Thesis (MComm)--Stellenbosch University, 2015. / ENGLISH ABSTRACT: When engaging in brand-building, marketers often appeal to consumers’ senses. However, one of the senses which has often been ignored by marketers is the consumer’s ability to hear. This state of affairs is puzzling, as sound in its various forms can play a central role in brand-building (Krishnan, Kellaris and Aurand, 2012). Using sound as a strategic marketing tool is known as sonic or audio branding. Sonic branding is defined as the strategic use of sound to create a distinctive auditory identity for a brand (Krishnan et al., 2012). The general idea is to utilise sound and music more consciously to create a link between the consumer and the brand and to not only use music to support an advertisement (Groves, 2012). Successful sonic branding creates triggers that disrupt existing patterns, attract the consumer’s attention and remind the consumer of positive experiences with the brand (Beckerman and Gray, 2014). In-store music, jingles and sonic logos are examples of audio elements that can be used as sonic branding tools. A sonic logo is a small piece of music or sound that is connected to the brand (Groves, 2012) and is sometimes perceived as the auditory counterpart of the visual logo of the brand (Krishnan et al., 2012). Despite the fact that sound has the ability to influence different areas of consumer behaviour (Krishna, 2012), there is limited information available on how a brand can utilise sound strategically to create a unique identity for a brand and how a sonic logo ought to be selected. Research on the subject is limited because sound is often processed at an emotional subconscious level and traditional research methods cannot measure the influence of sound on the emotional response of the consumer. Using traditional research methods to investigate the impact of sound in branding is also subject to potential measurement error. One of the key benefits of using neurophysiological research methods is to narrow the “say” versus the “do” gap in consumer behaviour research (Van Praet, 2012:22) and to investigate the influence of stimuli on emotions. The purpose of this study is to understand how sonic logos are processed by the consumer at an emotional subconscious level. Television advertisements for vehicle and electronic brands were used to assess the subconscious impact of the sonic logos used at the end of six advertisments. The neurophysiological research methods used for data collection were electroenchepalography (EEG), electromyography (EMG) and galvanic skin response. The results revealed a significant difference between how males and females emotionally processed the sonic logos of certain brands (EMG). This differentiation ought to be taken into consideration when selecting an audio element for a brand. The emotional responses of the participants towards the sonic logos did not indicate a long-term effect (EEG). This could suggest that the way in which certain brands are currently using sonic logos is not necessarily effective in creating a long-term emotional connection. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Bemarkers fokus gereeld op die sintuie wanneer die identiteit van handelsmerk geskep word. Die vermoë van die verbruiker om te hoor word egter grotendeels geïgnoreer. Die situasie is verbasend, aangesien klank ʼn belangrike rol kan speel in die bou van ʼn handelsmerk (Krishnan, Kellaris en Aurand, 2012). Die strategiese gebruik van klank in bemarking staan bekend as “sonic branding”. Dit word gedefineer as die strategiese gebruik van klank on ‘n unieke identiteit vir ‘n handelsmerk te skep (Krishnan et al., 2012). Die algemene idee is dat bemarkers meer bewus van musiek en klank behoort te wees, dit strategies gebruik en nie slegs as agtergrond musiek vir ‘n advertensie nie.As musiek of klank susksesvol gebruik word, sal dit die aandag van die verbruiker trek en hom/haar herinner aan positiewe ervarings met die handelsmerk (Beckerman en Gray, 2014). Musiek, “jingles” en die klank-merk van ʼn handelsmerk is voorbeelde van klankelemente wat strategies gebruik kan word. ʼn Klank-merk is ʼn kort stuk musiek of ʼn geluid wat met die handelsmerk geassosieer is (Groves, 2012) en word op dieselfde manier as die visuele logo van ‘n handelsmerk gebruik. Ten spyte van die feit dat klank die vermoeë het om die verbruiker se gedrag in verskillende areas te beïnvloed (Krishna, 2012), is daar min inligting beskikbaar oor hoe ʼn bemarker klank strategies kan gebruik om ʼn unieke identiteit vir ʼn handelsmerk te skep, sowel as hoe ʼn spesifieke geluid van ʼn handelsmerk gekies behoort te word. Navorsing in die area is heel moontlik beperk as gevolg van die feit dat meeste klanke op ʼn emosionele vlak, onder die bewussyn van die verbruiker, geprosesseer word en tradisionele navorsing metodes kan nie die volle effek op die emosionele reaksie meet nie. Die gebruik van tradisionele navorsing metodes om die effek van klank te bestudeer mag moontlik ook foute teweegbring. ʼn Belangrike voordeel van neurofisiologiese navorsing is dat dit die verskil tussen wat verbruikers sê en in werklikheid doen in ag geneem (Van Praet, 2012:22) en die invloed van stimuli op die emosies van die verbruiker bestudeer. Die doel van hierdie navorsing is om te bestudeer hoe die klank-merk van ʼn handelsmerk in die emosionele onderbewussyn van die verbruiker geprosesseer word. Ses televisie advertensies met klank-merke in die finale tonele is gebruik om die invloed van die klank-merk op die onderbewussyn van die verbruiker te bestudeer. Die advertensies van voertuig en elektroniese handelsmerke is vir die studie gebruik. Die volgende neurofisiologiese navorsing metodes is gebruik: EEG, EMG, sowel as vel geleiding. Die resultate van die studie dui aan dat daar ʼn beduiende verskil is tussen hoe mans en vrouens die klank-merk van ʼn handelsmerk prosesseer (EMG). Die verskil behoort oorweeg te word wanneer die klankelemente van ʼn handelsmerk gekies word. Die deelnemers se emosionele reaksie teenoor die klank-merk het egter nie ʼn lang-termyn effek gehad nie (EEG). Met ander woorde, die manier waarop sekere handelsmerke klank strategies gebruik is nie noodwendig effektief om ʼn lang-termyn emosionele verbinding tussen die verbruiker en die handelsmerk te bou nie.

