Energibranschen är en mansdominerad bransch som står inför många utmaningar, både gällande omställning av energisystemet samt framtidens kompetensförsörjning. Detta medför att branschen efterfrågar ett breddat perspektiv av olika kompetenser och vill locka fler, framförallt kvinnor, till branschen. Ingenjör är ett av de vanligaste förekommande yrkena inom energibranschen och där andelen kvinnor tenderar att vara som minst. Syftet med studien är således att ur ett genusperspektiv undersöka hur företag inom energibranschen arbetar med extern employer branding för att attrahera ingenjörsstudenter. Studien bygger på sammanlagt nio intervjuer med personer från de valda fallföretagen Vattenfall, E.ON och Fortum, som är tre av de största företagen i branschen. För att bredda perspektivet av företagens arbete med extern employer branding har de tre personerna som intervjuats på respektive företag haft olika befattningar. Studiens resultat visar på att alla företagen i någon grad arbetar ur ett genusperspektiv med extern employer branding för att attrahera ingenjörsstudenter. Dock finns det både likheter och skillnader i hur de arbetar mot studenter samt graden av genusperspektiv i deras employer branding aktiviteter. Konstaterbart är att det finns en del genusmedvetenhet i företagens externa employer branding aktiviteter, där det i vissa sammanhang finns en uttalad strategi medan det i andra sammanhang saknas.

En värdefull tillgång för företag är dess anställda. Samtidigt växer efterfrågan på arbetskraft och många företag har problem med att anställa rätt personal. För att kunna skapa konkurrensfördelar som gör att företaget får kompetent personal, en tillgång som är unik och svår för konkurrenter att imitera, har employer branding blivit en viktig strategi för att lyckas attrahera personal. Litteraturen visar att företag kan erbjuda olika former av värden till anställda och potentiella anställda. Att företaget arbetar med corporate social responsibility (CSR) kan ses som ett värdeerbjudande, och kan därför användas som ett verktyg för att skapa värde och attrahera personal. Företag kan dock arbeta med CSR på många olika sätt, och olika intressenter kan ha olika preferenser gällande vad de värderar. Syftet med studien har således varit att skapa en förståelse för hur CSR kan stärka ett företags employer brand. Vidare har vi ämnat förstå hur CSR samspelar med andra aspekter till varför ett employer brand uppfattas attraktivt. Genom dessa kunskaper bidrar vi med praktiska rekommendationer till hur företag strategiskt kan arbeta med sin externa kommunikation för att attrahera framtidens arbetskraft. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom fokusgrupper med civilekonomstudenter som studerar vid Umeå universitet. Det empiriska materialet har tolkats och analyserats i relation till den teoretiska referensramen, för att på så sätt kunna besvara studiens problemformulering: Hur uppfattar framtidens arbetskraft olika dimensioner av CSR i relation till företags employer brand? Studien visar att olika dimensioner av CSR uppfattas olika relevanta beroende på vilken bransch ett företag är verksamt inom. Den sociala och den miljömässiga dimensionen av CSR uppfattas som de dimensioner som främst stärker ett företags employer brand. CSR kan vidare uppfattas dels på ett rationellt sätt, och dels på ett känslomässigt sätt, och ett företags employer brand stärks främst om CSR-initiativen uppfattas både rationella och känslomässiga. För att de olika dimensionerna av CSR ska stärka ett företags employer brand bör initiativen uppfattas konkreta och enkla att förstå. CSR-initiativ som ligger nära kärnverksamheten och som anställda får vara med och bidra till upplevs enklare att relatera till, och kan därmed bidra till att attrahera framtidens arbetskraft. För att stärka ett företags employer brand bör dock ett företags totala värdeerbjudande matcha framtidens arbetskrafts preferenser.

No description available.

Employer branding modellen har blivit allt mer vanlig för arbetsgivare att använda i syfte att förbättra deras rykte om att vara en attraktiv arbetsgivare. Användandet av employer branding har som mål att attrahera, rekrytera och behålla de mest talangfulla arbetstagarna. Men lön prioriteras inte i modellen. Har därför employer branding påverkat lön till något negativt? Vårt syfte med studien är att undersöka employer branding modellen och hur stor inverkan den har på anställdas lojalitet till att vilja stanna på företaget. Men även att undersöka lönens betydelse. Teorierna som används är organisatorisk rättvisa och Herzbergs tvåfaktor teori. Herzbergs tvåfaktor teori benämner lön som en grundfaktor för att man som arbetare inte ska uppleva missnöje och vilja lämna organisationen. Tidigare forskning hänvisar att idag ställs stora krav på arbetsgivaren att möta medarbetarnas behov. Därför kan man inte bortse från lön genom att enbart fokusera på en stark employer branding. Undersökningen baseras på en kvantitativ studie och genomfördes med en webbaserad enkät. Från resultatet framgick att det fanns ett samband mellan employer branding och viljan att stanna eller lämna organisationen. Det fanns även en korrelation mellan lön och employer branding som tyder att bra lön ger hög grad av employer branding. Det visades också att det fanns ett starkt samband mellan lön och viljan att lämna eller stanna i organisationen. Slutsatsen som togs var att lön fortfarande har en stor betydelse för arbetstagare.

