I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela räkenskapsåret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn då under året underlåter att vidta åtgärder vid misstanke om brott som denne är skyldig att vidta och även åsidosätter god revisionssed riskerar denne disciplinära påföljder från RN. En revisor riskerar även att dömas för medhjälp till bokföringsbrottet om denne har främjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrån reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien är att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall där den löpande bokföringen inte har utförts i tid. Riktlinjerna ska hjälpa revisorerna att inte hamna i situationer där de riskerar disciplinära påföljder från RN samt riskerar dömas för medhjälp till bokföringsbrott. Studiens viktigaste resultat är att om en revisor upptäcker att den löpande bokföringen inte har skett i enlighet med BFL och god redovisningssed finns det grund för en sådan misstanke om bokföringsbrott som avses i ABL 9 kap 42 §. Brottsmisstanken uppkommer därför under revisionen och därigenom måste revisorn senast i samband med sin revision underrätta styrelsen om sin brottsmisstanke. Styrelsen kan avhjälpa bristen genom att i efterhand bokföra affärshändelserna om revisorn i sin granskning inte finner att den försenade löpande bokföringen har orsakat bolaget eller dess intressenter någon skada. Avhjälpandet av bristen ska enligt huvudregeln ske inom dem fyra veckorna efter underrättelsen och om detta inte uppfylls måste revisorn anmäla en misstanke om bokföringsbrott till åklagare. Efter anmälan om revisorn stannar kvar ska denne även anmärka i sin revisionsberättelse över de allvarliga bristerna i bokföringen.

Regeringen ansåg i mitten av nittiotalet att reglerna kring revisorns agerandevid misstanke om brott inte utgjorde tillräckligt skydd för bolaget och dessintressenter. Regeringen framförde därför våren 1998 propositionen SFS1998:760, som innehöll förslag till ändringar i aktiebolagslagens (2005:551)bestämmelser om styrelse, bolagsstämma, revision samt skadeståndsansvar.De nya bestämmelserna kring revisionen innebär att revisorn föreskrevs enskyldighet att vidta åtgärder vid misstanke om brott i bolaget, vilket kom attkallas anmälningsplikten.Syftet är att beskriva hur revisorn hanterar sitt ansvar och sin skyldighet isamband med bokföringsbrott. Vidare vill vi beskriva när revisorn anser attanmälan om brottsmisstanke skall göras samt beskriva hur revisornsanmälningsplikt kan påverka ekobrottsbekämpningen.I uppsatsen används kvalitativ metod för att besvara våra frågeställningar,som är: när anser revisorn att bokföringsbrott är ett brott att anmäla ochvilken roll har revisorns anmälningsplikt i arbetet mot ekonomiska brott? Föratt besvara frågorna intervjuade vi två revisorer och en åklagare påekobrottsmyndigheten.Det empiriska materialet jämfördes sedan med vår teoretiska referensramoch de slutsatser vi kom fram till är att lagstiftaren och revisorerna hardelade uppfattningar om när en anmälan skall ske. Revisorerna vill undvikaatt göra en för tidig anmälan då de ser en stor skaderisk i det. Ytterligare enslutsats är att revisorer och jurister ligger på olika nivåer, när det gällertolkning av lagar och normer. Revisorns anmälningsplikt har även medförtatt antalet anmälningar har ökat. Dessvärre går det inte att dra någraslutsatser om antalet bokföringsbrott har minskat / Uppsatsnivå: D

No description available.

Bakgrund och problem: År 2011 anmäldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott är det näst vanligast anmälda ekonomiska brottet. Det är ett växande problem och de brottsförebyggande myndigheterna måste använda åtgärder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhället, exempelvis genom att skapa en orättvis konkurrenssituation för företagare. Det kan även skada och hota förtroendet för näringslivet samt leda till en dämpad tillväxt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott är ett omfattande problem så klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet själv, därför är samverkan en viktig del i myndigheternas arbete. Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka åtgärder de brottsförebyggande myndigheterna använder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar. Metod: Vi har använt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vårt uppsatsarbete. Det empiriska materialet utgörs av fem perspektiv som har samlats in genom intervjuer med olika brottsförebyggande myndigheter. Slutsats: Vår slutsats är att de brottsförebyggande myndigheterna främst använder sig av åt-gärderna; information, kontroll samt utvecklande av lagstiftning för att motverka bokförings-brott och de upplever att dessa åtgärder fungerar tillfredställande. Myndigheterna upplever att samverkan är en betydelsefull del i det brottsförebyggande arbetet. De anser att samarbetet dem emellan fungerar bra och att de regionala underrättelsecentren är exempel på väl funge-rande samverkan samt att det mervärde som skapas framförallt består av ett utökat informat-ionsutbyte.

