Företagsnamn har visat sig spela en allt viktigare roll på den växande marknaden. Allt fler företag väljer att anta ett annat namn och då detta är så aktuellt har vi ansett det intressant att studera namnbyten och processen kring det. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat representanter för fyra företag, Swedbank, Nordea, Telenor samt E.ON. Vi har antagit ett företagsledningsperspektiv då vi anser att det skulle vara det bästa sättet att finna svar på vår problemformulering: Vilka är de huvudsakliga drivkrafterna till att företag byter namn och hur ser denna process ut? Syftet med studien är således att skapa förståelse för varför företag byter namn samt beskriva hur beslutsprocessen ser ut. Vidare är vårt delsyfte att analysera de implementeringsstrategier som används vid införandet av beslutet. Vi har använt oss utav Eneroths begreppsligt-induktiva modell vilket innebär att vi utgått från det faktum att allt fler företag byter namn, den tar med andra ord sin start i verkligheten. Vi anser oss också ha en hermeneutisk kunskapssyn, eftersom vårt syfte är att skapa en djupare förståelse för den problematik som vi presenterat. För att uppnå syftet med studien har vi använt oss av ett flertal teorier och några av dessa kommer vi här att presentera. SWOT- analysen har använts för att finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot som namnbytet innebär. CITE- modellen har använts för att finna förståelse för hur element så som kultur, innebörd, gripbarhet och känslor som företagsnamnet innehåller hanteras. Vidare har vi tittat på olika osäkerheter som ett beslut innebär, om erfarenheten från tidigare beslut beaktas. Vi har läst in oss på implementeringsstrategier för att jämföra med de studerade företagen, och den öppna beslutsprocessen beskriver medarbetarnas involvering i beslutet. Utifrån den genomförda studien har vi kommit fram till att drivkraften till att företag byter namn är att företaget vill ändra sin position. Denna drivkraft kan i sin tur resultera i att företaget genomför en fusion med andra företag, att de låter sig bli uppköpta eller att de driver ett större projekt där namnbytet enbart är ett steg i processen. Slutsatsen rörande beslutsprocessen är att den varierar beroende på resurser och den bakomliggande drivkraften. Vi konstaterar att erfarenheter från tidigare fattade beslut är något som företagen värdesätter. Det har lagts ner stora resurser, arbetsinsatsen har varit omfattande, pengar som spenderats har varierat och tiden har i stor utsträckning varit begränsad. Vidare har vi konstaterat att kulturen inte är en faktor som företag anser måste bevaras, innebörden med namnet har framgått antingen med att namnet redan var etablerat eller att den symboliserade förändringen. Företagen har i beslutsprocessen arbetat med namnets gripbarhet genom deras logotyp. Företagsnamn frambringar känslor, vilket företagen har anpassat sin implementeringsstrategi efter. Medarbetare och kunder har involverats i beslutsprocessen och externhjälp har använts. Implementeringsstrategin som används är ”Phase in/Phase out” samt ”Sudden eradiction strategy”, vilket vi konstaterat beror på faktorer som drivkraften till namnbytet eller vilka känslor företaget anser finns förknippade till namnet som de skall byta ut.

Introduction: The evening tabloids in Sweden have been going through a change towards moving into alternative media channels during the last decades. It is essential to capitalize on the evening tabloids strong brands in order to enhance growth and to stay in the top of the tough competition. Advertising has become of larger importance for Aftonbladet and Expressen since the move into alternative media channels. People tend to be increasingly interested in free news media and one of the most essential issues that Aftonbladet and Expressen are facing is how to increase its brand equity through entering alternative media channels. Purpose: To research and analyze the development of Aftonbladet’s and Expressen’s brand equity in terms of brand extensions and establishments in alternative media channels. Method: To fulfill the purpose the authors have conducted a quantitative study with a standardized questionnaire. The sample consists of 100 respondents between 19-24 years of age who have been contacted at Jönköping University, A6 shopping mall in Jönköping and at the city centre of Jönköping. Results: The study revealed that this group has an extremely low purchasing rate of the actual hard copy. Although the awareness of the brands Aftonbladet and Expressen are solid in their mind set. Instead it is of greater importance for this group what type of extra services and activities that is provided online. The researched target group is attracted by customized and accessible information which are of high quality and is distributed without any additional cost. Aftonbladet has developed a more efficient strategy in terms of brand extensions than Expressen in order to enhance its brand equity.

