The growing world supremacy of English and its relentless spread across the globe is both widely criticized for becoming a &lsquo / threat&rsquo / and causing socio-cultural destruction in the form of linguistic imperialism and appreciated for being a &lsquo / basic survival skill&rsquo / and a global commodity to which every individual adds a distinct flavor and which has crucial pragmatic and instrumental functions, benefits and prestige for its users. Acknowledging the current global role and status of English in mind, this thesis investigates the causes and consequences of English language use in business naming practices in shop names in Turkish business discourse. As a result of the study, it was concluded that foreign influence in shop names in Turkish discourse might be grouped under three major categories: (a) foreign signs (both English and non-English signs), (b) hybrid signs (Turkish-English, English-Turkish), and (c) Englishized Turkish signs (names using of Turkish words spelled according to English orthographical conventions to looks like English and sound like Turkish). Research results indicated that business naming practices are manifestations of English language dominance in Turkey. Foreignization of shop names in Turkish is spearheaded by English. Nevertheless, foreign words in business names include those from languages other than English. The undisputed dominance of English in business discourse is not limited to business names but includes window displays, signs on the window or door of commercial entities, exterior signs for public entities such as billboards, as well as advertising posters. While certain sectors such as personal care, restaurants and cafes, stores selling information system goods are more susceptible to English language use, others such as durable consumer goods, pharmacies, auto galleries, gas stations, car repairers, driving schools, bookstores, and publishing houses almost have no place for the English language occurrences.

<p>The Chinese outbound tourism is expected to boost within a near future. Recently the market has been very closed due to legislation but as China develops and people are getting richer the demand for travelling abroad increases and the government has to let go of the regulations.</p><p>In order for the Swedish tourism industry to benefit from the growing market, Sweden has to increase the awareness of the nation as a destination among the Chinese.</p><p>Through qualitative research we aim investigate how Sweden through nation branding and marketing can increase its share of the Chinese outbound tourism.</p><p>Except for nation branding a variety of marketing and branding tools are available. Two significant concepts are tourism marketing and destination branding. By utilizing all these different tools or concepts Sweden can raise the awareness of the nation as a possible tourism destination for Chinese outbound tourism. In order to create a comprehensive picture of the market we have also researched the general background of China and the nature of Chinese tourism.</p><p>VisitSweden and the Swedish Institute are two organizations already working with these concepts and other similar strategies and are herefore a natural part of this study. Scandinavian Perspectives and Miki Travel are two major travel agencies bringing Chinese tourists to Sweden and therefore possess great knowledge of the areas of interest. Therefore representatives from these organisations are involved in the empirical findings.</p><p>In order to get the whole picture Chinese citizens and Chinese students are interviewed about their perception of Sweden and tourism preferences.</p><p>The main conclusion of the thesis is that the different actors need to cooperate more and promote certain aspects of Sweden, for example Culture. Even a few obstacles that should be alleviated are identified.</p>

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>Vikten av att marknadsföra varumärken har länge varit känd menpå senare år har företag även insett att de har att vinna på att marknadsföra sig somarbetsgivare. Det här sättet att marknadsföra sig på och skapa ett arbetsgivarvarumärkekallas i teorin på engelska för Employer Branding och består av tre delar; attrahera,rekrytera och behålla personal. På möten med personalchefen på fallföretaget har detframkommit att företaget upplever att de har svårare att behålla personal än tidigare.Ytterligare en fundering som har kommit fram i våra diskussioner med företaget är hurföretagets produktvarumärken påverkar företagets arbetsgivarvarumärke.</p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra det internt och externt upplevdaarbetsgivarvarumärket hos fallföretaget Cloetta Fazer. Vi vill vidare analysera om något iCloetta Fazers arbetsgivarvarumärke skulle kunna vara anledningen till den upplevt högapersonalomsättningen.</p><p>Avgränsning: Vi har avgränsat oss till ett av koncernens dotterbolag, Cloetta Fazer SverigeAB. Vi har även teoretiskt avgränsat oss till en del av arbetsgivarvarumärkesbyggande, nämligen att behålla personal.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett holistiskt perspektiv och ett hermeneutiskt förhållningssätt. 36 intervjuer har genomförts med personer från fyragrupper; ledningsgruppen, nuvarande, före detta samt potentiella arbetstagare.</p><p><strong>Teori: </strong>Vi har använt olika teorier inom internt perspektiv och externt perspektiv på arbetsgivarvarumärket. Vidare har vi använt teorier för hur dessa två perspektiv sammanlänkas med varandra och ledningens perspektiv.</p><p><strong>Empiri: </strong>I empirikapitlet redovisas informationen från intervjuerna med de fyra grupperna.</p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Studien har visat att det externa perspektivet på Cloetta Fazers.</p>