Bristen  på  kompetent  och  utbildad  arbetskraft  inom  det  tekniska  området  är  påtagligt  för  många  organisationer  idag  och  Indexator  Rotator  Systems  är  en  av  dem.  Det  geografiska  läget  för  företaget  Indexator  Rotator  Systems  presenterar  ännu  en  utmaning  i  konkurrensen  om  arbetskraften  med  andra  arbetsgivare.  För  att  trygga  en  långsiktig  kompetensförsörjning  krävs  därför  en  strategi  och  en  detaljerad  handlingsplan  om  vad  den  framtida  arbetskraften  söker  och  prioriterar  hos  arbetsgivare.  En  handlingsplan  bör  även  innehålla  hur  man  ska  komma  fram  till  och  synas  hos  den  aktuella  arbetskraften.  Med  hänsyn  till  Indexator  Rotator  Systems  geografiska  läge  blev  det  också  aktuellt  att  undersöka  hur  långt  studenter  är  beredda  att  pendla  till  en  arbetsgivare.  Kvantitativ  metod  användes  för  att  operationalisera  frågeställningarna  och  studien  genomfördes  med  hjälp  av  en  enkät.  Enkäten  delades  ut  till  ungefär  160  ingenjörsstudenter  med  endast  ett  mindre  bortfall.  Resultatet  visar  för  det  första  att  studenter  börjar  med  att  söka  jobb  inom  deras  utbildningsområde  i  slutet  av  utbildningen  och  att  personliga  kontakter  tillsammans  med  företagens  hemsidor  verkar  vara  den  mest  använda  kanalen  vid  jobbsökning.  Studie  bekräftade  även  vad  tidigare  undersökningar  kommit  fram  till  gällande  den  längsta  acceptabla  pendlingstiden  som  ligger  runt  40  till  45  minuter.  Resultatet  från  denna  studie  tillsammans  med  tidigare  forskning  visar  att  det  är  lärandet,  innovationen,  ledarskapet  och  arbetskulturen  som  studenter  särskilt  prioriterar  hos  sina  framtida  arbetsgivare.  Tillsammans  med  den  tidigare  forskningen  från  liknande  kontexter  i  bland  annat  Norge  dras  därför  slutsatsen  att  en  organisation  i  Skandinavien  gynnas  mer  av  att  satsa  på  immateriella  värden  för  att  attrahera  arbetskraften  än  att  satsa  på  materiella  värden  som  exempelvis  lön.