Myndigheternas uppfattning är att den grova ekonomiska brottsligheten har blivit allvarligare på senare år, den har dessutom blivit svårare att upptäcka, mer komplicerad att utreda och lagföra. Ekobrottsmyndigheten är en statlig myndighet som har hand om den största delen av all ekobrottsbekämpning i Sverige. De utreder bland annat bokföringsbrott, konkursrelaterade brott, skattebrott och insiderbrott. Ekobrottsmyndigheten riktar i första hand in sig på den grova ekonomiska brottsligheten, men också på de mindre allvarliga ekobrotten där straffvärdet inte är högt men där lagföringen har ett förebyggande syfte. Av de anmälda brottsmisstankar som kommer in till ekobrottsmyndigheten så står bokföringsbrott för 37 % och skattebrott står för 48 %. Det straffbara området för bokföringsbrott begränsas genom huvudsakskriteriet i brottsbalken 11 kap. 5 §. Det första kravet är att det finns bokföring och det andra är att den bokföring som finns ska vara i ett så bra skick att det går i huvudsak att bedöma rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning med hjälp av bokföringen. Uppsatsen kommer att kretsa kring huvudsakskriteriet och nedan finns våra forskningsfrågor.• Hur tolkas huvudsakskriteriet av ekorevisorer i samband med bokföringsbrott?• Hur kan tolkningen av huvudsakskriteriet förenklas?Syftet med uppsatsen är att identifiera och analysera hur ekorevisorer tolkar och arbetar med huvudsakskriteriet samt hur tolkningen av detta begrepp kan förenklas. Vi har inhämtat vårt material från litteratur samt från lagtext och förarbeten. Lagtexten består bland annat av bokföringslagen, årsredovisningslagen och brottsbalken. Vårt empiriska material är inhämtat genom tre intervjuer. Intervjuer med två av respondenterna skedde på Ekobrottsmyndigheten i Göteborg och intervjun med den tredje respondenten, Sigurd Elofsson, skedde via telefon. Vi har även tagit upp fyra stycken rättsfall som varit uppe i Högsta domstolen. De slutsatser vi kommit fram till är bland annat att huvudsakskriteriet tolkas av ekorevisorerna som att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företaget. Felet i redovisningen som utredningen kommer fram till får inte avvika mer än 30 % av det företaget redovisade värdet. Det görs även en individuell bedömning, beroende på företaget och beloppets storlek och det tas hänsyn till vad felet kan leda till. Respondenterna var överens om att en förenkling av huvudsakskriteriet inte var nödvändigt. Om det idag uppstår problem vid tolkning av huvudsakskriteriet, så använder sig ekorevisorerna av Den elofssonska metoden. Den metoden innehåller två formler, huvudsaksformeln och bedömningsformeln. Huvudsaksformeln kan användas när bokföringen innehåller felaktiga uppgifter och bedömningsformeln används när dokumentationen inte håller måttet. Om en förenkling av huvudsakskriteriet skulle ske, kunde begreppet bli lite snävare. / Uppsatsnivå: C