Syftet med studien var att undersöka om och hur löneform, möjlighet till avancemang samt företagets CSR-arbete påverkar potentiella arbetssökandes intentioner att söka en ledig tjänst. Studien genomfördes på studerande vid Högskolan i Gävle. 78 personer deltog i studien och genomfördes som enkätundersökning. Resultatet analyserades med multidimensionell skalning (MDS). Det analyserade resultatet visade på två dimensioner där samtliga tre faktorer tycks påverka attraktiviteten hos en arbetsgivare. Dock verkar möjlighet till avancemang och intern karriär vara den faktor som har störst inverkan på potentiella arbetssökandes intentioner att söka en ledig tjänst. Då alla tre faktorer kan ha påverkat attraktiviteten drog vi slutsatsen att alla tre faktorerna är viktiga när det kommer till att attrahera blivande medarbetare. / The purpose of the study was to examine if and how salary, career advancements and a company´s CSR activities influence potential jobseekers intentions when it comes to applying for a job. The study was conducted among students at the University of Gävle. 78 persons participated, and the study was conducted as a survey. Multidimensional scaling (MDS) was used to analyze the result. The result showed that all three factors may have had an influence over how attractive an employer was perceived by the potential jobseekers. However according to the result, career advancements seems to have had the greatest impact when it came to influence potential jobseekers intentions to apply for a job. Although all three factors may have proven to have influence on the attractiveness of the employer, therefor is our conclusion that all three factors are crucial when it comes to attracting future employees

The aim of our thesis is to examine how audio and music can be used for marketing purposes. To answer our purpose, we have conducted interviews with six respondents with experience and knowledge of using audio and music in marketing. The respondents came from three different specializations within the industry; producer, bureau and company. We have also analysed the respondents answers through theories such as content marketing, sensory marketing, musical fit and sonic branding. Our results show that knowledge of how audio and music affects us is of great importance to successfully use it in marketing. Further, our study indicates that audio and music tends to be used as a compliment rather than being in focus, which could risk that it instead becomes a deficient, rather than a winning concept. / Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur ljud och musik kan användas i marknadsföringssyfte. För att kunna besvara vårt syfte har vi intervjuat sex respondenter som har erfarenhet och kunskap relaterat till att använda ljud och musik i marknadsföring. Respondenterna representerar tre olika inriktningar inom branschen; producent, byrå och företag. Vi har analyserat respondenternas svar utifrån bl.a. teorier och begrepp som involverar content marketing, sinnesmarknadsföring, musical fit och sonic branding. Vårt resultat visar att kunskap om hur ljud och musik påverkar oss är av stor vikt för att lyckas använda det effektivt i marknadsföring. Vidare indikerar vår studie att ljud och musik tenderar att användas som ett komplement i marknadsföring snarare än att vara i fokus, vilket riskerar till att det istället blir bristande än ett vinnande koncept.

This research study investigates the emerging representation of the brand Poland in the context of implementation of destination branding to the practice of country promotion. The main emphasis is put on the role of meaningful practices undertaken by international and domestic tourism managers and policy makers in constructing and reconstructing the representation of Poland in the broad context of the country‟s EU membership. The researcher does this by studying the examples of national and destination branding practices as well as the levels of understanding and appreciation of destination and national branding among people working in key organisations responsible for tourism and destination promotion both on the Polish domestic level and the level of relevant EU institutions. As national and destination branding is a relatively new phenomenon, specific focus is put on the critical analysis of the perceptions held about it among high ranking officials. The researcher pays particular attention to the power held by tourism in mediating identities of nations and destinations and the role that place branding plays or could play in this equation. The researcher focuses her study on two distinct but nevertheless connected locations: Brussels as a power and knowledge hub of the European Union and Warsaw as the power and knowledge hub of Poland. For reasons of methodological fit this interpretative study relies upon qualitative methods conducted via an emergent research design. Therefore the study is not driven by an up-front hypothesis, but is conducted via qualitative research bricoleurship approach. The research study concludes that although destination and national branding is universally familiar to the experts in the field of tourism and promotion, power holders and decision makers are lagging behind in understanding, appreciation and implementation of these new tools. This is particularly reflected in the case of Poland where first attempts at devising and implementing a national branding strategy were made but failed to be implemented due to budgetary and decision-making constraints at the level of power-holders. A striking conclusion is that in the case of Poland, the main causes of this lack of implementation of a national branding strategy are the very values and virtues that such a strategy might seem to promote. Nevertheless, the researcher observes a growing understanding and appreciation of the long-term benefits of a well designed and implemented branding strategy and its potentially great impact on tourism among the relevant decision-makers both in Brussels and in Poland.

