<p><strong><p>Regeringen i Sverige har länge diskuterat ägarlägenheter som ny boendeform på den svenska bostadsmarknaden. Sedan den nya lagen som tillåter ägarlägenheter infördes den första maj 2009 har inga större förändringar skådats. Ägarlägenheter kan ses som en utveckling av bostadsrätten och en liknelse vid småhusägandet. Den stora skillnaden mellan en bostadsrätt och en ägarlägenhet är att en ägarlägenhet ger ägaren full äganderätt, medan en bostadsrätt enbart ger innehavaren full nyttjanderätt. Ägaren till en ägarlägenhet har rätten att hyra ut fritt i andra hand utan övriga boendes godkännande. I en bostadsrätt krävs bostadsrättsföreningens godkännande för uthyrning i andra hand. Den övervägande delen av de flerbostadshus som produceras idag består av bostadsrätter. Under förra året byggdes 14 527 nybyggda lägenheter, varav enbart sex lägenheter av dessa var ägarlägenheter. <strong></strong></p><p>Syftet med vårt examensarbete är att beskriva och förklara vilka aspekter som kan påverka produktionen av ägarlägenheter, varför byggbolagen väljer och inte väljer denna typ av boendeform samt kunna förklara varför ägarlägenheter ännu inte slagit igenom på marknaden. <strong></strong></p><p>För att finna ett svar på vår undersökning valde vi att använda oss av väsentlig och tillförlitlig litteratur i form av vetenskapliga artiklar, böcker och Internet. Vi valde sedan att följa upp våra teorier med besöks- och telefonintervjuer.</p><p><strong>Resultatet av undersökningen har visat att den största bromsen för genomslaget av ägarlägenheter är bruksvärdeshyran, den bristande kunskapen hos både byggföretagen och allmänheten och bostadsrättens djupt rotade historia. I och med att bruksvärdeshyran finns i Sverige finns det ingen möjlighet att göra någon vinst på att hyra ut ägarlägenheten i andra hand, vilket medfört ett minskat intresse för ägarlägenheterna. </strong></p></strong></p> / <p><strong><p>The Swedish government has been discussing condominiums as a new type of housing in the Swedish real estate market for a long time. Since the new law allowing condominiums was introduced on May 1, 2009, no major changes have happened. Condominiums can be seen as a development of a tenant- ownership apartment. A condominium is real estate like a detached house. This means that the owner of the condominium owns the apartment and has the title deed of it, as opposed to tenant-owner who only owns the right to the apartment and the house is common title deed. Another difference is that the owner of a condominium has the right to sublease it without getting an approval from the body corporate. In a tenant-ownership apartment, the body corporate´s approval is required for subleasing. The vast majority of the apartment buildings that are produced today is made up of tenant-ownership apartments. Last year was 14 527 newly built apartments, of which only six of these apartments were condominiums. <strong></strong></p><p>The purpose of this study is to describe and to explain the various aspects that may affect the production of condominiums, why construction companies choose this type of developments or not and explain why condominiums are still a rare feature on the Swedish real estate market. <strong></strong></p><p>To find an answer to our investigation, we have chosen to use substantial and reliable literature in the form of scientific articles, books and the Internet. We have then chosen to follow up our theories with visits and telephone interviews.</p><p><strong>The results of the investigation show that the biggest obstacles for the impact of the condominiums are the use-value rent, the unawareness from both construction companies and the public as well as the long history of tenant-ownership apartments. Due to the Swedish use-value rent it is not possible to make a profit by renting out condominiums, which has also lessen the interest of this type of real estate. </strong></p></strong></p>

<p>Vid försäljning av nyproducerade bostadsrätter används två olika metoder, antingen försäljning med fast pris alternativt försäljning med budgivning.</p>

