En av de centrala friheterna som erbjuds till medborgare och företag inom EU är fri rörlighet för personer, i vilken etableringsfriheten inbegrips. Denna rätt till fri etablering finns stadgad i fördraget om europeiska unionens funktionssätt. Genom icke-diskrimineringsprincipen i artikel 18 fördraget om europeiska unionens funktionssätt uppställs ett förbud att diskriminerna på grund av nationalitet inom EU. Rätten till fri etablering inom EU är inte en ovillkorlig frihet. Etableringsfriheten får inskränkas om inskränkningen kan rättfärdigas, vilket kan ske om fördragsreglerna tillåter en det eller om inskränkningen klarar det test som EU-domstolen skapat via dess praxis.Ett EU-företag kan välja mellan olika etableringsformer när en etablering i Sverige ska genomföras. Filial är en typ av sekundär etablering som innebär att utländska företag bedriver näringsverksamhet genom ett avdelningskontor med självständig förvaltning. När ett EU-företag avser att etablera sig via filial i Sverige ska en anmälan om registre-ring tillsammans med bevis att företaget är behörigen bildat och registrerat (registre-ringsbevis) inlämnas till Bolagsverket. Bolagsverkets kräver att registreringsbeviset ska inlämnas i original. Detta är ett av Bolagsverket självt uppställt krav som inte tydligt framgår vid genomläsning av den svenska filiallagstiftningen och som kan tänkas skapa problem vid filialetablering.I denna uppsats presenteras EU-företags rätt till sekundär etablering via filial. EU-rätten på etableringsfrihetens område beskrivs och det gör också den svenska filiallagstiftning-en, i vissa delar. Frågan ställs huruvida Bolagsverkets krav på registreringsbevis i origi-nal, vid EU-företags etablering via filial utgör en otillåten diskriminering enligt EU-rätten. Frågan erhåller svar i uppsatsens analys.

Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förändringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna får en revisor enbart sägas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket är den organisation som granskar att underrättelse har kommit in.Förändringen är till för att stärka revisorns oberoende så att en klient inte kan entlediga revisorn utan saklig grund. Då återstår frågan vad är saklig grund och kan ett entledigande bero på att de yrkesetiska reglerna inte följs av revisorn?Då klienten måste ange en motivering kommer frågan kan motiveringen som anges påverka det förtroende som klienten har mot revisorn? Då allmänhetens förtroende för revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovärdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden på oberoende, etik och kompetens. Kan ryktet som revisorn har påverkas av ett negativt utlåtande eller påverkas det inte alls? Problemformuleringen blir därmed följande; vilka effekter ger förändringen gällande entledigandet av revisorer på deras förtroende?Syfte: Uppsatsen förmedlar en djupare förståelse för de effekter och reflektioner som uppkommit genom förändringen av revisorsdirektivet. En djupare förståelse för hur förtroendet har påverkats samt vad saklig grund innebär redovisas i studien. Även en förståelse för vad intressenter som revisorer, Bolagsverket och Revisorsnämnden har för åsikter redovisas. Studien ger också en förståelse för hur direktivet har anpassats till Sverige.Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i uppsatsen och har intervjuat sex olika respondenter som arbetar inom revision, Bolagsverket och Revisorsnämnden. Respondenterna vi har intervjuat har varit informationsrika inom området och har medfört validitet till uppsatsen. Vi har genom intervjuerna fått en förståelse för hur de olika aktörerna ser på förändringen som har skett och vilka åsikter som förekommer.Resultat och slutsatser: Studiens resultat och slutsatser är att förtroendet inte har påverkats av lagändringen utan syftet är att stärka revisorns oberoende och hjälpa revisorn att inte bli entledigad utan orsak. Genom studien framkommer det genom respondenterna flera orsaker som kan tänkas vara saklig grund. Dock behöver begreppet preciseras och upprätta ett dokument som revisorer och företag kan följa.

Syfte: Syftet är att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen.   Metod: Studien är av kvalitativt slag och bygger på en deduktiv ansats. Empirisk data är huvudsakligen av primär karaktär, vilket har erhållits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jämförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys.   Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte påverkats av revisionspliktens avskaffande i någon större utsträckning. Kvalitén på deklarationen anses i nuläget inte ha påverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén på årsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. Därmed tyder detta på att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att säkerställa och upprätthålla kvalitén i räkenskaperna hos små aktiebolag. Respondenternas svar tyder även på att frivillig revision är ett resultat av samhällets utveckling och är ett sätt för staten att minska den enskilda individens känsla av att bli kontrollerad.   Förslag tillfortsatt forskning: Då denna studie är begränsad till endast Skatteverket, Bolagsverket samt Kronofogden, skulle förslag på fortsatt forskning vara att undersöka huruvida de övriga intressenterna i SOU 2008:32 ställer sig till revisionspliktens avskaffande i nuläget.   En ytterligare studie skulle kunna systematisera och ge en övergripande översikt om hur samhällets kontrollfunktion och övervakning fungerar i det moderna samhället.   Uppsatsens bidrag: Resultaten i studien kommer vetenskapligt att ge en förståelse för vad avskaffandet av revisionsplikten innebar för de utvalda intressenterna. Studien ger även en förståelse och ett resonemang kring om revisionspliktens avskaffande är ett resultat av samhällets utveckling.