Syftet med studien var att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan kvinnliga och manliga ingenjörsstudenter gällande uppfattningen av den valda organisationens och den Ideala arbetsgivarens image. Syftet var även att undersöka om det förelåg någon skillnad i studenternas uppfattning av image hos den valda organisationen jämfört med den Ideala arbetsgivaren. Imagen mättes utifrån fem dimensioner med hjälp av Employer Attractiveness Scale. En enkätundersökning gjordes med totalt 102 ingenjörsstudenter som deltagare. Studiens resultat visade ingen skillnad mellan kvinnor och män gällande employer attractiveness men det fanns skillnad mellan uppfattningen av den valda organisationens image och uppfattningen av den Ideala arbetsgivarens image, samt hur de fem dimensionerna skattades.

Die professionalisierte Kommunikation komplexer Gebilde wie Staaten und Nationen, die ihre Hinwendung politischer Fragestellungen in die Sphären von Image und Einfluss verlegt, kommt vor dem Hintergrund wachsenden Wettbewerbs an der Bedeutung der Reputation nicht vorbei. Denn neben ihrer ökonomischen Bedeutung legitimiert Reputation als mittel- oder langfristiges öffentliches Ansehen, das ihren Trägern Definitions- und Überzeugungsmacht verschafft, Macht- und Herrschaftspositionen. In einer mediatisierten Gesellschaft wächst die Bedeutung der Kommunikation mit der Öffentlichkeit sowohl für Erwerb und Erhalt von Reputation – wie auch für deren Aberkennung. Dabei spielt eine zunehmende Skandalisierung als Eigenheit der Mediengesellschaft eine Rolle, die eine erhöhte Fragilisierung der Reputation zur Folge hat und als wirksamster Mechanismus bei der Aberkennung von Reputation gilt, wie das Beispiel der dänischen „Karikaturen-Affäre“ veranschaulicht. In einer kommunikativ schnelllebigen Welt, zunehmend frei verfügbarer Information, geistern durch die Außenministerien des Global Village Begriffe wie Public Diplomacy, Nation Branding, Country Branding oder Place Branding, deren gemeinsamer Nenner zunächst die nach außen gerichtete Kommunikation ist. Aber schon die Frage nach Absender und Adressat, nach Akteur und Rezipient, Botschaften und Zielgruppen verweist auf die Komplexität der Kommunikation eines Landes. Ziel der Untersuchung ist es in den Kommunikationsbemühungen von Ländern, Faktoren zu identifizieren, die Image und Reputation nachhaltig beeinflussen können. Dabei stehen die folgenden Fragen im Mittelpunkt der Untersuchung: Wie werden Länder wahrgenommen und Reputation gebildet? Können die Bezugsgruppen eines Landes durch die Stakeholdertheorie (Freeman 1984) beschrieben werden – und wenn ja, welche Konsequenzen hat eine solche Berücksichtigung der Anspruchs- und Adressatengruppen auf die Kommunikation eines Landes? Welche Aspekte der theoretischen Ansätze können für die Kommunikation von Ländern als zentral bewertet werden? Und schließlich: Kann die Reflexion durch die Praxis, am Fallbeispiel der Schweiz, die Relevanz der eruierten Aspekte bestätigen bzw. um weitere Aspekte ergänzen und können auf dieser Grundlage Erfolgsfaktoren identifiziert und geeignete Instrumente für die Reputationskommunikation aufgezeigt werden? / A country’s reputation becomes essential, in the realm of growing global competition. The change of political paradigm towards image and influence leads to reputation as a kind of public prestige that procures power to its holders. Public communication becomes more and more essential in a media society: to gain reputation – and to keep reputation. Reputation is fragile, due to soaring scandalisation, as the case of the Danish „cartoon-afair“ demonstrates. In a world of rapid communication and ubiquitous information the notions of “Public Diplomacy” or “Nation- /Place Branding” are entering the departments of foreign affairs all over the world. Their common denominator is in the first instance the communication of a country abroad. But already asking about the different stakeholder and recipients, about sender and receiver, message or target group shows the high complexity of a country’s communication. The intention of the present research is to identify factors that are able to influence image and reputation within the communication efforts of a country.

