS)  was  introduced  1994.    This   work   results   in   a   clarification   of   the   development   of   group   homes.   An   insight   into   the   different  municipalities   work   with   LSS   will   provide   greater   understanding   of   both   local   authorities   and   market  players  to  succeed  in  the  future  development  of  the  business  and  type  of  housing.  It  presents  conclusions  that   can   be   object   of   further   research.   From   today,   new   demands   regarding   group   home   design,   mainly  due  to  new  generations.  A  young  person  that  today  receives  assistance  through  the  LSS  Act  grew  up  in  a  completely   different   way   compared   to   previous   generations   who   often   lived   their   entire   lives   in   an  institution.  This  allows  adjustments  in  activities  and  accommodation  when  new  homes  are  constructed.   The    insight    of    this    new    young   generation   and   the    word   independence    are   mostly   important    when  municipalities   identifies   focal   points   for   future   omes.   Today'ʹs   generations   are   much   better   suited   to  independent  lives  than previous  generations  who  largely  lived  their  lives  in  an  institution.    The  method  is  semi structured  interviews  were  used  in  order  to  get  close  to reality  and  thus  create  a  good  overview   and   find   problem   areas   where   there   are   opportunities   for   development.   The   purpose   of   the  interviews   is   to   find   out   how   a   number   of   municipalities   with   equal   conditions   for   LSS   are   working   to  develop   the   form   of   housing.   How   prospects   for   future   group   home   looks,   what   makes   a   group   home  better  and  what  demands  new  and  future  generations  place  on  the  living  environment  in  a  group  home.   From   the   early   1900s   there   have   been   major   changes   regarding   the   care   of  persons   with   disabilities   and  their   living   environment.   Should   we   also   look   at   the   future   development   of   the   group   homes,   it   is   not   difficult   to   see   that   a  similar   comparison   will   be   made   when   studies   on   LSS   homes'ʹ   development   in   the  future  is  written.  A  big  difference  for  the  care  of  persons  with  disabilities  from  its  beginning  until  today  is  that   there   is   now   a   statutory   support   the   health   care   work   must   be   done   in   the   best   way   possible.   Watchword   today   is   participation   and   equality   in   society.   This   historical   retrospect   is   seen   as   necessary or    market    participants    who    either    work    with    or    care    for    example,    real    estate    development    and  management   group  and   assisted   living.   The   last   twenty   years   have   been   very   important   for  people  receiving  assistance  under  LSS  Act  but  much  more  can  be  done  within  the  segment  of  samhällsfastigheter  to  create  better  housing  for  both  staff  and  tenants. / I denna rapport presenteras resultatet av ett examensarbete där vård och omsorgsboendens utveckling studeras. Syftet med studien har varit att kartlägga hur olika svenska kommuner arbetar med denna boendeform från att lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS igen introducerades 1994. Arbetet resulterar i ett klarläggande för utvecklingen av gruppbostäder. En insyn i olika kommuners arbete med LSS skall ge ökad förståelse för att både för kommuner och marknadsaktörer för att lyckas med framtida utveckling av verksamheten och boendeformen. Det presenteras slutsatser som kan vara objekt för vidare forskning. Från idag ställs nya krav gällande gruppbostadens utformning, främst beroende på nya generationer. Ungdomar som idag får stöd enligt LSS lagen är uppväxta på helt annorlunda sätt jämfört med tidigare generationer vilka oftast levt hela sina liv på institution. Detta gör att anpassningar i verksamheten och boendet bör göras vid nyproduktion av gruppbostäder. Integrationsgeneration och självständighet är orden som oftast förekommer då kommunerna pekar ut fokuspunkter för framtida boenden. Dagens generationer är mycket bättre anpassade till ett självständigt och egenförsörjande liv jämfört med tidigare generationer som till stor del levt sina liv på institution. Metoden semistrukturerade intervjuer har används för att kunna komma nära verkligheten och på så sätt skapa en bra överblick samt finna problemområden där det finns möjligheter till utveckling. Hur förutsättningarna för framtidens