<p>Med ett belopp på ca 130 miljarder kronor per år i oredovisade intäkter och en så stor påverkan på samhället gör sig ekobrott och därmed bokföringsbrott till ett av landets mest kostsamma brott. Då endast vinst är i syfte, gör många allt för att tjäna så mycket de bara kan. Detta medför då att de som handlar oredligt skaffar sig fördelar gentemot andra som inte bryter mot bestämmelserna. På så sätt uppstår det en obalans mellan dessa som i slutändan kan leda till att de som följer reglerna konkurreras bort av dem som inte gör det.</p><p>En central fråga som uppstår vid åsidosättande av bestämmelserna är om det finns tillräckliga skäl för att anse att bokföringsbrott föreligger. Lagstiftningen anger att bokföringsbrott föreligger när det inte går att bedöma företagets resultat eller ställning med ledning av bokföringen. Vår empiriska studie visar att avvikelser som kan förekomma i misstänkta räkenskapsmaterial kan vara så avsevärt stora att det ofta inte handlar om gränsfall vid bedömningen om det föreligger bokföringsbrott eller inte.</p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en studie kring myndigheternas insatser för att alltmer upptäcka och förebygga bokföringsbrott.</p><p>Bokföringsbrott är ett ämne som omfattar väldigt många grenar. Vi kan tyvärr inte gå in på varje gren och diskutera och analysera dem. Därför har vi valt att beröra de insatser som framförallt Skatteverket gör för att förebygga bokföringsbrott. Vi har dessutom avgränsat oss till Gävleborgs län. Våra respondenter har därutöver försett oss med material som i synnerhet berör länet.</p><p>Trots våra avgränsningar har det inte varit helt möjligt att avskärma oss från sammanbundna grenar såsom skattebrott. Vi har därför valt att nämna dem i viss grad på grund av den starka kopplingen som finns mellan dessa. Studien berör mestadels insatser från Skatteverkets organ där de flesta bokföringsbrotten upptäcks och anmäls till åklagarmyndigheten.</p><p>För att uppnå en viss grad av tillförlitlighet i uppsatsen har vi genomfört intervjuer med personer som jobbar med brottsförebyggande verksamhet inom ämnet bokföringsbrott. Vi har således fört samtal med Bengt-Åke Johansson på rätts- och utvecklingsenheten och Karin Palmberg på utredningsenheten, båda från Skatteverket. Dessutom har vi träffat en specialiståklagare vid namn Ulf Back som har sitt säte i åklagarkammaren i Gävle.</p><p>I teorin redogörs för de insatser som ska se till att förebygga bokföringsbrott. Empirin lyfter däremot fram vad som förväntas av dessa insatser ur myndigheternas synvinkel. Dessutom går vi in på om det idag upptäcks fler brott i jämförelse med tidigare år.</p><p>Resultatet som den här studien ger, är att det numera upptäcks fler bokföringsbrott än för ett antal år sedan. Ökningen behöver sålunda inte betyda en minskning av bokföringsbrott eftersom det inte finns en tillförlitlig källa om hur omfattande bokföringsbrott egentligen är.</p>

<p>Syfte: Vi har i denna uppsats ett syfte att undersöka sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och ekonomiska brottsligheten.</p><p>Metod: För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer med våra respondenter från revisionsbyråer, skatteverket, ekobrottsenheten och en f.d. skatterevisor. För att få en bättre förförståelse inom ämnet och för att kunna ställa relevanta intervjufrågor har vi tagit del av tidskrifter och andra artiklar som Balans.</p><p>Teori: I teorin har vi tagit om områden som är väsentliga och som underlättar för läsaren att snabbt få en förståelse om ämnet. Vi har skrivit om revisorer och revision, vad som ingår. Vi har även skrivit om ekonomisk brottslighet och tagit upp de två vanligaste ekobrotten.</p><p>Empiri & Analys: Empirin utgörs av frågor och svar vi erhållit från våra respondenter. Respondenterna medger att det är mycket lättare att tjäna pengar i den svarta sektorn och därför får många svårt att inte fuska. Vissa ansåg att revisionsplikten och fuskandet hade ett väldigt litet samband.</p><p>Slutsats: Vi kan med hög men inte absolut säkerhet påstå att den ekonomiska brottsligheten kommer att öka. Vi tror att revisoryrket kommer att utvecklas och bli mer ”det klienterna vill att det ska bli”. Revisorkåren kommer att anpassa sig och försöka visa nyttan av revision för sina klienter.</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna uppsats bidrar med en ökad förståelse för hur revisionen fungerar rent praktiskt. Annat intressant område är att trots revision förkommer det fusk, detta kostar staten 133 miljarder kronor.</p> / <p>Purpose: The purpose of this essay is to examine the connection between the statutory audit cancellation and the economic crimes.</p><p>Methodology: To achieve our purpose we decided to use individually qualitative interviews with representatives from for example audit firms and tax authority. We have mainly used an inductive and qualitative approach. To get a better understanding about our subject we also read articles like Balans.</p><p>Theoretical perspectives: In this section we deal with essential areas which will make it easier for the reader to understand the subject. We have written about audit and accountants. We have also written about economic crimes and discussed the two most usual crimes.</p><p>Empirical foundation: The empirical foundation contains questions and answers received from our interviews. The respondents admit that it is much easier to make money in the black sector and therefore it is difficult for people to not cheat. Some of the respondents agreed that the statutory audit cancellation and the economic crimes don’t have any connection.</p><p>Conclusions: We can claim that the economic crimes will increase. We also believe that the accountant profession will develop to more counselling work. The audit firms will adapt themselves to the clients in purpose of showing the benefit of audit.</p><p>Thesis contribution: This essay contributes to an understanding of how the audit works in practical. One other interesting part is that cheating occurs either if the statutory audit disappears or not. Today this cheating costs the Swedish government 133 milliards.</p>

