Att fysiska personer omsätter bostadsrätter i allt större omfattning har på senare tid ökat markant. Förfarandet kan ses som en konsekvens av möjligheterna till bättre kapitalplaceringar, men har samtidigt också ställt skatterättsområdet inför nya utmaningar. Med anledning av det ökade intresset för bostadsrättsförsäljningar ställs ofta frågan om hur bostadsrätterna ur ett skatterättsligt perspektiv ska klassificeras, men också hur en försäljning av densamma ska beskattas.    Den eventuella vinst som uppstår vid fysiska personers avyttring av bostadsrätter är främst föremål för kapitalvinstbeskattning, något som också föranleder att beskattningen sker i inkomstslaget kapital. I takt med den allt mer frekventa omsättningen av bostadsrätter har dock förhållandena ställts i jämförelse med handel med fastigheter. Att beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet kan bli aktuellt, också i fråga om avyttring av bostadsrätter, är således ett faktum.    Problematiken i detta hänseende ligger emellertid i att gränsdragningen mellan privatbostadsrätt och näringsbostadsrätt, men också mellan de aktuella inkomstslagen, är svår att avgöra. Definitionen av privatbostad torde i detta hänseende vara främst avgörande i den bedömning som här ligger för handen.  Andra faktorer har dock också tagits i beaktning. Näringskriterierna som kommer till uttryck i lagtext får betydelse i sammanhanget, men också faktorer som särskilt nämns i den rättspraxis som har växt fram på området. Med hänsyn till de skilda beskattningskonsekvenser som föreligger mellan inkomstlagen blir problematiken relativt påtaglig för den fysiska personen.     Förutsebarheten på området ställer stora krav på lagtolkaren, något som föranleder att rättssäkerheten på området kan bli föremål för diskussion. Lagtolkningsprocessens frånvaro i den enskilde skattebetalarens vardag får konsekvenser i detta hänseende. Inte minst med hänsyn till den enskildes möjligheter att själv förutse de skattemässiga konsekvenserna av sitt handlande. Syftet med denna studie är med anledning härav att utröna vilka faktorer som kan vara avgörande i en bedömning om hur en fysisk persons avyttring av bostadsrätter ska beskattas, men också att analysera dessa omständigheter i förhållande till en rättssäkerhetsaspekt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka gällande rätt mellan bostadsrättsinnehavare och andrahandshyresgäst i samband med uthyrning i andra hand inom bostadsrättsföreningar. Metoden för uppsatsen var rättsdogmatisk metod vilket innebär att de fyra rättskällorna doktrin, förarbeten, lagstiftning och praxis beaktas. De lagbestämmelser som gäller vid andrahandsuthyrning i bostadsrättsföreningar regleras i bostadsrättslag (1991:614), vidare benämnd BRL och de centrala lagbestämmelserna 7 kap 10–11§§. Vid en andrahandsuthyrnings avgörande diskuteras befogad anledning att vägra samtycke vid avslag och skäl vid beviljande. Om föreningen inte beviljat ansökan kan bostadsrättsinnehavaren överklaga hos hyresnämnden. Där är gällande praxissamling en vägledande rättskälla utöver lagbestämmelser och förarbeten. Andrahandsuthyrning är en viktig del av dagens bostadsmarknad. Framförallt när bostadsbyggandet inte motsvarar den efterfrågan som finns på marknaden.

