På dagens arbetsmarknad är kunskapsintensiv arbetskraft (intellektuella, högutbildade och erfarna medarbetare) en bristvara, något som lett till att vikten av employer branding blir allt större. I de företag vilka är i behov av denna kunskapsintensiva arbetskraft, anses medarbetarna vara den mest värdefulla tillgången, och enligt organisationen Sveriges småföretag är denna brist den största anledningen till att små företag inte kan växa och utvecklas. För att dessa företag ska kunna överleva och bli attraktiva arbetsgivare måste de därmed fokusera på att stärka sitt arbetsgivarvarumärke, med hjälp av sitt employer branding-arbete. Eftersom företagen är så pass små har de dock väldigt begränsade resurser att lägga på detta, varpå möjligheten med att arbeta med employer branding via sociala plattformar kommer in i bilden. Genom att arbeta på dessa plattformar kan de, utan att behöva lägga stora resurser på det, tydligt visa upp vilka de är som arbetsgivare och kommunicera de unika och positiva aspekterna med företaget som arbetsgivare. I denna studie har vi identifierat ett forskningsgap när det kommer till hur små företag kan arbeta med extern employer branding. I synnerhet finns det en brist på modeller som inkluderar hela arbetsgången. Mycket av tidigare forskning utspelar sig i stora företag, och därmed vill denna studie undersöka möjligheterna för små företag att ta till vara på de resurser de kan spendera på employer branding och få ut det mesta av dem, bland annat genom att använda sig av sociala plattformar som huvudsaklig kommunikationskanal. Det är denna möjlighet för små företag som vi i denna studie velat ta vara på, genom att bland annat skapa en modell som inkluderar alla de steg som extern employer branding innebär. Detta är en kvalitativ studie och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med små kunskapsintensiva konsultföretag som erbjuder företagsekonomiska tjänster. Därefter har materialet från intervjuerna sammanställts och analyserats, först var för sig, sedan ställda mot varandra och slutligen kopplat till vår modell och teoribakgrunden. Detta för att kunna utveckla vår modell och besvara frågeställningen: ”Hur arbetar små företag inom konsultbranschen med Employer Branding på sociala plattformar för att attrahera kompetent personal?”

The green trend has exploded on the skin care market, as it is the fastest growing sector in the world market compared to other green cosmetic products. However, previous literature has primarily focused on cosmetics rather than skin care, which is why this study uses an exploratory and qualitative approach to study the attitudes Swedish consumers have towards skin care brands. The study aims to test the applicability of Keller’s (2001) Customer-Based Brand Equity (CBBE) model pyramid in a growing brand segment, to understand which aspects of green skin care brands consumers find to be important. Furthermore, this study provides managerial implications to help brands develop marketing strategies on how to strengthen the consumer-brand relationship. The findings indicate that there are opportunities for green skin care brands to increase their brand equity with the help of Keller’s brand building blocks. However, the findings suggest that green skin care brands need to focus on strengthening how consumers perceive the price and performance of green skin care products in order to establish a strong brand. Ultimately, the study presents a revised CBBE model that highlights the established subdimensions of green skin care brands and those that are in need of improvement.

Konkurrensen om kvalificerad arbetskraft är hög på arbetsmarknaden och det blir allt viktigare för organisationer att kunna attrahera nya potentiella medarbetare och behålla kompetenta medarbetare. Utbudet av arbetsgivare ökar och på senare år har konkurrensen ökat ytterligare då internationella arbetsgivare kommit in på marknaden. Genom att systematiskt arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke och marknadsföra vad man som arbetsgivare kan erbjuda vid en anställning ökar det chanserna att positionera sig bland konkurrenter och ses som en attraktivare arbetsgivare. Den strategi som ligger till grund för detta antagande heter Employer Branding. Employer Branding har under de senaste två decennierna fått en betydande roll för många organisationer. Strategin har främst används och forskats på av organisationer i den privata sektorn. Organisationer i den offentliga sektorn har nu i större utsträckning än tidigare börjat använda sig av strategin för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Denna studie har som syfte att undersöka en organisation som verkar i den offentliga sektorn för att få djupare förståelse för hur de arbetar idag, hur deras arbete uppfattas av den tillfråga målgruppen i studien och hur de vidare kan förbättra sig för att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Den teoretiska referensramen, som denna studie har berör Employer Branding samt nuvarande presentation från den undersökta organisationen för att skapa en utgångspunkt och öka förståelsen för ämnet. I studien genomförs en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med potentiella medarbetare för organisationen. Resultatet av intervjuerna analyserades tillsammans med tidigare forskning och information från den teoretiska referensramen. I analysen återfinns mönster av vad som anses vara attraktivt hos arbetsgivare och vad den undersökta organisationen gör bra och vad de kan förbättra. Studien avslutas med en redogörelse av vad det finns för förbättringsmöjligheter hos den studerade organisationen för att bli en mer attraktiv arbetsgivare samt en diskussion om var kommande forskning bör fokusera.

