Syftet med denna studie är att undersöka om det finns likheter och jämföra eventuella skillnader, i arbetsförhållanden för chefer inom offentlig och privat verksamhet. Utifrån studiens resultat analyserades, med hjälp av innehållsanalys, omsorgschefers upplevelser av sin arbetssituation och arbetsmiljö. Denna studie är avgränsad till att undersöka hemtjänstverksamheter i en stor kommun i norra Sverige. Studiens genomförande består av semistrukturerade intervjuer. Informanterna som medverkar i studien är omsorgschefer verksamma inom både offentlig och privat verksamhet. Resultatet visar att det finns stora likheter i chefernas arbetssituation och arbetsmiljö. När det kommer till vilka resurser cheferna har till sitt förfogande finns det vissa skillnader som problematiseras i denna studie.

Denna studie handlar om psykosocial arbetsmiljö utifrån variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Huvudsyftet har varit att undersöka hur vårdare som arbetar på privat drivna gruppbostäder upplever den psykosociala arbetsmiljön samt vilket slags psykosocial arbetsform som dominerar på gruppbostäderna. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontroll modell och Johnsons (1986) teori om socialt stöd utgör de teoretiska grunderna för uppsatsens huvudsakliga syfte. Ytterligare syfte har varit att undersöka inlåsningsproblematiken, hur omfattande den är och vad som orsakar den. Att befinna sig i en inlåst position kan orsaka att arbetstagare upplever en bristande psykosocial arbetsmiljö (Astvik m.fl. 2006). En deduktiv enkätundersökning gjordes på ett privat företags samtliga tio gruppbostäder (n=64). Resultatet från undersökningen skiljer sig i vissa avseenden från både de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskning jag tagit del av. Det visade sig att deltagarna uppskattade sin psykosociala arbetsmiljö som mycket god. Den psykosociala arbetsformen som dominerade på arbetsplatsen var den aktiva. Den aktiva arbetsformen kännetecknas av höga arbetskrav och hög egenkontroll. Inlåsnings-problematiken var på de undersökta gruppbostäderna inte så utbredd som tidigare forskning signalerat om. Majoriteten av de deltagare som befann sig i en inlåst position hade egna lösningar för att ta sig ur situationen.

The purpose of this study is to gain increased understanding of managers´ attitudes and knowledge about its role in the internal organizational communication. We want to understand how managers define dialogue and further understand the role that dialogue plays for managers. We want to see whether the different managers highlight some common foundations or differences in the dialogue. With the help of the following two questions we wish to understand managers´ relationship to the dialogue within the internal organizational communication:   -What meaning does the dialogue have for managers in the private sector? -What role does the dialogue play in the internal organizational communication according to these managers?   We use qualitative interviews as the data collection method of our material. Using material from the interviews and mainly in accordance with William Isaacs’ theory of dialogue, we can answer our questions.   The result shows that managers' views on the dialogue in many cases are similar to Isaacs’ vision but differs in part. The managers believe that employees are there to contribute to the company. The dialogue is used so that the employees in the business understand and reach the financial goals and visions. Isaacs says that all people are part of a whole and the dialogue is needed to achieve agreement and change. Isaacs also takes up the four pillars of an effective dialogue: listen, respect, await and talk undisguised.  Several of the managers agree with Isaacs that there has to exist a certain platform for an effective dialogue. We discovered three categories of the dialogues’ meaning and role for the managers and that the categories depend on the type of organization. All managers believe that the dialogue’s role is an important part of a well functioning organization. / Syftet med denna undersökning är att få ökad förståelse kring chefers syn och kunskap om dialogens betydelse inom den interna organisationskommunikationen.  Vi vill förstå hur chefer definierar dialog och vidare försöka förstå vilken roll dialogen spelar för chefer. Vi vill se om de olika cheferna belyser några gemensamma grundpelare eller skillnader vad gäller dialog. Med hjälp av följande två frågeställningar önskar vi förstå chefers relation till dialogen inom intern organisationskommunikation:    - Vad betyder dialog för chefer inom den privata sektorn? - Vilken roll spelar dialogen i den interna organisationskommunikationen enligt dessa chefer?   Vi använder oss av kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod av vårt material. Med hjälp av materialet från intervjuerna och huvudsakligen William Isaacs teori om dialogen kan vi besvara våra frågeställningar.    Resultatet visar att chefers syn på dialogen i många fall är lik Isaacs syn men skiljer sig delvis.  Cheferna anser att människan är till för verksamheten och dialogen är till för att människorna i verksamheten ska kunna förstå och nå de ekonomiska mål och visioner vilka är uppsatta. Isaacs menar att alla är delar av en helhet och dialogen krävs för att kunna uppnå samförstånd och förändring. Isaacs tar även upp fyra grundpelare för en fungerande dialog; lyssna, respektera, avvakta och tala oförställt. Flera av cheferna håller med Isaacs om grunderna för en dialog. Vi kommer fram till tre kategorier för dialogens betydelse och roll för cheferna och att kategorierna är beroende av verksamhetstypen.  Samtliga chefer anser att dialogens roll är en viktig del för en fungerande verksamhet.