<p>Små företag inom EU lägger mycket pengar på administration, något som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och på så sätt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag är att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till år 2012. Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för små företag, som mål att sänka de administrativa kostnaderna med 25 % till år 2010.</p><p>Uppsatsens syfte är att ta reda på om ekonomiska brott såsom bokföringsbrott och skattebrott påverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill även ta reda på vad berörda myndigheter har för åsikter angående förslaget att avskaffa revisionsplikten i små företag.</p><p>Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslår att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger två av följande tre gränsvärden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsättning 83 miljoner kronor och antal anställda 50 stycken. Skatteverket avstyrker förslaget om avskaffande av revisionsplikten med anledning av att utredningen underskattar den preventiva effekten som revision faktiskt har. EBM anser att enklare regler minskar antalet ekobrott men att utredningen är för vagt gjord medan BRÅ anser att utredningen innehåller för många osäkra faktorer och att avskaffandet leder till ett steg bakåt, vilket ökar risken för ekobrott.</p> / <p>Small-sized businesses in the EU invest a lot of money on administration which will reduce the businesses competitiveness towards each other. On account of this an investigation has been made concerning how to make the business in the EU reduce the administrative burden and in that way stimulate the European economy. The investigation suggests that the administrative cost will have reduced by 25 percent before year 2012. The Swedish investigations aim is to reduce the administrative costs by 25 percent before year 2010.</p><p>This papers point is to find out if economic crimes, like false accounting or tax crime, will be affected by the abolition of the audit obligation in Sweden. The writers also aim to find out what concerned authorities opinions are concerning the suggestion to abolish the audit obligation.</p><p>The investigation concerning the abolition of the audit obligation suggests that the audit obligation in Sweden will abolish for businesses that doesn't exceed two of the following three limit values; Balance sheet total of 41,5 million SEK, net sales of 83 million SEK and number employees 50. The National tax board rejects the suggestion about abolition of the audit obligation because the investigation has underestimated the preventive effect that audit has. EBM think that simpler rules decreases the number of economic crimes but they also think that the investigation is vague while BRÅ think that the investigation contains to many uncertain factors and that the abolition leads to a step backwards which will increase the risk of economic crimes.</p>

<p>Små företag inom EU lägger mycket pengar på administration, något som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och på så sätt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag är att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till år 2012. Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för små företag, som mål att sänka de administrativa kostnaderna med 25 % till år 2010.</p><p>Uppsatsens syfte är att ta reda på om ekonomiska brott såsom bokföringsbrott och skattebrott påverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill även ta reda på vad berörda myndigheter har för åsikter angående förslaget att avskaffa revisionsplikten i små företag.</p><p>Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslår att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger två av följande tre gränsvärden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsättning 83 miljoner kronor och antal anställda 50 stycken. Skatteverket avstyrker förslaget om avskaffande av revisionsplikten med anledning av att utredningen underskattar den preventiva effekten som revision faktiskt har. EBM anser att enklare regler minskar antalet ekobrott men att utredningen är för vagt gjord medan BRÅ anser att utredningen innehåller för många osäkra faktorer och att avskaffandet leder till ett steg bakåt, vilket ökar risken för ekobrott.</p> / <p>Small-sized businesses in the EU invest a lot of money on administration which will reduce the businesses competitiveness towards each other. On account of this an investigation has been made concerning how to make the business in the EU reduce the administrative burden and in that way stimulate the European economy. The investigation suggests that the administrative cost will have reduced by 25 percent before year 2012. The Swedish investigations aim is to reduce the administrative costs by 25 percent before year 2010.</p><p>This papers point is to find out if economic crimes, like false accounting or tax crime, will be affected by the abolition of the audit obligation in Sweden. The writers also aim to find out what concerned authorities opinions are concerning the suggestion to abolish the audit obligation.</p><p>The investigation concerning the abolition of the audit obligation suggests that the audit obligation in Sweden will abolish for businesses that doesn’t exceed two of the following three limit values; Balance sheet total of 41,5 million SEK, net sales of 83 million SEK and number employees 50. The National tax board rejects the suggestion about abolition of the audit obligation because the investigation has underestimated the preventive effect that audit has. EBM think that simpler rules decreases the number of economic crimes but they also think that the investigation is vague while BRÅ think that the investigation contains to many uncertain factors and that the abolition leads to a step backwards which will increase the risk of economic crimes.</p>

