<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstått. Som synes är syftet tvådelat där den ena delen är beskrivande och har som mål att beskriva den rådande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet är av förklarande natur då jag kommer att försöka förklara varför den rådande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad.</p><p>För att kunna strukturera materialet på ett lämpligt sätt, och för att kunna uppnå den eftersträvade överskådligheten kommer jag främst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. </p><p>Resultaten </p><p>Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstått. </p><p>Med uppsatsens empiri som stöd finns det skäl att hävda att Halmstad har en relativt långt gången etnisk boendesegregation. Det har kunnat påvisas att det förekommit flyttningar mellan Halmstads delområden som skapat en uppdelning på bostadsmarknaden mellan olika etniska grupper, och det är delområdena Andersberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem som är de hårdast drabbade. </p><p>Förklaringarna till varför den ovan beskrivna etniska boendesegregationen ser ut som den gör är många, och inom ramen för denna uppsats har med säkerhet inte samtliga bakomliggande variabler till situationen funnits. Utifrån uppsatsens teori och empiriska material har det dock kunnat konstateras att följande förklaringar till finns till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad:</p><p>Det har uppstått segregationsgenererade flyttningarna till följd av att förhållandena i förskolorna och skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem skiljer sig betydligt från övriga skolor i Halmstad. Antalet hemspråksberättigade elever är mycket högt och det är troligt att detta har lett till att de svenska hushållen uppfattat att barnens språkutveckling och inlärning skulle bli sämre om de gick kvar i skolorna. Av denna anledning valde de att flytta till områden där det var en lägre andel barn med utländsk bakgrund. Det är viktigt att betona att det inte kan påvisas om situationen i skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem ger sämre förutsättningar än övriga skolor i Halmstad. Detta är dock inte det viktiga, utan centralt är istället att de svenska hushållen troligtvis upplevde att situationen kunde förvärras för deras barn om de stannade i delområdet. </p><p>De segregationsgenererade flyttningarna har också uppstått till följd av att andelen begångna brott i de etniskt segregerade delområdena är betydligt högre än i övriga delar av Halmstad. Den försämrade tryggheten som detta innebär leder att man väljer att flytta till något annat delområde. </p><p>Det har också uppstått flyttningar mellan delområdena som beror på de institutionella förhållandena på bostadsmarknaden. Bostadspolitiken kring Miljonprogrammet medförde att det upprättades bostadsområden som uppfattats som mindre attraktiva än andra bostadsområden. I Halmstad är dessa bostadsområden främst lokaliserade till de etniskt segregerade delområdena. Samtidigt har andra institutionella förhållanden, så som arbetsmarknadspolitiken och den generella välfärdspolitiken, medfört att det förekommer en stor spridning mellan olika hushåll avseende resurser. I Halmstad har de resurssvagare hushållen därmed blivit mer eller mindre hänvisade till de etniskt segregerade bostadsområdena där de mindre attraktiva bostadsområdena finns, medan de resursstarkare hushållen har haft större valmöjligheter i sitt boende. </p><p>Ovanstående faktorer är de viktigaste till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad.</p>

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstått. Som synes är syftet tvådelat där den ena delen är beskrivande och har som mål att beskriva den rådande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet är av förklarande natur då jag kommer att försöka förklara varför den rådande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad. För att kunna strukturera materialet på ett lämpligt sätt, och för att kunna uppnå den eftersträvade överskådligheten kommer jag främst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. Resultaten Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstått. Med uppsatsens empiri som stöd finns det skäl att hävda att Halmstad har en relativt långt gången etnisk boendesegregation. Det har kunnat påvisas att det förekommit flyttningar mellan Halmstads delområden som skapat en uppdelning på bostadsmarknaden mellan olika etniska grupper, och det är delområdena Andersberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem som är de hårdast drabbade. Förklaringarna till varför den ovan beskrivna etniska boendesegregationen ser ut som den gör är många, och inom ramen för denna uppsats har med säkerhet inte samtliga bakomliggande variabler till situationen funnits. Utifrån uppsatsens teori och empiriska material har det dock kunnat konstateras att följande förklaringar till finns till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad: Det har uppstått segregationsgenererade flyttningarna till följd av att förhållandena i förskolorna och skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem skiljer sig betydligt från övriga skolor i Halmstad. Antalet hemspråksberättigade elever är mycket högt och det är troligt att detta har lett till att de svenska hushållen uppfattat att barnens språkutveckling och inlärning skulle bli sämre om de gick kvar i skolorna. Av denna anledning valde de att flytta till områden där det var en lägre andel barn med utländsk bakgrund. Det är viktigt att betona att det inte kan påvisas om situationen i skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem ger sämre förutsättningar än övriga skolor i Halmstad. Detta är dock inte det viktiga, utan centralt är istället att de svenska hushållen troligtvis upplevde att situationen kunde förvärras för deras barn om de stannade i delområdet. De segregationsgenererade flyttningarna har också uppstått till följd av att andelen begångna brott i de etniskt segregerade delområdena är betydligt högre än i övriga delar av Halmstad. Den försämrade tryggheten som detta innebär leder att man väljer att flytta till något annat delområde. Det har också uppstått flyttningar mellan delområdena som beror på de institutionella förhållandena på bostadsmarknaden. Bostadspolitiken kring Miljonprogrammet medförde att det upprättades bostadsområden som uppfattats som mindre attraktiva än andra bostadsområden. I Halmstad är dessa bostadsområden främst lokaliserade till de etniskt segregerade delområdena. Samtidigt har andra institutionella förhållanden, så som arbetsmarknadspolitiken och den generella välfärdspolitiken, medfört att det förekommer en stor spridning mellan olika hushåll avseende resurser. I Halmstad har de resurssvagare hushållen därmed blivit mer eller mindre hänvisade till de etniskt segregerade bostadsområdena där de mindre attraktiva bostadsområdena finns, medan de resursstarkare hushållen har haft större valmöjligheter i sitt boende. Ovanstående faktorer är de viktigaste till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad.