Regeringen i Sverige har länge diskuterat ägarlägenheter som ny boendeform på den svenska bostadsmarknaden. Sedan den nya lagen som tillåter ägarlägenheter infördes den första maj 2009 har inga större förändringar skådats. Ägarlägenheter kan ses som en utveckling av bostadsrätten och en liknelse vid småhusägandet. Den stora skillnaden mellan en bostadsrätt och en ägarlägenhet är att en ägarlägenhet ger ägaren full äganderätt, medan en bostadsrätt enbart ger innehavaren full nyttjanderätt. Ägaren till en ägarlägenhet har rätten att hyra ut fritt i andra hand utan övriga boendes godkännande. I en bostadsrätt krävs bostadsrättsföreningens godkännande för uthyrning i andra hand. Den övervägande delen av de flerbostadshus som produceras idag består av bostadsrätter. Under förra året byggdes 14 527 nybyggda lägenheter, varav enbart sex lägenheter av dessa var ägarlägenheter. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva och förklara vilka aspekter som kan påverka produktionen av ägarlägenheter, varför byggbolagen väljer och inte väljer denna typ av boendeform samt kunna förklara varför ägarlägenheter ännu inte slagit igenom på marknaden. För att finna ett svar på vår undersökning valde vi att använda oss av väsentlig och tillförlitlig litteratur i form av vetenskapliga artiklar, böcker och Internet. Vi valde sedan att följa upp våra teorier med besöks- och telefonintervjuer. Resultatet av undersökningen har visat att den största bromsen för genomslaget av ägarlägenheter är bruksvärdeshyran, den bristande kunskapen hos både byggföretagen och allmänheten och bostadsrättens djupt rotade historia. I och med att bruksvärdeshyran finns i Sverige finns det ingen möjlighet att göra någon vinst på att hyra ut ägarlägenheten i andra hand, vilket medfört ett minskat intresse för ägarlägenheterna. / The Swedish government has been discussing condominiums as a new type of housing in the Swedish real estate market for a long time. Since the new law allowing condominiums was introduced on May 1, 2009, no major changes have happened. Condominiums can be seen as a development of a tenant- ownership apartment. A condominium is real estate like a detached house. This means that the owner of the condominium owns the apartment and has the title deed of it, as opposed to tenant-owner who only owns the right to the apartment and the house is common title deed. Another difference is that the owner of a condominium has the right to sublease it without getting an approval from the body corporate. In a tenant-ownership apartment, the body corporate´s approval is required for subleasing. The vast majority of the apartment buildings that are produced today is made up of tenant-ownership apartments. Last year was 14 527 newly built apartments, of which only six of these apartments were condominiums. The purpose of this study is to describe and to explain the various aspects that may affect the production of condominiums, why construction companies choose this type of developments or not and explain why condominiums are still a rare feature on the Swedish real estate market. To find an answer to our investigation, we have chosen to use substantial and reliable literature in the form of scientific articles, books and the Internet. We have then chosen to follow up our theories with visits and telephone interviews. The results of the investigation show that the biggest obstacles for the impact of the condominiums are the use-value rent, the unawareness from both construction companies and the public as well as the long history of tenant-ownership apartments. Due to the Swedish use-value rent it is not possible to make a profit by renting out condominiums, which has also lessen the interest of this type of real estate.

Vid försäljning av nyproducerade bostadsrätter används två olika metoder, antingen försäljning med fast pris alternativt försäljning med budgivning.