Background: The wine industry is often linked to family business, due to the tradition of some long-standing family winery. Scholars agree that, the family elements are a factor of success in this industry. A reason for this success can be found in the branding of wineries. While the literature in branding is extensive, the link between wine family firms and their cultural heritage in the branding and the brand identity is poorly tackled. Given the wine history in a country like France, cultural heritage is a key point and its effect on wineries is a subject that deserve further research.Purpose: The purpose of this paper is to explore the branding of wine family firms. The focus is set on exploring how and why family wineries are using their cultural heritage in branding, and how it affects the brand identity of wineries. By explaining the use of cultural heritage, we wish to understand the reason of the success in turning their personal background into the main asset of their branding strategy.Method: This research is qualitative and based on an interpretivist paradigm. Research method is following the Grounded Theory approach. Primary data are collected via open-ended interviews and all participants are family wineries with significant business seniority in Burgundy, France, as well as wine experts.Conclusion: The results show that family wineries use cultural heritage within their branding for three reasons: (1) Terroir gives the components of the product and directly influence the product positioning, (2) Customers behaviour and expectations is influenced by winery cultural heritage, (3) Industry requires higher reputation and singularity, brought by innovation and tradition. The leverage of their cultural heritage in branding and its outcomes on brand identity is done though (4) Storytelling of wineries cultural heritage which plays on the pleasure, emotional and cultural aspect of wine.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har utförts på arbetstagare samt arbetsgivare inom kommunal och privat verksamhet i mindre orter. Det som undersöks är hur arbetsgivarna inom vardera sektor arbetar med employer branding och för att få ett attraktivt arbetsgivarvarumärke, samt hur det påverkar arbetstagarnas motivation. Teorier som studien är baserad på är motivationsteorier, kommunikation, employer value proposition, företagskultur samt place branding. Studien visar att det skiljer sig åt kring hur arbetsgivaren inom den privata sektorn arbetar, jämfört med den kommunala sektorn. Inom kommunal verksamhet är arbetsgivaren inte fullt medveten om vilken strategi de har för att stärka arbetsgivarvarumärket, och är även kluvna kring vad som är det unika med verksamheten som kan locka nya arbetssökande. Respondenterna som representerar arbetstagarna inom kommunal verksamhet motiveras av att göra skillnad för kommunens invånare, och anledningen till att de trivs på arbetsplatsen är främst genom en bra samhörighet med kollegor. De anser att lönevillkor samt utvecklingsmöjligheter är förbättringsområden, samt att personalavdelningen bör vara tydligare i sitt arbete med att stärka arbetsgivarvarumärket. Inom privat verksamhet anser arbetsgivaren att de behöver bli bättre på att arbeta med den interna kommunikationen av arbetsgivarvarumärket, för att stärka företagskulturen och lyfta förmåner av att arbeta inom företaget. Arbetstagarna inom den privata sektorn trivs väl på sin arbetsplats, och motiveras till stor del av flexibiliteten i arbetetsamt stoltheten av att tillhöra verksamheten. / This is a qualitative study where semi-structured interviews have been conducted on employees and employers in municipal and private occupations in smaller towns. What is investigated is how employers in each sector work with employer branding and to strengthen their employer brand, and how this affects employees' motivation. Theories on which the study is based are motivation theories, communication, employer value proposition, corporate culture, and place branding. The study shows that the employer in municipal occupations is not fully aware of their strategy for strengthening the employer brand. The employees in municipal activities are motivated by making a difference for the municipality's residents, and they thrive in the workplace mainly based on a good connection with colleagues. They think that the human resources department should be clearer in its work to strengthen the employer brand. In private business, the employer thinks that they need to become better at working with the internal communication of the employer brand, in order to strengthen the corporate culture and highlight the benefits of working within the company. Employees in the private sector thrive in their workplace, and are largely motivated by the flexibility of their work and the pride of belonging to the workplace.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen kring hur arbetsgivare arbetar för att behålla sina befintliga medarbetare och även locka till sig potentiella medarbetare från arbetsmarknaden. Detta undersöks genom att se över hur arbetsgivarna arbetar med employer branding, även kallat arbetsgivarvarumärke, vilket är det strategiska arbete företag gör med sitt varumärke för att öka företagets attraktionskraft gentemot både befintliga och potentiella medarbetare. Studien gräver djupare i vilket arbete arbetsgivare gör inom både intern och extern employer branding. Intern employer branding berör det arbete arbetsgivaren bedriver inom organisationen för att behålla deras befintliga medarbetare och även vad som förmedlas till dessa. Extern berör istället arbetet som görs för att attrahera potentiella medarbetare på arbetsmarknaden och syftar till att påverka hur företaget uppfattas utåt mot bland annat potentiella medarbetare. Det teoretiska perspektiv som används i studien är signaleringsteorin och begreppet organisationsidentitet. Signaleringsteorin berör kommunikationen kring positiv information som sker från arbetsgivare samt potentiella och befintliga medarbetare. Organisationsidentitet är den del av företagets organisationskultur som visas utåt och berör exempelvis organisationens värderingar och mål. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar formulerats, vilka är nära kopplade till syftet samt ämnet employer branding. Det är en kvalitativ studie som genomförts med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sju respondenter från olika företag och branscher har intervjuats och samtliga arbetar med arbetsgivarens employer branding i sin nuvarande position. I studien begagnas en tematisk innehållsanalys och analysen har skett med hjälp av studiens teoretiska perspektiv. Studiens resultat visar att arbetsgivare, för att behålla deras befintliga medarbetare, arbetar med att erbjuda diverse förmåner, aktiviteter, utvecklingsmöjligheter och möjlighet till distansarbete samt att ha en välfungerande intern kommunikation. Resultatet visar att för att attrahera medarbetare arbetar arbetsgivare med sociala kanaler samt att marknadsföra sina förmåner och delta i externa aktiviteter.