<p>Med tanke på den senaste tidens klimatdebatt har energieffektivisering blivit ett aktuellt</p><p>ämne. Inom bostadssektorn är potentialen att minska energiförbrukningen stor och bland</p><p>flerbostadshusen är bostadsrätt den vanligast förekommande ägarformen. Studiens</p><p>frågeställning är följande: Vilka faktorer påverkar Halländska bostadsrättsföreningar att</p><p>energieffektivisera sina fastigheter? För att besvara problemformuleringen har olika</p><p>påverkande faktorer först identifierats utifrån tidigare forskning. Den insamlade teorin har</p><p>sedan verifierats genom tre djupintervjuer med kunniga personer inom ämnet. Utifrån de</p><p>data som framkommit har sedan en enkätundersökning genomförts bland</p><p>bostadsrättsföreningarna i Halland. Under arbetets gång har det framkommit att</p><p>fastigheten bör ses som ett system och arbetet med att genomföra energieffektiviseringar</p><p>borde följa en process för att bli så bra som möjligt. Vidare finns det tre typer av faktorer</p><p>som påverkar energieffektiviseringsarbetet. Motståndsfaktorer hindrar investeringar i</p><p>teknik som både är energieffektiv och ekonomiskt lönsam. Styrmedel är statens verktyg</p><p>för att påverka i energifrågor och sedan finns det även olika typer av incitament och</p><p>drivkrafter som har betydelse. När faktorerna sedan sammanställdes och resultatet från</p><p>enkätundersökningen klargjordes kunde vissa slutsatser dras. Det föreligger en väldigt</p><p>positiv syn på energieffektivisering bland de tillfrågade bostadsrättsföreningarna i</p><p>Halland. Incitament och drivkrafter påverkar i högre utsträckning än både styrmedel och</p><p>motståndsfaktorer. Däremot är det brist på kunskap, information och utbildning bland</p><p>föreningarna. Genom att höja kunskapsnivån kring energifrågor skulle arbetet underlättas</p><p>i alla led i energieffektiviseringsprocessen. Det skulle bidra till både bättre lönsamhet och</p><p>en effektivare energianvändning i bostadsrättsföreningarna. Så som i många andra</p><p>situationer handlar det till slut ofta om pengar. Hur god förändringsviljan och</p><p>engagemanget än är genomförs sällan ett projekt om det inte ger tillräckliga vinster eller</p><p>om det finns begränsningar i budgeten. Många bakomliggande faktorer spelar in men</p><p>ekonomin har ändå störst genomslagskraft i slutändan.</p>

<p>I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplåtelseformer av bostäder. Dessa är</p><p>bostadsrätt, hyresrätt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lång tid kunnat erhålla ränte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod på fem år försvinna. Fastighetsägarna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden så att ingen har råd att flytta in i lägenheterna. Även den s.k. stopplagen tas bort från och med den 1 juli 2007 vilket möjliggör att ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt kan ske i större utsträckning än tidigare. En del politiker kritiserar detta starkt, de tycker att den ekonomiska klyftan ökar mellan boende och att bostadssegregationen i landet kan öka i och med att mycket av allmännyttans hyreshus blir bostadsrätter. Detta gör det oerhört intressant för oss att undersöka om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt kan vara ett alternativ vid fortsatt</p><p>byggande.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att öka kunskapen om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt och att undersöka om den i framtiden kan bli ett komplement till den traditionella hyresrätten. Vidare är syftet att utifrån fastighetsbolagens sida redovisa risker och möjligheter för ett projekt med kooperativ hyresrätt.</p><p>Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer som har genomförts med två fastighetsbolag och två boende på västkusten. Referensram och empiri har kopplats samman för att jämföra och dra slutsatser.</p><p>De båda fastighetsbolagen vi intervjuat ställer sig positiva till den kooperativa hyresrätten som upplåtelseform, och ser den som ett mindre komplement till den traditionella hyresrätten.</p><p>Men det finns dock vissa problem med formen då speciellt lagstiftningen sätter käppar i</p><p>hjulet. I vår forskning har det visat sig att just bristen på kunskap till största del är anledningen till att få vågar satsa på upplåtelseformen.</p>