Sveriges arbetsmarknad kan idag beskrivas som könssegregerad. I framtiden kan detta leda till svårigheter att bemanna, samt bidra till en ojämställd arbetsmarknad, vilket bland annat kan innefatta könsfördelningen i de ledande positionerna. I byggnadsbranschen är denna problematik tydlig då flera av de börsnoterade bolagen är rödlistade, vilket innebär att de helt saknar kvinnor i sin ledningsgrupp. Trots att klyftan mellan män och kvinnor minskar, går utvecklingen långsamt. Mot bakgrund av denna problematik avser denna studie att undersöka hur ett företag arbetar med sitt varumärke för att attrahera och rekrytera kvinnor i en mansdominerad bransch, ur ett genusperspektiv. Detta kommer att göras i en fallstudie på ett företag i byggnadsbranschen, där det empiriska materialet utgår från sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I studien följer vi Employer branding-arbetet som en process från ledningens syn på varumärket, via det praktiska arbetet, till upplevelsen av de nyanställda. Employer branding har länge studerats ur ett managmentperspektiv, men med denna studie ser vi på Employer branding ur ett genusperspektiv. Resultaten visar tendenser till att ledningens syn gällande arbetet kring att vara en attraktiv arbetsgivare och hur företaget porträtterar sig i rekryteringsprocessen, inte stämmer överens med de nyanställdas uppfattning. En anledning till diskrepansen mellan ledningens syn på varumärket och de nyanställdas uppfattning skulle kunna vara tempot i företaget, där vi kan se tendenser till att det viktigaste är att få in resurser fort, snarare än kvinnliga resurser. Ur ett genusperspektiv kan vi se tendenser till underliggande mekanismer, som upprätthåller de rådande könsnormerna, såsom strukturella barriärer kopplade till ett större genussystem. Dessa står i vägen för företagets mål att attrahera och rekrytera fler kvinnor, exempelvis då man väljer personer ur sitt egna homogena nätverk, samt att en representant från ledningen menar att han inte ser kön utan kompetens, men på grund av stereotypa idéer om hur kvinnor är och borde vara, kan man hindras att se kvinnors kompetens. Detta indikerar att det krävs åtgärder från företagets sida, såsom att rekrytera utanför sitt nätverk, för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare för kvinnor i en mansdominerad bransch.

Orientador: Edson Roberto Scharf. / Dissertação (Mestrado em Administração) - Programa de Pós-Graduação em Administração, Centro de Ciências Sociais Aplicadas, Universidade Regional de Blumenau, Blumenau,

Syftet med denna studie var att undersöka hur svenska researrangörer marknadsför en krisdrabbad destination för att kunna locka tillbaka turister. Vi ville även se hur konsumenterna ser på marknadsföringen och från deras perspektiv, se vad de anser skulle få dem att resa till en destination efter en kris. Studien har avgränsats till Egypten och Turkiet där politisk oro har pågått sedan några år tillbaka och påverkat turismen negativt. I studien har en kvalitativ metod använts genom att tre semistrukturerade intervjuer med researrangörer genomförts, samt två fokusgruppsintervjuer med konsumenter.  Resultatet av studien visade att den marknadsföringsstrategi som både researrangörer använder sig av och som konsumenterna uppfattar som mest effektiv är en prissänkningsstrategi. Resultatet visade även att för att locka tillbaka turister till just dessa två destinationer har de marknadsföringsmässigt satsat på att lyfta fram säkrare alternativ, såsom stora hotell och all inclusive istället för utflykter och äventyr som tidigare, till låga priser. Dock ansåg flera respondenter i fokusgrupperna att för mycket fokus har riktats på ett fåtal målgrupper och att marknadsföringen behöver vidgas för att locka fler målgrupper att resa till Egypten och Turkiet. Detta för att i slutändan bygga upp volymen av turister till den som tidigare varit. / The purpose of this study was to examine how Swedish travel agencies market destinations during and after a crisis in an effort to encourage tourism's return. We also wanted to assess how consumers perceive marketing from their perspectives, as well as identify what methods influence their willingness to travel to a destination after a crisis. In an effort to provide a more concise analysis of the broad spectrum that encapsulates crisis destinations, we have focused on Egypt and Turkey, where political upheaval has been ongoing issue that has plagued their respective tourism industries. We have applied the qualitative method during this study by conducting three separate semi-structured interviews with travel agents, as well as conducting two focus group interviews with prospective consumers The result of the study revealed that the marketing strategy that both travel agencies use and which consumers perceive as the most effective, is a price reduction strategy. The results also indicated that in order to attract tourists back to these two destinations, their efforts had to be focused on highlighting safer alternatives, such as larger resorts and all-inclusive packages at lower rates. The agencies had to move away from marketing excursions and adventures packages; as they posed more of a risk. However, several respondents in the focus groups considered that too much focus has been on a select few target groups, alluding to that the marketing needs to be broadened to attract more target groups to travel to Egypt and Turkey. By implementing this strategy it will ultimately build up the volume of tourists to the aforementioned destinations.