While beauty brands are often known to set industry trends, the consumers pave the way forbranding communications on social media. Companies have adapted their marketing strategies tobuild interactivity into their branding outreach. Therefore, this study answers the question, “Howdo beauty brands utilize consumer posts to convey branding messages?” To answer this, acontent analysis was performed using two sets of data: brand posts (n=314) from July 2019 andJanuary 2020, and consumer posts (n=100) which tagged the beauty brands. Using consumerculture theory, the study examines several themes, including branding messages, consumerengagement, and brand authenticity. Results reveal that beauty brands typically use consumerproducedcontent to convey experiential or user-centered branding messages, while companyproducedcontent most often includes informative and emotional messages. Further discussed isthe inclusion of Calls-to-Action (CTAs) which brands use to encourage user engagement. Thisstudy found a significant correlation between posts with CTAs and increased numbers in Likesand comments; however, these numbers are often misleading and represent manufacturedengagement. At the same time, users were found to engage more with the brands whenincentives or self-promotion opportunities were available.

In a competitive environment, ensuring to provide high quality can be considered as one of the key objectives of the organizations. For guaranteeing that, the firms should communicate efficiently regarding quality, in order to influence the consumers´ perception towards quality. A high perception of quality requires a strong brand, which should guide the consumers in their choice and let them to refuse the competitors. Among the different strategies that can be put in place by the firms, co-branding is a joint strategy that is trying to combine the value of both brands in a synergy effect. Ingredient branding is a type of branding that entails the use of a component from one brand in a product of another brand, moreover these stimuli that are influencing the consumers´ behaviour. This stimulus will impact the quality perception of the brand and the consumers´ willingness of choosing the brand, therefore the brand would be preferred to other brands and make the consumer be loyal to the host brand. This study was conducted by employing a quantitative approach based on an experimental design with a focus on the automotive industry. A survey was distributed among students and young professionals, which are considered as actual or prospective car buyers. A total of 116 responses contributed to the sample of this research. The findings show that an ingredient brand with high perceived quality can increase the perceived quality of the host brand and that the increased quality of the host brand can lead to brand loyalty.

Background: In the last decade, digitalisation and globalisation have intensified competition and customer power, making price and quality minimum requirements rather than differentiators. As a result, branding has become crucial in the B2B context for creating competitive advantage and customer loyalty. Purpose: The purpose of this research is to examine the role of branding in a B2B service purchasing decision. More specifically, the research will focus on how buyers of services perceive that they are influenced by the brand when selecting a service provider. Method: A cross-sectional single case study was conducted on the recruitment agency Poolia. Semi-structured interviews with seven customers, two pilot interviews, and one interview with a case representative was the source of the collection of the primary data. A thematic analysis with an inductive approach was used for analysing and collecting data. The analysis focused on identifying relevant themes in the data and resulted in the creation of a conceptual model. Conclusion: It can be concluded from the findings that B2B purchase of a service lacks a defined process due to the highly interactive nature of the environment. Further, it could be seen that service brands have a significant impact on the purchasing decision and that the extent to which branding impacts varies depending on the level of relationship between the entities. Factors of branding were discovered to impact different parts of the purchasing process.

This thesis explores the conditions for perception of a person-organisation (P-O) fit between Generation Z (Gen Z) and employers in a talent acquisition context. The study is based on the presumption that the perception the candidate gets of the employer is based on the employer’s brand and vice versa. To explore these two actors' brands, personal- as well as organisational attributes identified in a literature review were used and a mixed method was adopted. The employer brand of six audit and accounting services firms and what they value in a future employee was explored through semi structured interviews. Furthermore, the personal brand of Gen Z business students and graduates and what they value in a future employer was explored through a questionnaire with 157 respondents. Based on the data, a discussion on the subject of P-O fit was conducted. Overall the results of the study both support previous research and add to it. The results indicate favourable conditions for Gen Z to perceive a P-O fit towards employers regarding four of the six identified organisational attributes. Additionally, favourable conditions were indicated regarding employers to perceive a P-O fit towards Gen Z regarding four of the seven personal attributes identified.