Denna studie syftar till att undersöka studenters bostadspreferenser, förväntningar och krav på bostäder i Malmö. Studien är därav geografiskt begränsad med fokus på studenter med koppling till Malmö. Genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, inklusive enkäter och semistrukturerade intervjuer med studenter i Malmö, analyseras ett antal faktorer (såsom ekonomiska aspekter, standard och kvalitet, läge, transportmöjligheter, boendeform, säkerhet och trygghet, samt miljöaspekter) och hur dessa påverkar studenternas bostadsval. Studien ger djupgående insikter i studenternas bostadspreferenser i Malmö och belyser de utmaningar och överväganden de möter i sin strävan efter lämpligt boende. Genom att förstå dessa preferenser kan bostadsföretag och planerare skapa mer anpassade och attraktiva bostadslösningar för studenterna i Malmö, vilket i sin tur kan förbättra studenternas boendemiljö och trivsel. Resultaten visar att ekonomiska aspekter, moderna bekvämligheter, läget och närhet till viktiga faciliteter är avgörande för studenterna. Studenternas prioriteringar vid bostadsval domineras av kostnad, där de är villiga att betala mellan 5000-6000 kr/mån och värdesätter hög standard och bekvämligheter som diskmaskin och tvättmaskin. De föredrar ensamboende för att ha eget utrymme och undviker delade boenden om möjligt. Läget är avgörande, med närhet till lärosäten, centrum och vardagsfaciliteter som matbutiker. God och lättillgänglig kollektivtrafik är även viktigt för studenterna. Trots betydelsen av säkerhet och trygghet, prioriteras detta inte alltid högst, medan miljöcertifieringar bortprioriteras till förmån för andra faktorer. Trots varierande preferenser är budgetbegränsningar ofta en faktor som leder till kompromisser. / This study aims to investigate students’ housing preferences, expectations, and requirements for housing in Malmö. The study is geographically limited to students with connections to Malmö. By combining qualitative and quantitative methods, including surveys and semi-structured interviews with students in Malmö, several factors (such as economic aspects, standard and quality, location, transportation options, housing form, safety and security, and environmental aspects) and how these affect students' housing choices are analyzed. The study provides in-depth insights into students' housing preferences in Malmö and highlights the challenges and considerations they face in their search for suitable accommodation. Understanding these preferences can enable housing companies and planners to create more tailored and attractive housing solutions for students in Malmö, thereby improving their living environment and well-being. The results show that economic aspects, modern amenities, location, and proximity to essential facilities are crucial for students. Students' priorities in housing choices are dominated by cost, with willingness to pay between 5000-6000 SEK/month and valuing high standards and amenities such as a dishwasher and washing machine. They prefer single occupancy for personal space and avoid shared accommodations if possible. Location is crucial, with proximity to educational institutions, city centers, and everyday amenities like grocery stores. Good and accessible public transportation is also important for students. Despite the importance of safety and security, these are not always top priorities, while environmental certifications are deprioritized in favor of other factors. Despite varying preferences, budget constraints often lead to compromises.

Den här uppsatsen avhandlar ”populariteten” hos de vanliga hyresbostäder i Uppsalahems ägo per 2010-12-31 som förmedlades med kontraktsformen tillsvidarekontrakt under de fem åren 2006 till och med 2010. De ”popularitetsmätningar” som utförts inom ramarna för uppsatsens undersökning, baseras på ett faktiskt aktivt agerande, i aggregerad form, av de aktivt bostadssökande individerna i bolagets bostadskö under perioden, i förhållande till ovan nämnda bostäder. Den för författaren initialt tillgängliga variabeln avseende det undersökta agerandet är antalet intresseanmälningar, alltså intressefrekvensen, för var och en av de vanliga hyresbostäder som under perioden utbjudits för förmedling, enligt normalt förfarande, via Uppsalahems ordinarie publiceringskanal på bolagets webbplats. Ingen direkt redovisning av dessa intressefrekvenser sker dock. Istället fokuseras den relativa intressefördelningen samt den inverkan på bostädernas ”popularitet” som tycks ha följt av dessas egenskaper. Den relativa intressefördelningen redovisas utifrån de förmedlade bostädernas klasstillhörighet för var och en av dessa egenskapsvariabler, medan graden av inverkan undersöks för varje egenskap med kontroll för de övriga. Egenskapernas absoluta bakomliggande variabelvärden var antingen direkt eller indirekt observerbara för de bostadssökande då dessa gjorde intresseanmälningarna. De aktuella egenskaperna valdes på basis av att de enligt författaren är jämförbara, kvantifierbara och i någon mening möjliga att ha en objektiv uppfattning om. De klassindelade egenskapsvariablerna utgör undersökningens oberoende variabler, det vill säga de som ska förklara variationerna i utfall i undersökningens beroende variabel; relativ intressefördelning/”popularitet”. Egenskapsvariablerna speglar bostädernas klassindelade avstånd till innerstaden, grund- och relativhyra, storlek samt typ. Klasstillhörigheterna för de förmedlade bostäderna är i sin tur härledda utifrån varje bostads förhållande, för egenskapsvariablerna, till preciserade bakomliggande bostadsbestånd. Dessa utgörs av ett sammanlagt bestånd innehållande bolagets bostäder, som i sin tur består av fem underliggande (typ-)delbestånd om 1-5 rum, utifrån bostädernas rumsantal exklusive kök. På ovan beskrivna sätt används alltså de förmedlade bostädernas relativa förhållande till bolagets övriga bostäder inom respektive typbestånd för att tillskriva dem dess egenskaper. Även förmedlingarna delas in i sex kategorier; en för samtliga förmedlingar och fem kategorier efter bostadstyp, utifrån medianantalet intresseanmälningar för varje enskild kategori, dels för att varje kategori då får en ”populär” och en ”mindre populär” hälft, och dels utifrån tanken att skillnader i ”populariteten” mellan de olika förmedlingskategorierna är intressanta att utröna.Utifrån upplägget visas, i författarens mening, på åtminstone någon dimension av dessa bostäders ”popularitet” i de bostadssökandes ögon, och hur dessas ”popularitet” skiljde sig åt.De mer centrala resultaten av undersökningen är, för det första, att bostäder med färre antal rum i större utsträckning var ”populära”. Undersökningen av egenskapernas inverkan visar överlag på en betydande sådan ifrån främst variablerna avstånd till innerstaden respektive grundhyra, då de andra egenskaperna kontrolleras för. Övriga variablers påvisade inverkan överskuggas dock närmast av den mycket stora inverkan på sannolikheten att en förmedlad bostad var ”populär” vilken uppvisas beroende på dennas avstånd till innerstaden. Utifrån resultaten för samtliga förmedlingar skulle en i alla avseenden ”populär” bostad ha få rum, ligga nära innerstaden, ha en låg grundhyra och medellåg relativhyra samt en liten boyta.