There is a big housing shortage in many municipalities in Sweden. It has become more visible in relation to an increased reception of migrants. A residential is a social right in Sweden and therefore it is important to solve this situation. But how are the municipalities going to do it? The aim of this thesis is to examine how the public municipality sector of Umeå, Skellefteå, Piteå and Luleå are planning for new arrivals to enter the housing markets. The study is about to identify how the public sector of the municipalities strategic and concrete are working and if there is any differences between the municipalities. The Swedish housing policy is affected from different laws and path dependence. The 1th of mars 2016 a new law was implemented. It is named “bosättningslagen” and determines how many new arrivals each municipality in Sweden is about receive each year. Because of the complex housing stock, few municipalities were able to receive new arrivals earlier. But now the municipalities have to solve the shortage of housing to be able to settle the assigned number. To be able to answer the aim, semi structured interviews with workers at each municipality are made with the purpose to get a deeper understanding about the topic and how they work with the question. The result shows that there is an increased need for collaboration within the public sector and also with actors from outside to come up with short- and long term solutions for the current housing shortage in context to the receiving of new arrivals.

Ju mer den svenska bostadsbristen breder ut sig desto hetare blir debatten om dess orsaker och lösningar i frågan. Bostadsbristen är inte längre ett storstadsproblem och när flera tillväxtkommuner, som exempelvis Karlstad, bekräftar brist på framförallt hyresrättslägenheter handlar debatten till stor del om hur byggandet av dessa ska öka. Kommunerna har flera gånger pekats ut som hinder i bostadsbyggandet men när SKL (2014) visar på höga planreserver som möjliggör bostadsbyggande i flera svenska tillväxtkommuner med bostadsbrist ändrar debatten riktning. Varför byggs det inte? Efter en genomgång av publicerade rapporter, debattinlägg och annan relevant litteratur har en fallstudie på Karlstad genomförts. Med hjälp av intervjuer av verksamma byggherrar, politiker och allmännyttigt bostadsbolag kan det konstateras att bostadspolitiken har skapat en bostadsmarknad som inte klarar av att fylla de bostadsbehov Sverige idag har. Det är omöjligt att peka ut en skyldig aktör till det låga bostadsbyggandet eftersom ansvaret idag är fördelat på stat, finansinstitut, kommuner och byggherrar. Även om kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar så sitter marknaden och byggherrarna på självaste verktygen. Finansinstitut, lagar och regler har också avgörande roller i bostadsbyggandet och den höga planreserven beror till stor del på den allt friare marknaden som ger upphov till spekulation och ackumulation. Även om varje outnyttjad detaljplan har sina särpräglade förutsättningar så påverkas alla planer av marknadens och fastighetsbranschens vinstsökande. Resultaten i intervjuerna pekar på att hyresrättslägenheten är missgynnad på bekostnad av bostadsrätten, vilket är en anledning till att vi idag har en bostadsbrist i kombination med hög planreserv. Hyresrätter är det som allt fler efterfrågar men när det är mer fördelaktigt att bygga bostadsrätter är det svårt att hitta tillräckligt med byggherrar som investerar i nybyggnation av denna upplåtelseform. Många av de hyresrätter som byggs idag har höga kostnader som speglar sig i hyran, vilket tillsammans med låga räntor resulterar i att det i regel blir mer lönsamt att bo i bostadsrätt. Något som också på kan tänkas påverka efterfrågan av bostäder. Utfasningen av allmännyttan och indragningen av kommunernas bostadsförsörjningsansvar är också bidragande orsaker till det låga byggandet av hyresrätter. För att lösa problemet med bostadsbristen, utan segregering och ojämn geografisk utveckling som resultat, kan det förutsättas att breda insatser i både skatte- och finanspolitik och kommunpolitik behövs.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lokala politiker och tjänstemän arbetar med mark och bostadsfrågor för att bekämpa bostadssegregation i Göteborg. Vi ska även diskutera relationen mellan segregation på bostadsmarknaden och segregation på arbetsmarknaden samt inom skolsystemet. Utgångspunkten är följande frågeställningar: Hur beskriver lokala politiker och tjänstemän bostadssegregationen i Göteborg? Vilka faktorer anser lokala politiker och tjänstemän upprätthåller bostadssegregationen i Göteborg? Vilka strategier använder lokala politiker och tjänstemän för att motverka bostadssegregering i Göteborg?På vilket sätt anser lokala politiker och tjänstemän att segregation på bostadsmarknaden i Göteborg kan relateras till segregation på arbetsmarknaden och inom skolsystemet?Metodologiskt har vi använt en tematisk intervjuform med en förbestämd intervjuguide. Det har genomförts sex intervjuer som sedan har transkriberats och kodats inför analys och diskussion. Våra respondenter beskrev bostadssegregationen i Göteborg som tydlig i nästan alla stadsdelar. Fattiga och rika bor i olika delar av staden, vilket skapar stora klasskillnader mellan stadsdelarna. Bostadsbrist, svensk bostadspolitik och stora inkomstklyftor beskrevs som upprätthållande faktorer för bostadssegregation. De metoder som används för att motverka bostadssegregation är styrning av upplåtelseformer, social blandningspolitik och social konsekvensanalys. Relationen mellan bostadsmarknaden och arbetsmarknaden är attinkomsten styr var man har råd att bo. Bostadssegregation leder delvis till klassegregation när grupper med olika inkomstnivåer segregeras geografiskt. Våra respondenter ansåg att för att skapa en stad med ett blandat boende måste den svenska bostadspolitiken begränsa vinstmaximeringen på bostadsmarknaden samt tillåta subventionering av hyresrätter i vissafall. Tidigare forskning inom området säger att människor tenderar att gruppera sig medlikasinnade och att påtvingad blandning av olika skäl inte leder till ett socialt samspel. Forskningen visar flera faktorer för bostadssegregation, varav vissa kan bekämpas genom att skapa bättre förutsättningar för ett socialt samspel inom grundskolan. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare. Först mot slutet av den undersökta perioden riktar sig bostadspolitiken i Västerås mot en generell befolkning på lika villkor.</p>