gruppbostad ser ut, vad som gör en gruppbostad bättre samt vilka krav nya och kommande generationer ställer på boendemiljön i en gruppbostad. Från tidigt 1900 al har det skett stora förändringar gällande omsorgen av personer med funktionsnedsättning och deras levnadsmiljö. Skall man även se på den framtida utvecklingen för grupp--‐‑och serviceboende är det inte svårt att se att en liknande  ämförelse kommer att göras när studier på LSS bostäders utveckling i framtiden skrivs. En stor skillnad för vård av personer med funktionsnedsättning från dess begynnelse till idag är att det numera finns ett lagstadgat stöd hur vård och omsorgsarbete skall ske på ett så bra sätt som möjligt. Ledord idag är delaktighet och jämlikhet i samhället. Denna historiska tillbakablick bör ses som nödvändigt för marknadsaktörer som antingen arbetar med omvårdnad eller exempelvis fastighetsbolag som utvecklar och förvaltar grupp och  erviceboenden. De senaste tjugo årens utveckling har varit mycket viktig för personer som får stöd enligt LSS lagen men mycket mer kan göras inom segmentet samhällsfarligheter för att skapa bättre boenden för både personal och hyresgäster

Genom definitionen av sexualitet från Världshälsoorganisationen (WHO) tydliggörs sexualitetens centrala och grundläggande del av att vara människa. Rätten att oberoende av bland annat funktionsnedsättning själv bestämma över sin kropp och sexualitet står formulerad i de mänskliga rättigheterna, vilka förtydligas ytterligare i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. För personer med intellektuella funktionsnedsättningar har omgivningen och framförallt yrkesverksammas attityder och föreställningar kring sexualitet visat sig påverka möjligheterna till dessa sexuella rättigheter. I detta tar denna studie sin utgångspunkt. Syftet för studien är att identifiera och belysa attityder och föreställningar kopplat till sexualitet, kön och intellektuella funktionsnedsättningar bland yrkesverksamma inom gruppbostäder enligt LSS. Vidare syftar studien också till att belysa yrkesverksammas syn på den egna rollen i relation till stödanvändares sexualitet. Genom semistrukturerade intervjuer, vilka kompletterades med vinjetter, har materialet till undersökningen samlats in och vidare analyserats. Resultatet tyder på överlag positiva och tillåtande attityder och föreställningar bland yrkesverksamma. Gällande kön uppvisades vissa skillnader bland de yrkesverksammas föreställningar, vilka främst berörde risker för sexuella övergrepp. Av resultatet framkom vidare en central upplevelse av ansvar. De yrkesverksamma uttryckte att det genom deras yrkesroll åligger dem ett ansvar att såväl stötta, främja, skydda och möjliggöra för stödanvändare att uttrycka och utveckla sin sexualitet. Vidare uttrycktes svårigheter att veta hur detta ansvar kan erbjudas i form av stöd och ett behov av vägledande riktlinjer som stöttar yrkesverksamma i situationer kring stödbehov kopplat till sexualitet blev tydligt. / From the definition of sexuality by the World Health Organization (WHO), sexuality stand as a central and fundamental part of being human. The right to independently, regardless of e.g. disabilities, decide over your own body and sexuality is written in the declaration of human rights, which is further clarified in the convention of the rights of people with disabilities. For individuals with intellectual disabilities, the surrounding community and foremost the professionals’ attitudes and perceptions about sexuality, has proven to influence the concession of these sexual rights. The aim of this study is to identify and elucidate attitudes and perceptions connected to sexuality, gender and intellectual disabilities among professionals working at group homes in accordance with LSS. Further, this study aims to illuminate the professionals’ view on their own role, relating to the user’s sexuality. Semi-structured interviews, supplemented with case-descriptions, formed the material which was then transcribed and further analysed. The results mainly indicates positive and allowing attitudes and perceptions among the professionals. Regarding gender, certain discrepancies among the professionals’ perceptions were shown, which mainly concerned the risks of sexual abuse. The personnel articulated that, embedded in their professional role, laid a responsibility to support, enable and protect the users’ opportunities to express and develop their sexuality. Further, difficulties knowing how this responsibility could be offered as support was expressed by the sample. A need for guidelines serving the professionals in situations connected to user-support and sexuality was identified as essential.