Ett företags mest värdefulla resurs är dess personal. På senare tid har många moderna företag börjat arbeta på ett mer medvetet sätt för att motivera personalen och det finns ett flertal teorier som beskriver vad som bidrar till en individs motivation. Employer branding har blivit ett allt vanligare begrepp som syftar till att strategiskt arbeta för att attrahera och behålla en motiverad personal. Teori och tidigare forskning har påvisat hur individen behöver mer än lönen för att känna arbetsmotivation (Dyhre, 2012; Herzberg, 1966; Pink, 2010; Vroom, 1964). Herzberg (1966) menar att hygienfaktorer, såsom lön, arbetsmiljö och förmåner, utgör grunden till arbetsmotivation medan de inte förmår höja motivationen såsom motivationsfaktorer gör, exempelvis personlig utveckling och engagerande arbetsuppgifter. Exempelvis har tidigare forskning från 1960-talet påvisat att en individ motiveras av fem olika faktorer i arbetet samtidigt som individer är olika och motiveras olika mycket av de olika faktorerna (Vroom, 1964). I likhet med detta visar tidigare forskning att olika generationer motiveras av olika faktorer (Jorgensen, 2003). Vidare visar tidigare forskning hur företag ska arbeta med employer branding för att skapa ett starkt varumärke som ett verktyg för att attrahera samt behålla sin anställda (Backhaus & Tikoo, 2004).                       Syftet med studien är att undersöka hur Spotify använder sig av employer branding och hur det bidrar till de anställdas motivation. Studien är utförd genom en kvalitativ ansats med sex djupintervjuer med personal från en av avdelningarna på företaget. Resultatet visar i linje med teori och tidigare forskning, för det första att medarbetarna på avdelningen blir motiverade av ett arbete som bidrar till deras personliga utveckling samt en god social stämning. För det andra visar studien att Spotify's employer branding-arbete leder till en motiverad personal. Dock är studiens omfång begränsat utifrån sitt fokus på en liten del av företaget. Likväl ger studien, trots sitt begränsade urval en värdefull inblick i employer branding-arbetet i den svenska divisionen av Spotify. Studien påvisar också hur framtida forskning med fördel, utifrån ett större urval med ambitioner om ett mer globalt representativt urval, skulle kunna ge en mer nyanserad bild av hur employer branding-arbetet ser ut finner vi det intressant att studera hur ett starkt varumärke hänger ihop med- och kan bidra till ett framgångsrikt employer branding-arbete.

This dissertation study examined the effect of country-of-origin (COO) fit on consumer brand attitude in cross-border strategic brand alliance (SBA). Also, this study investigated the effects of consumer product knowledge by dividing it into subjective and objective knowledge dimensions. It was found that cross-border SBA can be a viable market entry strategy for host and partner brands. Specifically, cross-border SBA creates positive synergistic effects when the COO fit is high. In addition, in a low COO fit situation, the partner brand suffering from less favorable country image would be able to benefit from the established brand equity of the host brand and thus gain favorable consumer product evaluation. Also, consumers with low and high product knowledge are more likely to be affected by COO fit information than those with moderate product knowledge. It was found that subjective knowledge is more related to consumer heuristics and decision making processes than objective knowledge. Implications and suggestions for future research in this area are provided. / text

No description available.

<p>Olika former av allianser har numera börjat utvecklas och bli allt mer vanliga. Eftersom det kan vara svårt att höras och synas försöker företag i allt större utsträckning göra det i nya sammanhang. Den mättade marknaden driver företag till att särskilja sig, vilket ofta med enklaste medel görs med deras varumärken. Varumärken är en stor resurs som används i detta syfte, och de får en allt större attraktionskraft. Företag som är mer varumärkesinriktade har också visat sig vara mer framgångsrika.</p><p>Den här undersökningen avser behandla co-branding, som uppstår när två företag med distinkta varumärken inom samma eller olika branscher väljer att samarbeta. Vi har valt att inrikta oss på olikartade företag eftersom co-branding-allianser allt oftare breddar sig till olika branscher. Dessutom känns det mer spännande att undersöka hur samverkan mellan helt olika verksamheter fungerar. Syftet är att belysa motiven bakom samarbetena, samt möjligheter och begränsningar. Undersökningen avser även att analysera effekterna som kan uppstå i dessa konstellationer.</p><p>Genom sex stycken fallstudier av samarbeten mellan företag i Stockholm som ingått co-branding med kaféer, har vi försökt belysa hur de har kommit till och fungerar, samt om dessa samarbeten är co-branding överhuvudtaget. Vi har främst använt oss av intervjuer som grund för det empiriska materialet. De samarbeten som ingått i vår undersökning är Akademibokhandelns, SEBs, Planet Fitness och Konserthusets med Wayne’s Coffee, c/o Stockholms med Sosta samt 3s med Espresso House.</p><p>Vi har konstaterat att starka varumärken har en stor attraktionskraft och att vissa företag skapar co-branding om de tror att deras varumärken gemensamt kommer att bidra till mer givande associationer. Undersökningen visade att en ny kontext skapades då verksamheterna startade ett samarbete, eftersom de kom från olika branscher. Vi kom också fram till att det i samtliga fall aldrig var kaféerna som tagit initiativ till co-branding. Hos dem som däremot var initiativtagare, var huvudmotiven att ge något extra till sina kunder och att utöka sin kundkrets. Motiven för kaféerna var främst att öka varumärkeskännedomen samt att finnas på bra lägen med ett stort flöde av människor. För de inblandade företagen har samarbetena lett till en del bakslag men mestadels haft positiva effekter.</p>