Under de senaste åren har antalet ombildningar ökat stadigt och sedan 1990 har 115 000 bostadsrättslägenheter tillkommit via ombildning. I takt med detta har även antalet bostadsföreningar ökat och idag är dessa den vanligaste kategorin köpare av bostadshyreshus i Sverige. Tidigare hindrade stopplagen de allmännyttiga bostadsbolagen att ombilda, men sedan denna lag upphörde i juli 2007 har ett större intresse för utförsäljning av det allmännyttiga bostadsbeståndet uppstått. Ombildning har varit ett mycket omdebatterat ämne under lång tid och åsikterna går isär angående fenomenet då den enskilde individen ser möjlighet till en ekonomisk vinst medan motståndare hävdar att ombildning leder till ökad segregation. Värdering inför ombildning är av central betydelse för en riktig uppskattning av priset för den aktuella fastigheten. Vid värdering finns traditionellt sett fyra metoder som används för att fastställa ett korrekt värde. Syftet med denna uppsats är att beskriva ombildningsprocessen och fastighetsvärderingen vid ombildning hos privata och kommunala bostadsbolag. Syftet är även att förklara vilka faktorer som påverkar innan och under ombildningsprocessen, vilka värderingsmetoder som används och vilka parametrar som påverkar en fastighets värde. För att uppnå ovanstående syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Studien omfattar två kommunala och två privata bostadsbolag som nyligen genomfört en eller flera ombildningar, där personliga intervjuer gjorts med väl insatta respondenter i vardera bolag. Resultat som framkommit är att de viktigaste faktorerna för att initiera en ombildningsprocess är för fastighetsägaren dennes incitament att generera ett högre försäljningspris, medan de viktigaste faktorerna för hyresgästerna är rabatten gentemot andrahandsmarknaden samt deras boendekostnadsförändring. Ytterligare en faktor, som berör båda parter, är den rådande konjunkturen i ekonomin. Genom vår studie har vi även konstaterat att bolag ofta använder sig av flera metoder vid fastighetsvärdering inför ombildning samt att ortsprismetoden ofta utgör grunden för värderingen. Vi har även konstaterat att fastighetens värde till största del påverkas av läget, men även det tekniska skicket. Avslutningsvis kan vi dra slutsatsen att värdering inför ombildning skiljer sig gentemot traditionell värdering, då det vid ombildning krävs en mer djupgående analys och värdering.

No description available.

The knowledge of value-enhancing factors in condominiums is very important for real estate agents when valuing condominiums, but it is also of interest to the owner for an upcoming renovation and sale. Previous research has sorted out the most fundamental factors affecting value of condominiums such as location size, age and condition. The purpose of this paper is by consumer’s actual preferences regarding various attributes identify the most value-adding factors in condominiums. Thereby we want to add and nuance previous research. This has been done through a quantitative method in which possible buyers have ranked how various attributes affect their willingness to pay. The results were analyzed and the median of the various attributes have been recognized. The result shows in accordance with previous research that the location is the primary value-adding factor. This followed by balcony as a very valuable attribute. Then follow low monthly fee, newly renovated bathroom and good condition of the property. It should be highlighted that speculators prefer a low monthly fee, rather than a good economy of the condominium association and a good condition of the property. Two parameters that will affect the monthly fee in the long run. It has been shown that fireplace is not value enhancing, compared to previous research. Besides the fundamental factors, this study unlike previous research revealed more specific attributes that consumers value in condominiums. Generally, consumers prefer bright colors and wooden- or parquet floor. Consumers prefer the kitchen to be in best condition, where dishwasher, glazed tile and modern fridge/freezer are the premier value-enhancing factors. Consumers prefer a shower before a bathtub in the bathroom.

No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att klargöra de juridiska skillnaderna som finns mellan en bostadsrätt och en ägarlägenhet. Arbetet är främst en litteraturstudie där information från böcker, Internet samt lagtext redovisats. En undersökning har gjorts via Hemnet.se för att få en geografisk överblick om vart i Sverige som ägarlägenheter är till salu. Två kvalitativa  intervjuer har gjorts, dels med en bankman från Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän, där han bland annat har berättat hur utlåning för respektive boendeform går till. I den andra intervjun har en fastighetsmäklare intervjuats, som förmedlat både ägarlägenheter och bostadsrätter. Innehavaren av en bostadsrätt är medlem i en bostadsrättsförening, vilket är en ekonomisk förening. En bostadsrättsförening äger en fastighet och upplåter bostadsrätter till sina medlemmar. Den 1:a maj 2009 infördes ägarlägenheter i Sverige, vilket var en ny boendeform i vårt land. Med ägarlägenheter infördes möjligheten att äga sin egen lägenhet i ett flerbostadshus. En ägarlägenhet är en tredimensionell fastighet som i sin helhet är avgränsad både horisontellt och vertikalt. Skillnaderna mellan dessa två boendeformer är markant. Den största skillnaden är förfogandet över boendet. Ägaren till en ägarlägenhet får fritt sälja och hyra ut sin ägarlägenhet. Detta till skillnad från en bostadsrätt där bostadsrättsinnehavaren måste få ett samtycke från bostadsrättsföreningen vid en andrahandsuthyrning samt att vid en försäljning krävs för köparen ett godkänt medlemskap i bostadsrättsföreningen.