Barn i Nepal kan ses som en särskilt utsatt grupp då en av landets utmaningar är att hantera de barn vars levnadsförhållanden kränks och därmed placeras på barnhem (Conley Wright et al. 2014, s. 135). Då personal på barnhem arbetar med en målgrupp som lever med social pro- blematik kan det ses som viktigt att fokusera på deras perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka personalens arbetssituation på ett barnhem i Nepal. Studien har en etnografisk ansats och är baserad på såväl observationer som intervjuer av personal på ett barnhem. Vid bearbetning och analys av materialet har analysmetoden grounded theory tillämpats. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Meads (1976) teoribildning symbolisk interaktionism samt Durkheims (1978) definition av begreppet socialisation. Resultaten har analyserats uti- från dessa teoretiker samt den forskning som presenteras. Studiens resultat visar att persona- len definierar sig själva och varandra utifrån familjeroller och att arbetet till stor del influeras av denna rolluppsättning. Resultaten visar att det finns en koppling mellan personalens roller och arbetsfördelning på barnhemmet, där dessa komponenter ständigt påverkar varandra. Vi- dare visar resultaten att personalens arbete till stor del grundar sig i att socialisera samt eta- blera flickorna i samhället och att deras arbete påverkas av yttre faktorer från samhälleliga normer. Slutligen lyfter resultaten fram betydelsen av den samhällsstruktur och hur de förut- sättningar som finns inom Nepal påverkar barnhemmets utformning.

The conclusion showed that there are some differences in the two sectors recruitment processes. The primary thing is that the recruitment process in the public sector managed in a much stricter manner than in the private sector. In the public sectors there are more stricter rules to follow whereas the private sector has more space to go “outside the box” if they havea good reason for it. The study has also shown that discrimination exists in both the public and private sector for various reasons, this is something both sectors actively are trying to work against.

Värderingar i arbetslivet har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat, det talas om värderingsstyrda arbetsplatser och att matcha individers värderingar med organisationens. Denna uppsats syftar till att bidra till kunskapen om värderingar i arbetslivet. I studien undersöks vilka arbetsvärderingar svenskarna värderar, om det finns skillnader mellan män och kvinnor i deras värderingar samt om denna eventuella skillnad även finns inom offentlig respektive privat sektor. Studien bygger på befintlig data insamlad av ISSP, analyser som genomförst är oberoende t-test och regressionsanalyser. Studiens resultat visar att svenskarna värderar flertalet värderingar högt men att anställningstrygghet och intressanta arbetsuppgifter uppfattas som särskilt betydande. Vidare visar resultaten att män och kvinnor skiljer sig åt i vissa arbetsvärderingar men inte andra. Generellt värderar kvinnor arbete där man hjälper andra eller bidrar till samhället högre än män. Resultaten visar även att kvinnor värderar anställningstrygghet högre än män men att inga skillnader finns när det kommer till hög inkomst, karriärmöjligheter och intressanta arbetsuppgifter.