<p>Aim: The aim of this thesis is to through a survey, gain information about the tenant owners knowledge concerning their own and the real estate agents rights and obligations, this to elucidate one of the factors we think play a big part in the general publics dissatisfaction about the real estate agents and the negative picture painted of them in media today. By throwing light on the assumed lack of knowledge in this area we hope to contribute to improve the information communicated to the customers so that they can feel safer when consulting a real estate agent in this matter.</p><p>Our main question in this thesis is: How much knowledge does tenant owners and tenant owners to be have concerning the division of responsibilities when it comes to selling and buying a tenant owned flat and what problems can the presumed lack of knowledge in this area lead to?</p><p>Method: We have used a combination of qualitative and quantitative methods. Data has been collected through a survey which we have put together and analyzed both based on the results we got from the survey but also based on the reactions we received from the participants. The results are presented both in text and in diagrams.</p><p>Result & Conclusions: The results we got from the survey indicate that the knowledge among our participants is much worse than what would be desired. Most of them seem to be uncertain of how buying a tenant owned flat is done and they seem not to be aware of what consequences a faulty action may lead to. In the long run this can lead to a lot of problems both for the people buying and the people selling a tenant owned flat, but also for the real estate agent.</p><p>Suggestions for future research: We can identify three main areas that we think would be interesting to investigate more.</p><p>• A similar research on house owners.</p><p>• In depth interviews with real estate agents about their experience and the problems that may occur because of the general publics lack of knowledge when it comes to the rules regarding the real estate market.</p><p>• In depth interviews with people who recently have become home owners about their experience of the service provided by the real estate agent.</p><p>Contribution of the thesis: To throw light on the lack of knowledge concerning buying and selling tenant owned flats and that way help to create a debate about the importance of taking responsibility for having the knowledge needed.</p> / <p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en undersökning av bostadsrättsinnehavares kunskap, om sina egna och fastighetsmäklarens rättigheter och skyldigheter vid en bostadsrättsaffär, belysa en av de faktorer vi tror kan ligga bakom en stor del av allmänhetens missnöje och den negativa bild som målas upp av fastighetsmäklare i media i dag. Genom att belysa den förmodade kunskapsbristen på området hoppas vi kunna bidra till att informationen gentemot kunden förbättras och att kunderna känner sig tryggare genom hela affären.</p><p>Vår huvudfråga i denna uppsats är: Hur ser kunskapsläget ut hos bostadsrättsägare eller blivande bostadsrättsägare beträffande ansvarsfördelningen vid en bostadsrättsaffär och vilka problem kan eventuella brister i denna kunskap leda till?</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kombination av kvantitativ metod och kvalitativ metod. Data har samlats in genom en enkätundersökning som sedan har sammanställts och analyserats både utifrån de resultat vi fick in men även utifrån respondenternas reaktioner vid genomförandet. Resultaten redovisas i löpande text samt i diagramform.</p><p>Resultat & slutsats: Resultaten vi fick fram visar på att kunskapsläget bland de tillfrågade är betydligt sämre än vad som vore önskvärt. De flesta verkar vara osäkra på hur en bostadsrättsaffär går till och är inte medvetna om vilka konsekvenser ett felaktigt handlande kan få. Detta kan i förlängningen leda till en rad problem både för de som köper eller säljer en bostadsrätt, men även för mäklaren.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi ser i huvudsak 3 olika områden som skulle vara intressanta att undersöka vidare:</p><p>• En liknande undersökning på villaägare</p><p>• Djupintervjuer med mäklare angående hur de ser på och upplever de problem som kan uppstå p.g.a. allmänhetens kunskapsbrist.</p><p>• Djupintervjuer med nyblivna fastighetsägare angående deras upplevelse av fastighetsmäklartjänsten.</p><p>Uppsatsens bidrag: Att belysa kunskapsbristen beträffande bostadsrättsaffärer och på så sätt hjälpa till att skapa en debatt om vikten av eget ansvarstagande.</p>