Darbo objektas - Lietuvos krepšinio federacijos ženklodaros strategijos formavimas. Probleminis klausimas: kiek ženklodaros strategijos formavimo aspektai įtakoja organizacijos tikslus. Probleminio klausimo formulavimas leido iškelti hipotezę: H1: Lietuvos krepšinio federacijos ženklodaros strategija yra būtina siekiant didinti krepšinio federacijos žinomumą. H2: Eurobasket 2011 komunikavimo strategija įtakojo LKF ženklo žinomumą. Tyrimo tikslas: įvertinti Lietuvos krepšinio federacijos ženklodaros strategijos formavimo aspektus. Tyrimo metodai: 1. Mokslinės literatūros analizė. 2. Anketinė apklausa. 3. Aprašamoji analizė. Su šio magistrinio darbo problematika ir esminėmis dedamosiomis susipažinę Lietuvos krepšinio federacijos vadovai, patvirtino darbo temos naujumą ir aktualumą. Rašant magistrinį darbą buvo tampriai bendradarbiauta su federacijos atstovais, kurie darbo rašymo procese suteikė visokeriopą pagalbą. Išnagrinėję darbo struktūrą ir taikymo galimybes, LKF vadovai pripažino, jog egzistuoja galimybė gautas darbo išvadas integruoti į organizacijos rinkodaros strateginį planą. Šiuo magistriniu darbu yra siekiama nustatyti pagrindinius ženklodaros strategijos proceso ir turinio formavimo elementus ir įvertinti jų įtaką Lietuvos krepšinio federacijos rinkodaros strategijoje. Magistrinis darbas gali būti naudingas dirbančiam tiek valstybiniame, tiek privačiame sporto sektoriuje, o taip pat rinkodaros, informacijos ir komunikacijos bei ryšių su visuomene specialistams... [toliau žr. visą tekstą] / The object of investigation – based on theoretical aspects of formulation branding strategy, to prepare the LKF guidelines of branding strategy. The aim - the Lithuanian Basketball Federation branding strategy formation. This master work is to identify the key of branding process and elements and assess their impact to marketing strategy of Lithuanian Basketball Federation. The Master thesis can be useful for employment in both public and private sector sports, as well as marketing, information and communication and public relations professionals. Conclusions In the second study concluded that the active promotion of Eurobasket 2011 brand communication in the event Eurobasket 2011 championship attracted the greatest interest in the context of the last four years, and the popularity of the event browser Google has grown to three months before the tournament begins. This suggests that the branding strategy integrated with an organization's marketing strategy to achieve optimal results. Uniform and specific definition of the concept of characterizing the brand does not exist. Many researchers treat the brand as a marker, a combination of words and symbols that distinguishes one organization from its competitors. The most widely described and analyzed the components of brand structure and function.

Purpose: The purpose of this paper is to study how important brand belonging can be for sport clubs. Method: The method for the empirical research is based on qualitative interviews. The data then gets compared and connected with relevant brand and marketing theories. Findings: The paper finds out the perks and disadvantages the researched clubs gain from the strong brand names they hold, and further discussion for development based on theory is being made. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur betydelsefull tillhörigheten till ett starkt klubbvarumärke kan vara för idrottsföreningar. Metod – Metoden för den empiriska undersökningen består av kvalitativa intervjuer. Datan blir sedan jämförd och sammankopplad med relevanta teorier inom varumärkesutveckling och marknadsföring. Bidrag – Uppsatsen utreder fördelar och nackdelar de studerade idrottsföreningarna upplever med de starka varumärkesnamn de besitter. Vidare diskussion förs också kring utveckling av varumärkesanvändandet utifrån utvalda teorier.