COBOL is an old programming language that, despite its age, is still used in many different areas, such as financial and insurance administration. The Swedish Companies Registration Office, also known as Bolagsverket is no exception. This agency administers information regarding Swedish companies and associations. Although the COBOL programs work, they have many disadvantages. The system is both expensive, inflexible and there are very few new developers available. Bolagsverket would therefore gladly replace COBOL with a more flexible and affordable alternative. This thesis will study and present some solutions and also provide actual examples of how they can be used. Two different products have been studied; Oracle SALT and Micro Focus Visual COBOL. SALT offers a web service interface, which enables the users to access services related to the COBOL programs remotely via the Internet or other networks. Visual COBOL, on the other hand, compiles the code into low-level code and deploys it onto new platforms. Both products can make the use of the code in a more flexible manner. Visual COBOL has, however, more substantial and long-term functionality that Bolagsverket is very interested in pursuing, even though it costs five times as much as SALT. One other main reason is that the second product can drastically reduce the gap between the COBOL programs and the surrounding systems. It is even possible to save money since some components can be reduced or even completely removed. The final conclusion is that neither of the programs offers any pure replacement with regards to COBOL, but they have made the language much more adapted to twenty-first century computer systems. They are therefore considered as a good option instead of rewriting the entire COBOL code into a new language. / COBOL är ett gammalt programmeringsspråk som trots sin ålder fortfarande används inom många olika områden, såsom administration inom finans- och försäkringsbranschen. Bolagsverket i Sverige är inget undantag. Den här myndigheten hanterar information rörande de företag och föreningar som finns i Sverige. Även om COBOL-programmen fungerar som det ska finns det många nackdelar. Det är dyrt, inte särskilt medgörligt och dessutom finns det få nya utvecklare att tillgå. Bolagsverket skulle därför gärna vilja byta ut programmen mot något mer flexibelt och prisvärt alternativ. Det här examensarbetet kommer presentera några aktuella lösningar. Kodexempel kommer också att skapas för att visa hur detta kan användas i praktiken. Två olika produkter kommer att behandlas i rapporten; Oracle SALT och Micro Focus Visual COBOL. SALT erbjuder ett gränssnitt för webtjänster. Det möjliggör att användarna kan komma åt tjänster knutna till COBOL programmen, fast på distans, via exempelvis Internet eller något annat nätverk. Visual COBOL har i sin tur en helt annan lösning, nämligen kompilering av COBOL till ett lågnivåspråk som går att använda på flera nya plattformar. Både produkterna erbjuder stora möjligheter i att göra COBOL mer flexibelt. Visual COBOL har däremot mer omfattande och långsiktiga funktioner som Bolagsverket kan tänkas gå vidare med, trots att det kostar fem gånger så mycket som SALT. En annan fördel med Visual COBOL är att flera delar av arkitekturen kan komma att användas mindre, eller till och med avvecklas helt, och kan således även sänka kostnaderna. Slutsatserna som kan dras är att ingen av produkterna byter ut COBOL helt, däremot kan de göra det gamla programmeringsspråket mer anpassat för 2000-talets moderna datorsystem. De betraktas därmed som fullt dugliga alternativ istället för en total omskrivning av COBOL-koden till ett annat språk.

This thesis investigates two alternative approaches, referred to as automatic- and semi-automatic replay, which can be used to prevent data loss due to a certain set of unforeseen events at Bolagsverket, the Swedish Companies Registration Office. The approaches make it possible to recover the correct data from a database that belongs to a stateless distributed system and that contains erroneous- or inaccurate information due to past faults. Both approaches utilize log-based rollback-recovery techniques but make different assumptions regarding the deterministic behaviour of Bolagsverket’s systems. A stateless distributed system logs all received messages during failure-free operation. During recovery, automatic replay recovers the data by enabling the system to re-process the logged messages. In contrast, semi-automatic replay recovers data by utilizing the logged messages to enable officials at Bolagsverket to manually redo lost work in a controlled manner. Proof-of-concept implementations of the two replay approaches are developed on a simplified model that resembles one of Bolagsverket’s electronic services, yet that is general to any stateless system that communicates asynchronously using JMS messages and synchronously using XML sent over HTTP. The theoretical- and performance evaluation was conducted with the aim of producing results general to any system with similar characteristics to those of the model. The results suggest that the failure-free overhead at Bolagsverket is approximately 100 milliseconds per logged message, and that around 3 gigabytes of data must be stored in order to recover one average day’s operation. Further, automatic replay successfully manages to recover one average day’s operation in around 70 minutes. Semi-automatic replay is calculated to require, at a maximum, one workday to recover the same amount of data. It is assessed that automatic replay is a suitable solution for Bolagsverket if it is proven that their systems are fully deterministic. In other cases, it is assessed that semi-automatic replay can be utilized. It is however recommended that further evaluations are conducted before the approaches are implemented in a production environment.