<p>There is a mutual dependency between the business world and the country’s municipalities. The municipalities are dependent on the companies to create work and tax income while the companies are dependent on the municipalities they are located in to provide good infrastructure among other things.</p><p>Apart from this the municipalities can work activly with creating a strong brand in the eyes of the companies and many researchers in marketing agree that marketing of places will be more common in the future. Marketing of municipalities is however still a rather new and unexplored area and it is uncertain how and to what extent the municipalities work with this.</p><p>The thesis is formulated:</p><p>How are the municipalities working to market towards companies and is it possible to make out any positive change from these marketing efforts?</p><p>The goal of this study is:</p><p>Our goal is to examine how the view of marketing of places differs from different municipalities in the Stockholm region, how some of these municipalities work with this and how far they have come in this work. Further, we want to study if any connected between the municipalities work with marketing and the local corporate climate in each municipality can be found.</p><p>For this study, the municipalities of Solna, Haninge and Huddinge were selected and personal interviews were conducted with employees responsible for marketing at the municipalities. We also analized statistical data from Svenskt Näringsliv to compare what the companies in these three municiapalities think of the local corporate climate.</p><p>The result show that all three municipalities work actively with marketing of their brand towards companies but at different extent and they have come different lengths in this effort. Since the municipalities haven’t come very far in their work with branding we have unfortunately not been able to detect any effect from these efforts with regards to the local companies’ view of the municipalities.</p> / <p>Det finns ett ömsesidigt beroende mellan näringslivet och landets kommuner. Kommunerna är beroende av företagen för att skapa arbetstillfällen och skatteintäkter medan företagen är beroende av att kommunerna de är verksamma i bl.a. erbjuder en god infrastruktur.</p><p>Utöver detta kan kommuner arbeta aktivt för att stärka sitt varumärke gentemot företagen och många forskare inom marknadsföring menar att marknadsföring av platser kommer att bli en allt vanligare företeelse i framtiden. Fortfarande är marknadsföring av kommuner dock ett nytt och outforskat område och det är oklart hur och till vilken grad kommunerna arbetar med detta.</p><p>Problemformuleringen lyder:</p><p>Hur arbetar kommuner för att marknadsföra sig mot företag och kan man urskilja någon positiv utveckling ur denna marknadsföring?</p><p>Syftet med undersökningen är följande:</p><p>Syftet är att kartlägga hur synen på marknadsföring av platser skiljer sig mellan olika kommuner i Stockholmsområdet, hur några av dessa kommuner arbetar med detta och hur långt de kommit i sitt arbete. Vidare vill vi undersöka om det går att se någon koppling mellan kommunernas arbete med marknadsföring och det lokala företagsklimatet i respektive kommun.</p><p>I undersökningen valdes Solna, Haninge och Huddinge kommun ut och personliga intervjuer genomfördes med marknadsföringsansvariga på de tre kommunerna. Vi analyserade även statistiska data från Svenskt Näringsliv för att jämföra vad företagen i de tre kommunernas anser om det lokala företagsklimatet.</p><p>Resultatet visar på att alla tre kommuner arbetar med marknadsföring av sina kommuner som varumärken men de har kommit olika långt i detta arbete. Eftersom kommunerna ännu inte kommit så långt i detta arbete har det dessvärre inte gått att urskilja någon effekt av detta arbete vad gäller företagens attityd till kommunerna. </p><p>Slutsatsen som vi kunna dra av denna undersökning är att kommunerna arbetar mycket med att hålla en nära kontakt med företagen för att skapa en god kommunikation men att varumärkesbyggande blivit en allt viktigare del i kommunernas arbete. Detta arbete har dock nyligen tagit fart och det är därför svårt att urskilja någon direkt effekt i företagens syn på kommunerna.</p>