Bakgrund: Det är av stor vikt för organisationer att arbeta med employee retention management för att maximera sina chanser att behålla sin personal. Att förlora medarbetare leder till höga kostnader för bland annat nyrekrytering och upplärning. Dessutom uppstår en kompetensförlust. Idag råder en stor lärarbrist i Sverige vilken förväntas öka ytterligare de kommande åren. Det är alltså inte enbart kostsamt för skolor att förlora sina lärare; det är också riskfyllt då det riskeras att den kompetens som krävs inte finns att tillgå på arbetsmarknaden.Syfte: Studien avser att förklara vilken faktor i psykologiska kontraktet som anses vara viktigast när lärare väljer att kvarvara i sin anställning samt i vilken ordning de undersökta faktorerna föredras av de medverkande lärarna. Därtill ämnas att studera vilka skillnader och/eller likheter som finns i vad lärare på kommunala respektive fristående skolor värderar.Teoretisk referensram: Denna studie utgår från teorier om employee retention management och studiens huvudteori är det psykologiska kontraktet som har sin grund i social exchange-teorin. De faktorer i det psykologiska kontraktet som studeras är möjligheter till karriärutveckling, stöd från och kommunikation med chefer, lön och finansiella belöningar, möjligheter till lärande och utbildning, social atmosfär och relation till kollegor, balans mellan arbetsliv och privatliv samt arbetsinnehåll.Metod: Studien är genomförd med kvantitativ metod bestående av enkätundersökning. Därtill används en komparativ design för att söka finna eventuella likheter och/eller skillnader mellan vad lärare på fristående och kommunala skolor värderar i sin anställning.Slutsats: Social atmosfär och relation till kollegor är den faktor i det psykologiska kontraktet som av de svarande lärarna anses vara den viktigaste till att de väljer att kvarvara i sin anställning – både vad gäller rangordning av faktorernas medelvärden och vid val av den allra viktigaste faktorn samt för lärare i både fristående och kommunala skolor. På samma sätt är möjligheter till karriärutveckling den faktorn som anses minst viktig i alla dessa avseenden, vilket skulle kunna förklaras av det faktum att läraryrket inte är karriärfokuserat. Den största skillnaden som återfinns i studien är att faktorn stöd från och kommunikation med chefer värderas högre av lärarna på de fristående skolorna än lärarna på de kommunala skolorna. / Background: It is of great importance for organizations to focus on employee retention management in order to maximize their chances to retain their employees. Losing employees results in high costs for recruitment and training etcetera. In addition, there will be a loss of competence. Today there is a shortage of teachers in Sweden which is expected to grow larger in the coming years. Not only is the loss of employees expensive; it is also critical because of the risk of not being able to find the right competence on the labormarket.Purpose: Present study aims to examine which factor in the psychological contract teachers consider being the most important when choosing to stay in their present employment and in which order the examined factors are preferred by the participating teachers. Moreover, the purpose of this study is also to investigate whether there are similarities and/or differences between what teachers in public and private schools value.Theory: This study originates from theories about employee retention management and the main theory is the psychological contract which in turn originates from the social exchange theory. The studied factors in the psychological contract are career opportunities, support from and communication with supervisors, salary and financial rewards, training and development opportunities, social atmosphere and relationship with co-workers, worklife balance, and job content. Method: This study was conducted through a quantitative method using a questionnaire. In addition, a comparative design was used in order to find which similarities and/or differences that exist between what teachers in private and public schools value in their employment.Conclusion: Social atmosphere and relationship with co-workers is the factor in the psychological contract that the teachers in this study consider to be the most important when they choose to remain in their employment – both when ranking the factors’ means and when choosing the single most important factor and also for teachers in both public and private schools. Similarly, the factor career opportunities is the least important factor in all these regards, which could be explained by the fact that the teaching profession is not career focused. The greatest difference between the two sectors is found in the factor support from and communication with supervisors where the teachers in the private schools find this factor more important than the teachers in the public schools do.