En förutsättning för att en ekonomi och den fria konkurrensen ska fun-gera är att alla aktörer följer de regleringar som finns. Brott som sker inom den ordinarie verksamheten för att öka den ekonomiska vinningen kallas med ett gemensamt ord för ekonomisk brottslighet. Skadorna för dessa brott är idag omfattande, uppskattningsvis mellan 100-250 miljar-der kronor. Det vanligaste brottet är bokföringsbrotten vilket också ofta används för att dölja andra ekonomiska brott. Uppsatsen syftar till att identifiera de hinder som finns för att ekoroteln i Jönköping ska kunna bedriva en effektiv bekämpning av bokförings-brott. Utifrån dessa hinder kommer vi att utveckla en modell för att kunna påvisa hur arbetet kan bedrivas effektivare, så att fler anmälningar av bokföringsbrott leder till åtal. Utifrån vår konstruerade modell ska vi analysera behovet av lagförändringar för att ytterligare komma åt dem som begår bokföringsbrott. Studien har bedrivits som en kvalitativ undersökning som bygger på en abduktiv ansats. Vi har studerat teorier och tidigare studier för att däref-ter utföra intervjuer med personer från åklagarkammaren, skatteverket och ekoroteln där även en uppföljande intervju har skett. Utifrån re-spondenternas svar har vi tagit fram en modell för hur bokföringsbrotten bättre kan bekämpas i Sverige. Studien visar att det arbetet som bedrivs internt vid ekoroteln görs så ef-fektivt som den nuvarande bokföringsbrottsbekämpningsstrukturen till-låter. De stora problemen för att kunna få fler fall att leda till åtal ligger utanför ekorotelns kontroll och det skulle krävas att ekorotlarna blev en del av Ekobrottsmyndigheten (EBM) som idag finns i vissa delar av Sverige. Dagens struktur innebär att ekorotlarna runt om i Sverige och EBM arbetar mot samma mål, men i skilda organisationer vilket påver-kar dem båda negativt. Om de båda vore inom samma organisation skulle möjlighet ges till att samarbeta och dela samma resurser vilket skulle öka effektiviteten för Sveriges bokföringsbrott. / One of the prerequisite for an working economy with free competition, is that all of the actors are following the existing rules. A crime that is conducted within the ordinary business to gain an increased economic profit, is called economic crime. The cost for those crimes is high and in Sweden it is calculated to be between 100-150 milliards a year. The most common of the economic crimes is accountancy crime. The thesis aims to identify the obstacles that exist and make the Ekorotel in Jönköping inable to fight the accountancy crimes in the most efficient way. Based on the identified obstacles, we will develop a model to show how the work can be done more efficient in order to solve more crimes. On the basis of this model we will analyse if theres is a need for changes in the law to further enable crimes to be solved. The research has been conducted with a qualitative method based on an abductive approach. We have studied theories and previous research and thereafter carried out interviews with people from the office of the public prosecutor, the tax authorities and the police. From the answers we have developed a model for how the accountancy crimes better can be defeated in Sweden. The research shows that the work carried out by the police, at the de-partment for economical crime, is done in the most efficient way possi-ble given the structure that exists today. The largest problems for get-ting more cases to lead to indictment are out of the contol of the de-partment. To solve this, it would be neccessary that the department for economical crimes becomes a part of the Economical crime authority. Today the different departments for economical crime and the eco-nomical crime authority are working towards the same goal, but in dif-ferent organisations, which affects them both negatively. By being within the same organisation, the possibility to cooperate and share re-sources would increase the efficiency by which the economical crimes can be solved.