Magister Artium - MA / The theory of multimodality (Kress 2010; Kress and van Leeuwen 2006) has impacted major research fields like Linguistics and Education by significantly extending our understanding of what is meant by communication through different modalities and media. More recently, scholars have been paying attention to multimodality in the world of advertising (Lick, 2015; Enli, 2014). Drawing on the work from multimodality scholars like Machin and Mayr (2012), Kress and van Leeuwen (2006) and others, this study explores the multimodal choices that were strategically made by a major multinational beverage company, Coca Cola. Specifically, these choices relate to its health-related television advertisements that were created in response to health-related criticisms of its products by consumers and health institutions over the years. The purpose of this study is to examine whether the beverage company is ‘spinning the truth’ in response to health-related criticisms by using certain multimodal strategies in its healthrelated television advertisements posted on the YouTube website. The study also critically reviews the reactions of consumers to these specific television advertisements on YouTube and the issues they raised in their on-line comments. The findings of this research study illustrate that Coca-Cola did not admit to its contribution to obesity in its health-related television advertisements and it did not address health-related criticisms in the comment sections on YouTube. Instead the brand’s common message and stance in all of the health-related television advertisements was that consumers need to lose the calories that they gain from consuming Coke by eating well, being active and exercising in order to avoid obesity and other health issues.

The study is focused on investigating the effectiveness of digital fashion branding magazines through the perspective of various types of online fashion consumers. The classification of online fashion consumers is based on motives of shopping behavior. Factors of positive online shopping experience were employed in order to identify perceptions and preferences towards digital fashion branding magazines. The study is implemented by the means of digital fashion branding magazines’ analysis, focus group and individual interviews. The results of the research enable to identify various ways of presenting the branding magazines. The study demonstrates differences in perceptions of digital fashion branding magazines of various types of online fashion consumers. The types of consumers attracted by the branding magazines are considered as well. Digital fashion branding magazines are regarded to be an effective marketing tool which requires further improvement by all the identified types. / Program: Master Programme in Fashion Management

Employer Branding handlar om att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumärke, företag vill vara en så attraktiv arbetsgivare som möjligt för att locka till sig de mest talangfulla medarbetarna. Employer Branding riktar sig både mot befintliga och potentiella medarbetare. Tidigare forskning definierar Employer Branding enligt följande;”The package of functional, economic and psychological benefits provided by employment, and identified with the employing company” (Ambler & Barrow 1996)Syftet med studien är att undersöka hur ett specifikt företags Employer Branding-strategi ser ut samt hur de arbetar för att nå sin externa målgrupp ingenjörer. Studien tar även upp målgruppens uppfattning av case-organisationens arbetsgivarvarumärke samt vad de anser symboliserar attraktiva arbetsgivare generellt. Vi har genomfört en kvalitativ studie och utfört tematiskt- samt semistrukturerade intervjuer. Vidare har vi anammat en abduktiv ansats vid insamlingen av empirin, vi har därmed pendlat mellan de teoretiska anknytningarna och empirin. Vi anser att teorierna passar vår arbetsvetenskapliga programinriktning. Urvalet består av en informant och ett antal respondenter. Resultatet påvisar att företagets Employer Branding-strategi är genomtänkt med ett väldefinierat budskap. Företaget marknadsför sitt arbetsgivarvarumärke i forum där ingenjörerna befinner sig. Det framkom dock av olika anledningar att ingenjörerna inte tror att företaget kan tillgodose ingenjörernas motivationsfaktorer. Vad som bör uppmärksammas är att strategin är relativt ny, men företaget i fråga informerar oss att de erbjuder precis det som ingenjörerna motiveras av.Vi har haft stöd av tidigare forskning då Employer Branding är ett relativt nytt begrepp på arbetsmarknaden, dock drar samtliga slutsatsen att det är en viktig funktion, så även vi. I framtida forskning tycker vi det hade varit intressant att följa upp vår studie och se om situationen förändrar sig i takt med att Employer Branding etableras. Det kan även vara intressant att undersöka hur statliga- och kommunala verksamheter anammar Employer Branding, eller om det främst är något vinstdrivande företag satsar på. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället