Kultur som en strategi för tillväxt i en stad blir således allt mer vanlig, dock saknas en mer ingående studie kring Jönköping som stad.

Bakgrund: Alumninätverk är ett nätverk för tidigare anställda på ett företag eller för examinerade studenter från högskola eller universitet. Alumninätverk är ovanligt i Sverige, men i USA jobbar företagen aktivt med detta. I avslutningsskedet av en anställning kommer alumni in som en del i Employer Branding processen då ett företag vill behålla kontakten med sina före detta medarbetare. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om de för- och nackdelar som företag upplever med att inrätta alumninätverk och vilken effekt det får när ett företag inrättar ett alumninätverk. Metod: För att uppnå syftet med denna uppsats har jag genomfört en kvalitativ undersökning där jag intervjuat ett konsultföretag inom området alumninätverk för att erhålla ett expertutlåtande och fyra företag som idag driver alumninätverk för sina tidigare anställda. Slutsats: Alla företag jag har intervjuat är överens om att fördelarna med ett alumninätverk är många. Bumerangrekryteringsmöjligheten, ambassadörskapet, affärsnätverket och möjligheten att utveckla en kundkontakt i framtiden är fördelarna som främst tas upp. Min slutsats är att fler företag bör börja arbeta med alumninätverk för jag tror att generation Y kräver en strategisk Employer Brandprocess där alumni är en viktig del. Alumninätverk är en strategi som kan bidra till företagets kompetensförsörjning. Alumninätverk är även en process som kan bidra till att företaget kan spara pengar. / Abstract Background: Alumni Network is a network of former employees of a company or graduates from a college or university. Alumni are rare in Sweden but in the U.S. these networks are very much active. In the final stages of the employment, alumni is part of the Employer Branding process, to keep in touch with their former colleagues. Purpose: The aim of this study is to get a deeper knowledge of advantages and disadvantages that companies experience with an alumni network and what effect it may have when a company sets up an alumni network. Method: For the purposes of this paper, I conducted a qualitative study in which I interviewed a consulting company in the field of alumni to obtain an expert opinion, and four companies that currently operate alumni for their former employees. Conclusion: All the companies I've interviewed agree that the benefits of an alumni network are numerous. Boomerang Recruiting, ambassadorship, business network and the possibility to develop a customer contact in the future are the primary benefits that are experienced. My conclusion is that more companies should start working with alumni because I think generation Y requires a strategic Employer Brand process where alumni are an important part. Alumni Network is a strategy that can contribute to the supply of skills. Alumni Network is also a process that can help the company to save money.

Research Purposes: Brands are one of the important influences on our life that appear everywhere and have great impact on the way we see our world. There are several kinds of brands and numerous perspectives existing about the brand concept. However, the concept of company brand, or corporate brand, is a new topic in the literature and only in 90s was the company brand concept assessed by some communication and branding consultants. Doubtless, one of the most discussed issues in the brand literature is general brand building process. There are many studies that have been done on the general brand building process, regardless the type of the brands, which can be found by Western scholars such as Aaker (1996), de Chernatony (2001), Knox and Bickerton (2003), and Urde (2003). Even though, there are numerous models of the branding process in the literature, the lack of empirical testing has always been the source of critiques for all of them. One of the recent researches on the corporate branding was done by Ted Karlsson, Ph.D. at Umeå University. He divided the internal corporate brand process from general corporate branding process and studied it separately. He came up with a model which is based on the theories mentioned above. However, there are no studies that have been done by scholars on internal corporate brand building process at higher education institutions. The purpose of this thesis is to describe the internal corporate brand building process at Linköping University and, to examine Ted Karlsson’s model for its applicability in LiU case. Methodology The type of the research is descriptive. In order to fulfill the research purpose, the researchers have used the deductive approach and adapted the case study strategy as a research strategy. Both secondary and primary data have been used in the research. Findings In the conclusion, researchers come up with the model of internal corporate brand building process of LiU. The researchers found that Linköping University has been taking the whole steps of the internal corporate brand building process as it is described in the literature. LiU internal corporate brand building case study approved the reliability and the validity of the model presented by Ted Karlsson in 2006.

This thesis aim to explain which part sound and music possess as a branding tool. We consider this to be of relevance since there is very limited reseach conducted on the subject. . To fulfill the purpose of this thesis we have focused on three main issues. Our ambition is to describe this subject from a marketing perspective with the brand in focus. The interview respondents consists of marketing experts, sound branding advertisers and actors from the Swedish telecom business. For this thesis we conducted seven interviews with a qualitative approach to gain a deeper understanding and a broad picture for the studied topic. In the final chapter we present our conclusions of the study. Because of the thesis qualitative method it is difficult to present a complete picture, therefore, we would like to refer to the last chapter for further reading.

Problem och Syften:Det har visat sig att en vanlig orsak bakom icke framgångsrika tjänsteföretag är att företagets medarbetare inte är tillräckligt informerade om vad företaget står för vilket gör att de inte alltid levererar tjänsten på det sätt de lovat sina kunder. En av orsakerna till detta problem kan vara att företaget misslyckats med att marknadsföra sin tjänst och sitt varumärke internt. Med denna studie vill vi då undersöka hur ett tjänsteföretag kan gå tillväga för att försäkra sig om att de anställda levererar tjänsten i enlighet med kundlöftet: Hur får ett tjänsteföretag sina kundtjänstmedarbetare att leverera tjänster i enlighet med vad varumärket lovat sina kunder? Vi vill undersöka vilka faktorer och problemområden som inverkar på detta problem samt undersöka hur dessa kan påverkas och hanteras på ett tjänsteföretag. Det ena av uppsatsens två syften handlar om att vi vill kunna skapa en modell samt ge praktiska exempel för hur ett företag kan använda de två teorierna Internal Marketing och Internal branding, för att arbeta med detta problem. Det andra syftet med uppsatsen är att kunna ge det omskrivna [Företaget] konkreta råd för att förbättra den interna marknadsföringen. Metod:Vid genomförande av studien har vi utgått från ett hermeneutiskt perspektiv, detta grundar sig i att vi vill tolka och förstå mänskliga erfarenheter och situationer (Olsson & Sörensen, 2011, s. 100). Baserat på uppsatsens problem samt dess syften kom vi fram till att en kvalitativ forskningsansats skulle vara bäst lämpad för den här uppsatsen. Vid en kvalitativ studie är det vanligast att författarna använder ett induktivt angreppssätt (Olsson & Sörensen, 2011, s. 100). Dock ansåg vi inte att det induktiva passade oss vilket slutade i att vi identifierade studiens angreppssätt som ett abduktivt.  Teorier:För att kunna besvara uppsatsens problem och dess syften har vi utgått från två huvudteorier, Internal marketing och Internal branding. De förespråkar båda olika aktiviteter som syftar till att förbättra ett företags förmåga att kommunicera internt. Vår teoretiska forskning resulterade i en modell som syftar till att illustrera vilka likheter och olikheter det finns mellan Internal marketing och Internal branding. Denna modell fick sedan fungera som huvudsakligt underlag vid genomförande av den empiriska delen av uppsatsen Slutsats: De teorier vi läst har givit oss en inblick i hur Internal marketing och Internal branding kan användas för att ett tjänsteföretag ska kunna uppnå kundernas förväntningar på varumärket. Det har visat sig mycket tydligt att det inte enbart är en faktor eller ett problemområde som spelar roll, vilket faller sig ganska självklart. Alla de faktorer vi identifierat har olika stor inverkan både enskilt och tillsammans med varandra, men de två faktorer vi fann allra viktigast var; ledarskapet och den interna kommunikationen. Trots att vi kunnat urskilja dessa två utstickande faktorer är det ändå viktigt att varje företag ser till sig själva för att veta vilket eller vilka problemområden som är mest kritiskt hos just dem

Employer Branding är ett managementkoncept vars primära syfte är att attrahera och behålla personal. Nyinstitutionell teori redogör däremot för att organisationers motiv att översätta samt tillämpa ett managementrecept så som Employer Branding är att framstå som socialt legitima och bra arbetsplatser. Studiens syfte är att undersöka hur Employer Branding implementerats vid ett kontor inom Swedbank AB och vad det betyder i praktiken. Med nyinstitutionell teori som referensram kommer studien undersöka hur Swedbank AB har översatt, tillämpat och kommunicerat konceptet. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts genom tre semi-strukturerade intervjuer utifrån ett selektivt urval. Information erhölls även från Swedbank AB:s hemsida. Analysen grundades utifrån etnografisk kvalitativ metod med deduktiv ansats där teoretiska begrepp har översatts till koder. Av resultatet framkom det att banken arbetar med en strategisk omdömeshantering via införandet av nya värdeord, ledarskapskriterier, en lokal prägel, samhällsengagemang, jämställdhetsarbete och ett relationellt förhållningssätt. Översättningen av receptet kan dock vara problematisk att implementera för Swedbank, då personalsatsningar tenderar att vara ekonomiskt konjunkturberoende. Banken hanterar detta genom en löskoppling mellan storytelling som förmedlar hur banken vill framstå och hur arbetet bedrivs i praktiken. Utifrån att betrakta medarbetarna som potentiella externa ambassadörer skulle banken med en mer inkluderande storytelling åstadkomma större förståelse och acceptans för sitt beslutsfattande. Organisationsrecept såsom Employer Branding verkar utifrån studiens samlade analys fungera bäst under goda ekonomiska förutsättningar. / Employer Branding is a management concept which primary purpose is to attract and keep employees. In contrast, neoinstitutional theory explains that organizations motives to translate and apply management recipes such as Employer Branding, is to appear as socially legitimate and good places to work. The study aims to examine how the management concept Employer Branding is implemented at an office of Swedbank AB and what it means in practice. With neoinstitutional theory as a framework, the study will examine how Swedbank AB has translated, implemented and communicated the concept. To answer the question, a qualitative method has been used by three semi-structured interviews based on a selective sample. Information was also provided by Swedbank AB's website. The analysis was based on an ethnographic qualitative deductive approach in which theoretical concepts have been translated into codes. The results show that the bank is working with strategic reputational management through the introduction of new core values, leadership criteria, a local character, corporate social responsibility, equality work and a relational approach. The translation of the concept can be problematic to implement within the bank, because staff actions appear to be economically dependent. The bank handles this by a decoupling between storytelling that conveys how the bank would like to appear and how the work is conducted in practice. Based on considering employees as external ambassadors, the bank could provide greater understanding and acceptance with a more inclusive storytelling concerning its decision-making. Organization recipes such as Employer Branding seems from the study's overall analysis, work best under good economic conditions.

Turismen i Kalmar har ökat de senaste åren, men hamnar till synes i skymundan av Öland och Glasriket. Hur får man besökare att få upp ögonen för Kalmar som primära resmålet och hur får man dem att stanna? Vi har i denna uppsats intresserat oss för att ta reda på hur ett starkt platsvarumärke skapas och vad som således krävs för att bli en framgångsrik destination, samt hur man kan använda sig av platsmarknadsföring för att nå ut med platsvarumärket till potentiella målgrupper.

In the era of globalization, countries compete with each other for attention, respect and trust of potential consumers, investors, tourists, media and governments of other nations. Branding is the most powerful tool that a nation can utilize for effective differentiation strategies and for creating competitive advantage over other nations. Unfortunately, not every nations or destination marketers have a broad understanding of the concept of branding and how a country can be successfully branded. Hence, this study has proposed a model that could be used as a valuable guide for country branding. Also the model is recommended for countries struggling with image crisis; on the mission to improve the image internationally. Nigeria is a good example of countries with image crisis; it is one of the most populated countries in the world with a population of about 160 million inhabitants and growth rate of 2.553percent annually. Despite the abundant resources (e.g. coal, petroleum, natural gas etc.) that the nation is endowed with, it is quite disappointing that the population below poverty line is still at the alarming rate of 70percent of the total population. The mismanagement and poor leadership of the nation characterised by corruption, fraud, embezzlement of public fund etc. has culminated into serious image crisis that is slowing down the potential for investment and economic growth. However, there has been series of image rebranding campaigns but no tangible achievement has been recorded. It is quite questionable though, if image rebranding will provide the kind of future that Nigeria envisaged, considering the socio-political situation and the economic imbalance; compounded by the obvious fact that the nation has no known brand. Therefore, this paper argues that there is need to redirect the effort invested on image rebranding to the creation of a unique and competitive brand for the country. It was established from the study that a nation’s brand is capable of improving the reputation of the nation as well as stimulate the expectation of the target audience. However, it was also established from the study that a wrong approach to branding could mislead the target audience and attract negative publicity. Hence, as a contribution of the study to the field of branding, a model was proposed as a functional guide for country branding. Also, considering the abysmal performance of Nigeria’s image in the international community and to strengthen the argument that brand creation is required for the country; an experimental application of the proposed model was conducted using Nigeria as the case country. The first phase of the model suggested a major improvement in the society; this is required to further enhance the strengths of the country and to motivate the much needed community participation and confidence in the brand creation. It is the conclusion of the study that a strong nation brand can offset the image problem if it is built on something concrete, genuine, and uniquely identifiable with the country, capable of connecting to the cognitive psychology of the target audience.