"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare. Först mot slutet av den undersökta perioden riktar sig bostadspolitiken i Västerås mot en generell befolkning på lika villkor.

Under början av 1900-talet rådde det stor bostadsbrist i Stockholm. För att komma till buktmed det växande problemet lät Stockholm stad upplåta mark i stadens närförorter.Småstugebyrån bildades år 1927 i syfte att förmedla dessa tomter till mindre bemedladepersoner samt barnfamiljer. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur man löstebostadsbristen tiden kring sekelskiftet och hur förutsättningarna för dessa lösningarförändrades fram till mitten av 1900-talet. För att ta reda på detta kommer jag studeraSmåstugebyrån och de informationsbroschyrer som årligen gavs ut från startåret år 1927 framtill år 1959. Min undersökning visar att det egna arbetet i form av småstugor som skulle hjälpamindre bemedlade personer till en egen bostad senare kom att ersättas av inflyttningsklarasmåhus anpassat för personer med högre inkomster och större kapital.

Bostadsbristen är en fråga som blir allt mer relevant i dagens Sverige då det drabbar så många svenska hushåll. Storstadsregionerna har allvarliga problem med överbefolkning och bostadsbrist, men även mindre orter börjar känna av den ökade bostadsbristen i landet. Bostadsbristen påverkar även studenter runt om i landet, framförallt vid terminsstarten, där många studenter får hitta alternativa bostäder som en följd av bostadsbristen. Allt färre hyresrätter upprättas idag i Sverige, även om efterfrågan på hyresrätter är stor runt om i landet. Bostadsrättsbyggandet har börjat ta en större roll på bostadsmarknaden, dock byggs det även för få bostadsrätter för att stimulera den ökade bostadsbristen. Detta i kombination med de stigande kostnaderna för bostadsrätter, gör att allt färre svenskar har råd att köpa dem. Sverige har under tidigare perioder av dess moderna historia hanterat bostadsbrist med olika typer av metoder. I denna uppsats så undersöks den svenska bostadsbristen ur ett historiskt perspektiv. Den svenska bostadsbristen och bostadspolitiken ska studeras från andra världskrigets slut det vill säga år 1945 till nutid. Genom undersökandet av den svenska bostadsbristen så är förhoppningen att vi idag ska kunna dra lärdom och inspiration från tidigare händelser och erfarenheter och applicera dem i dagens svenska samhälle.

Ligger makten hos politiker eller förvaltningen? Studien handlar om makt i policyprocessen och just ett specifikt fall av detta, Halmstad Kommuns kommande bostadspolitik. Halmstad är en kommun som präglas av en snabbt ökande befolkning och en växande segregation vilket gör det till ett intressant fall att studera. Även just bostadspolitik är omdiskuterat och intressant vilket gör även detta till ett bra område att specificera studien till. Studien undersöker maktförhållande i två analyser, en som baseras på intervjuer med representanter från förvaltningen och en som studerar Handlingsprogrammet för bostadsförsörjning vilket blev resultatet av policyprocessen kring Halmstad kommuns planerade bostadspolitik.