<p>Den ekonomiska strukturen har under de sista decennierna genomgått en stor förändring. Service sektorn har vuxit till att bli en drivande kraft i de utvecklade länderna. Därför är konceptet med tjänstemarknadsföring relativt nytt. Fastän fler och fler tjänsteföretag är numera medvetna om hur viktigt det är att marknadsföra sitt företag och dess varumärke, finns det fortfarande många tekniska tjänsteföretag som inte har tillämpat konceptet. Det svenska konsultföretaget SWECO, som kommer att användas som fallstudie i uppsatsen, är en av dem.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur viktigt det är för tekniska tjänsteföretag att marknadsföra sitt varumärke och hur de kan förbättra sin image samt sitt varumärke.</p><p>Undersökningen har tillämpats med hjälp av elektroniska enkäter. Som ytterligare förstärkning, har tre teorier använts som analysverktyg.</p><p>Studien visar att SWECO är ett relativt okänt företag. Trots att företaget agerar på ett internationellt plan, så har det inte utvecklat en marknadsföringsstrategi. De slutsatser som kunde dras demonstrerar att ett starkt varumärke för tekniska tjänsteföretag är väldigt viktigt eftersom de 7 p:na för tjänster anses vara otillräckliga som marknadsföringsmedel. Den högt upplevda kvaliteten av företagets tjänster samt deras finansiella styrka ger företaget goda förutsättningar för att marknadsföra sitt varumärke internationellt.</p> / <p>The economical structure has faced a great change during the last decades; the service industry has grown into a dominant force in the developed countries. Therefore, the concept of services marketing is relatively new. Although more and more service companies are realizing the importance of marketing and branding, there are still technical service companies that has not adapted the concept. The consultancy firm SWECO, which will serve as a case study, is one of them.</p><p>The purpose with this essay is to examine the importance of branding for technical service firms and how they do to improve their image and brand. The research issue has been studied with the assistance of electronic surveys. As further assistance, three theoretical models has been used as instruments for the analysis.</p><p>The study shows that SWECO is a relatively unknown company. Although the company is operating in an international arena, it has not developed a marketing strategy. The conclusions attained demonstrate the importance of creating strong brands for technical service companies since the 7 P’s of services are insufficient as marketing tools. The highly perceived quality of the company’s services and their financial strength give the company good prerequisites for marketing their brand internationally.</p>

<p>Introduction: The evening tabloids in Sweden have been going through a change towards moving into alternative media channels during the last decades. It is essential to capitalize on the evening tabloids strong brands in order to enhance growth and to stay in the top of the tough competition. Advertising has become of larger importance for Aftonbladet and Expressen since the move into alternative media channels. People tend to be increasingly interested in free news media and one of the most essential issues that Aftonbladet and Expressen are facing is how to increase its brand equity through entering alternative media channels.</p><p>Purpose: To research and analyze the development of Aftonbladet’s and Expressen’s brand equity in terms of brand extensions and establishments in alternative media channels.</p><p>Method: To fulfill the purpose the authors have conducted a quantitative study with a standardized questionnaire. The sample consists of 100 respondents between 19-24 years of age who have been contacted at Jönköping University, A6 shopping mall in Jönköping and at the city centre of Jönköping.</p><p>Results: The study revealed that this group has an extremely low purchasing rate of the actual hard copy. Although the awareness of the brands Aftonbladet and Expressen are solid in their mind set. Instead it is of greater importance for this group what type of extra services and activities that is provided online. The researched target group is attracted by customized and accessible information which are of high quality and is distributed without any additional cost. Aftonbladet has developed a more efficient strategy in terms of brand extensions than Expressen in order to enhance its brand equity.</p>

Sammanfattning I dagens samhälle har förändringstakten och ökad individualism inneburit att individen måste ompröva tankar och värderingar utifrån de för tillfället rådande förutsättningarna. En vägledning för att ändå skapa en stabil bild av identiteten är genom personliga varumärken. Det innebär att en individ framhäver sina unika egenskaper på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumärkens framväxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumärke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumärken kan tänkas se ut. Teorierna som används är Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestått av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumärken. Resultatet visar på att framväxten av personliga varumärken kan bero på utvecklingen av individualismen och globaliseringen. Sociala medier har en betydande roll för personliga varumärken. Individens identitet, självuppfattning samt medvetenhet om hur omgivningen ser på individen har betydelse för framtiden.