<p>Marknadsvärdet på bostadsrättslägenheter ändras kontinuerligt men det är först vid försäljning som värdet konkretiseras och fastställs. En av mäklarens uppgifter blir att sätta ett utgångspris som i sin tur ska leda till ett försäljningspris. Som studenter på fastighetsekonomiprogrammet har vi saknat en tydlig förklaring till hur värderingen praktiskt går till väga och om det finns grundläggande faktorer som gäller alla mäklare. Syftet med uppsatsen är därför att studera vilka olika aspekter en fastighetsmäklare väger in vid en värdering av en bostadsrättslägenhet. Vi har då utgått ifrån redan kända teorier och sedan undersökt hur de påverkar värderingen och om det finns ytterligare faktorer.</p><p>I intervjuer med fastighetsmäklare verksamma i Karlstad har vi undersökt påverkan av faktorer som läget, månadsavgiften, standard, skick, storlek, ränta och tidigare försäljningar. Teorin om de nämnda faktorerna överensstämde väl med respondenternas svar men vi har även gett dem möjligheten att påpeka ytterligare faktorer.</p><p>Vi konstaterar att värderingen är en komplicerad process och att det inte finns någon exakt modell att följa. Det framkom dock tidigt under studien att det var två faktorer som vägde tyngst, läget och månadsavgiften. Efter en jämförelse med tidigare försäljningar inom det aktuella området ligger ofta dessa faktorer till grund för hela värderingen. Övriga faktorer vägs in fast i sammanhanget spelar de inte lika stor roll. De ger dock läsaren en mer intressant och bredare inblick i fastighetsmäklarens arbete som värderare.</p>

I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplåtelseformer av bostäder. Dessa är bostadsrätt, hyresrätt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lång tid kunnat erhålla ränte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod på fem år försvinna. Fastighetsägarna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden så att ingen har råd att flytta in i lägenheterna. Även den s.k. stopplagen tas bort från och med den 1 juli 2007 vilket möjliggör att ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt kan ske i större utsträckning än tidigare. En del politiker kritiserar detta starkt, de tycker att den ekonomiska klyftan ökar mellan boende och att bostadssegregationen i landet kan öka i och med att mycket av allmännyttans hyreshus blir bostadsrätter. Detta gör det oerhört intressant för oss att undersöka om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt kan vara ett alternativ vid fortsatt byggande. Vårt syfte med denna uppsats är att öka kunskapen om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt och att undersöka om den i framtiden kan bli ett komplement till den traditionella hyresrätten. Vidare är syftet att utifrån fastighetsbolagens sida redovisa risker och möjligheter för ett projekt med kooperativ hyresrätt. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer som har genomförts med två fastighetsbolag och två boende på västkusten. Referensram och empiri har kopplats samman för att jämföra och dra slutsatser. De båda fastighetsbolagen vi intervjuat ställer sig positiva till den kooperativa hyresrätten som upplåtelseform, och ser den som ett mindre komplement till den traditionella hyresrätten. Men det finns dock vissa problem med formen då speciellt lagstiftningen sätter käppar i hjulet. I vår forskning har det visat sig att just bristen på kunskap till största del är anledningen till att få vågar satsa på upplåtelseformen.

Marknadsvärdet på bostadsrättslägenheter ändras kontinuerligt men det är först vid försäljning som värdet konkretiseras och fastställs. En av mäklarens uppgifter blir att sätta ett utgångspris som i sin tur ska leda till ett försäljningspris. Som studenter på fastighetsekonomiprogrammet har vi saknat en tydlig förklaring till hur värderingen praktiskt går till väga och om det finns grundläggande faktorer som gäller alla mäklare. Syftet med uppsatsen är därför att studera vilka olika aspekter en fastighetsmäklare väger in vid en värdering av en bostadsrättslägenhet. Vi har då utgått ifrån redan kända teorier och sedan undersökt hur de påverkar värderingen och om det finns ytterligare faktorer. I intervjuer med fastighetsmäklare verksamma i Karlstad har vi undersökt påverkan av faktorer som läget, månadsavgiften, standard, skick, storlek, ränta och tidigare försäljningar. Teorin om de nämnda faktorerna överensstämde väl med respondenternas svar men vi har även gett dem möjligheten att påpeka ytterligare faktorer. Vi konstaterar att värderingen är en komplicerad process och att det inte finns någon exakt modell att följa. Det framkom dock tidigt under studien att det var två faktorer som vägde tyngst, läget och månadsavgiften. Efter en jämförelse med tidigare försäljningar inom det aktuella området ligger ofta dessa faktorer till grund för hela värderingen. Övriga faktorer vägs in fast i sammanhanget spelar de inte lika stor roll. De ger dock läsaren en mer intressant och bredare inblick i fastighetsmäklarens arbete som värderare.