Title: Employer Branding – Medias Influence on Vattenfall’s Employer Brand (Employer Branding – Medias påverkan på Vattenfalls arbetsgivarvarumärke) Purpose/Aim: The aim of this study is to examine how a negative media image influences the Employer Brand of the Swedish company Vattenfall. First of all I will examine if Vattenfall have a strong Employer Brand and then if the media image have any influence over the Employer Brand. My hypothesis is that Vattenfall’s Corporate Culture is a big part of the Employer Brand and because of that negative media images has no power to influence on Vattenfall’s Employer Brand. The second aim is therefore to examine if the hypothesis is correct. Material/Method: The methods used in the study are two interviews with employees of Vattenfall and three group discussions with possible future employees to Vattenfall – students who are studying in the field of energy. Main results: The study has three main results. First, the visible structures of Vattenfall’s Employer Brand are strong among the students. Second, a negative media image does not influence the Employer Brand of Vattenfall because the students have a lot of knowledge in this particular field and that makes them a well-aware audience. Third, the hypothesis is correct. The corporate culture is a big part of the Employer Brand, mainly the artifacts of the company and the students underlying assumptions of the employer.

Sammanfattning "Employer branding på Q-Med – En fallstudie i hur företagsspecifika värden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetare" Datum: 19 januari, 2011 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls‐ och teknikutveckling, HST, Mälardalens Högskola Författare: Erik Ljungmark 29 januari 1980, Stina Nilsson 25 april 1983 Titel: Employer branding på Q-Med – En fallstudie i hur företagsspecifika värden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetare Handledare: Sara Melén Nyckelord: Employer branding, arbetsgivarvarumärke, företagsspecifika värden Frågeställning: Vilka företagsspecifika värden avser Q-Med att förmedla till potentiella och befintliga medarbetare? Vilka strategier använder Q-Med i sitt arbete med employer branding? Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur det medicintekniska företaget Q-Med arbetar med employer branding, både internt och externt, samt beskriva hur deras employer branding-process ser ut. Metod: Undersökningen består av en kvalitativ fallstudie baserad på sekundära och primära källor. Insamlad primärdata utgörs av intervjuer med representanter från fallföretaget. Utöver fallstudien har sakkunniga inom området employer branding intervjuats. Slutsats: Studien visar att Q-Med avser att förmedla värdeorden affärsmässighet, enkelhet och nytänkande till potentiella och befintliga medarbetare. Dessa värdeord ska återspegla Q-Meds företagsspecifika värden. Q-Med använder inga uttalade strategier för employer branding, dock använder företaget många strategier som bidrar till en lyckad employer branding, främst genom nöjda medarbetare och ett framgångsrikt ledarskap. Vad gäller extern employer branding finns utrymme för förbättring. / Abstract  – Date: January 19th 2011 Level: Bachelor thesis in business administration, 15 ECTS Institution: School of Sustainable development of society and technology, Mälardalen University Authors: Erik Ljungmark 29th January 1980, Stina Nilsson 25th April 1983 Title: Employer branding at Q-Med – A case study of how employer value propositions are conveyed to potential and existing employees Tutor: Sara Melén Keywords: Employer branding, employer brand, employer value propositions. Research questions: Which employer value propositions do Q-Med indent to convey to potential and existing employees? Which strategies do Q-Med use in their employer branding efforts? Purpose: The purpose of this chapter is to describe how Q-Med, a medical device company, implement employer branding within the company as well as externally. The purpose is also to describe the company’s employer branding process. Method: The study is a qualitative case study based on secondary and primary sources. The primary data collected consists of interviews with case company representatives. In addition to the case study, experts in the field of employer branding has been interviewed. Conclusion: The study shows that Q-Med intends to convey the value words: business sense, simplicity and innovation to their potential and existing employees. These value words are intended to reflect Q-Med’s employer value propositions. Q-Med does not use any set strategies when working with employer branding, even though the company uses a number of strategies which contributes to a successful employer branding. This applies especially to areas such as employee satisfaction and leadership. Regarding the external employer branding there is still opportunities for improvement.