Aim: The aim of this thesis is to through a survey, gain information about the tenant owners knowledge concerning their own and the real estate agents rights and obligations, this to elucidate one of the factors we think play a big part in the general publics dissatisfaction about the real estate agents and the negative picture painted of them in media today. By throwing light on the assumed lack of knowledge in this area we hope to contribute to improve the information communicated to the customers so that they can feel safer when consulting a real estate agent in this matter. Our main question in this thesis is: How much knowledge does tenant owners and tenant owners to be have concerning the division of responsibilities when it comes to selling and buying a tenant owned flat and what problems can the presumed lack of knowledge in this area lead to? Method: We have used a combination of qualitative and quantitative methods. Data has been collected through a survey which we have put together and analyzed both based on the results we got from the survey but also based on the reactions we received from the participants. The results are presented both in text and in diagrams. Result &amp; Conclusions: The results we got from the survey indicate that the knowledge among our participants is much worse than what would be desired. Most of them seem to be uncertain of how buying a tenant owned flat is done and they seem not to be aware of what consequences a faulty action may lead to. In the long run this can lead to a lot of problems both for the people buying and the people selling a tenant owned flat, but also for the real estate agent. Suggestions for future research: We can identify three main areas that we think would be interesting to investigate more. • A similar research on house owners. • In depth interviews with real estate agents about their experience and the problems that may occur because of the general publics lack of knowledge when it comes to the rules regarding the real estate market. • In depth interviews with people who recently have become home owners about their experience of the service provided by the real estate agent. Contribution of the thesis: To throw light on the lack of knowledge concerning buying and selling tenant owned flats and that way help to create a debate about the importance of taking responsibility for having the knowledge needed. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en undersökning av bostadsrättsinnehavares kunskap, om sina egna och fastighetsmäklarens rättigheter och skyldigheter vid en bostadsrättsaffär, belysa en av de faktorer vi tror kan ligga bakom en stor del av allmänhetens missnöje och den negativa bild som målas upp av fastighetsmäklare i media i dag. Genom att belysa den förmodade kunskapsbristen på området hoppas vi kunna bidra till att informationen gentemot kunden förbättras och att kunderna känner sig tryggare genom hela affären. Vår huvudfråga i denna uppsats är: Hur ser kunskapsläget ut hos bostadsrättsägare eller blivande bostadsrättsägare beträffande ansvarsfördelningen vid en bostadsrättsaffär och vilka problem kan eventuella brister i denna kunskap leda till? Metod: Vi har använt oss av en kombination av kvantitativ metod och kvalitativ metod. Data har samlats in genom en enkätundersökning som sedan har sammanställts och analyserats både utifrån de resultat vi fick in men även utifrån respondenternas reaktioner vid genomförandet. Resultaten redovisas i löpande text samt i diagramform. Resultat &amp; slutsats: Resultaten vi fick fram visar på att kunskapsläget bland de tillfrågade är betydligt sämre än vad som vore önskvärt. De flesta verkar vara osäkra på hur en bostadsrättsaffär går till och är inte medvetna om vilka konsekvenser ett felaktigt handlande kan få. Detta kan i förlängningen leda till en rad problem både för de som köper eller säljer en bostadsrätt, men även för mäklaren. Förslag till fortsatt forskning: Vi ser i huvudsak 3 olika områden som skulle vara intressanta att undersöka vidare: • En liknande undersökning på villaägare • Djupintervjuer med mäklare angående hur de ser på och upplever de problem som kan uppstå p.g.a. allmänhetens kunskapsbrist. • Djupintervjuer med nyblivna fastighetsägare angående deras upplevelse av fastighetsmäklartjänsten. Uppsatsens bidrag: Att belysa kunskapsbristen beträffande bostadsrättsaffärer och på så sätt hjälpa till att skapa en debatt om vikten av eget ansvarstagande.

Svenska bostadsrättsföreningar hade under december 2011 lån för 329 miljarder kronor. Räntekostnaderna på föreningens lån är sedan 2007 icke-avdragsgilla medan bostadsrättsmedlemmarna har avdragsrätt på sina lån. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om det finns dolda vinster att hämta genom att allokera om föreningens lån. Som utgångspunkt för undersökningen används Modigliani-Millers teorem om optimal kapitalstruktur. Genom en loglinjär regressionsanalys undersöks hur olika faktorer påverkar slutpriset på en bostadsrätt och genom en kvalitativ studie fastställs sedan olika intressenters ställningstagande till att föreningen allokerar om lånen. Utifrån det empiriska materialet lokaliseras två förfaranden som anses intressanta för fortsatt analys. I resultatet fastställs att en värdeökning sker ifall lånen allokeras om och kapitalkostnaden är lägre för medlemmen än bostadsrättsföreningen. I och med att bostadsrättsföreningar fortfarande upptar lån påvisar detta ett irrationellt beteende.