Syfte och frågeställning: Syftet är att ta reda på hur globala företag – i detta fall företaget Scania CV AB – genom sina officiella intern- och kundtidningar i olika länder förmedlar företagets kärnvärden och därmed corporate brand. Metod: Ett urval av tidningar ifrån företagets intern- och kundtidningar analyseras utifrån ett semiotiskt samt kulturellt perspektiv. Både ett urval av artiklar – både text och bild – och tidningarnas grafiska kommunikation analyseras. Slutsatser: Företagets kärnvärderingar är vagt formulerade och ger därmed stort utrymme för tolkningar av dess innebörd. Därmed kan nästan allt som skrivs i tidningarna sägas förmedla företagets corporate brand. Materialet visar dock på vissa kulturella skillnader i tidningarnas framställningar, vilket leder till frågan om företagets kärnvärderingar eventuellt behöver förtydligas för att möjliggöra ett mer enhetligt budskap. Även den grafiska kommunikationen spretar till viss del och i vissa artiklar saknas ett tydligt fokus på företaget och dess verksamhet.

Studier har visat på ett samband mellan försämrad arbetsprestation och konflikter som uppstår av att familjelivet inkräktar på arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillämpa familjevänliga policies för att stötta sina anställda i att balansera arbets- och familjesfären. I och med ökad konkurrens på arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmärksammas allt mer. En förändrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utsträckning väljer att ägna sina resurser åt effektivt employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevänliga policies/karriärvägar och framträdande identiteter på studenters upplevda företagsattraktivitet. Urvalet bestod av 95 studenter på PAO-programmet vilka fick läsa jobbannonser och därefter skatta företagets attraktion. Resultatet visade en signifikant effekt av policy. Ingen signifikant interaktionseffekt mellan framträdande identiteter och policy på variabeln upplevd företagsattraktivitet kunde påvisas, vilket stödjer tidigare forskning i ämnet. Implikationer för framtidens arbetsmarknad diskuteras.

Under de senaste decennierna har allt fler företag gått över från en hierarkisk organisationsstruktur till att vara mer decentraliserade. Denna förändring kräver en anpassning av styrmedel. Employer Branding används som verktyg för att vara en attraktiv arbetsgivare för både befintlig och potentiell personal och innebär ett slags värdestyrning. Studiens syfte var att undersöka hur Employer Brandingarbetet uppfattas av de anställda. En fallstudie genomfördes där sju anställda på ett företag intervjuades genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. En induktiv tematisk analys visade att de anställda upplevde att värdestyrning i samband med Employer Branding kan verka motiverande i det att ett företag väljer att stå för värderingar som stämmer överens med de anställdas. Även det externa Employer Brandarbetet upplevdes stärka de anställdas identifiering med företaget. Möjliga fallgropar är då ledningen inte lever som de lär. Studien ökar förståelsen för de anställdas perspektiv och kan användas för att förbättra företags Employer Branding.

The purpose of this research was to investigate how the German market is segmented and what the German consumers perceive of Nelo’s positioning by assessment of what the Agents corroborate. The insights derived from it points out if Nelo’s image is rightly perceived in the German market.   In this paper a qualitative approach is used. Data collection method used was both interviews and documentation. Telephone interviews were conducted with three different agents operating in southern Germany. The secondary data the authors used were articles and books. Since it is a research based on a qualitative approach, the theories and the findings will be synthesized to make implication regarding the study.   The investigation has shown that the target segment for Nelo in Germany are the middle to high income group in the age 40+, but it is shown that the products offered by Nelo don’t attract this segment in southern Germany. Though product quality is good the design and material used, does not fit with the target customer rendering the brand unknown. Nelo is not well positioned in the target market because it has not been successful in communicating a clear image. To conclude Nelo´s position is not consistent with their image.

Title Corporate Social Responsibility in Branding - A study of The Body Shop's visitors' attitudes and  purchase decisions Authors Sara Lundgren El-Salhy & Amanda Lundmark Seminar Date 2009-06-02 Level C-level Thesis Tutor Malin Näsholm Keywords CSR, The Body Shop, Corporate Identity, Corporate Image, Associations, Attitudes, Purchase Decision Problem Previous research suggests that by using well known CSR as a branding tool, companies can create positive consumer attitudes, and these attitudes are assumed to lead to positive purchase decisions. This study aims to test this connection, when CSR is well known, by answering the following problem question: What are the opinions and attitudes among The Body Shop Umeå's visitors towards The Body Shop and CSR, and how do they perceive the company regarding CSR? Are their purchase decisions affected by these opinions and attitudes? Purpose To explore the importance of a well-known CSR; to find what attitudes consumers have towards CSR and a company with well-known CSR, and to look at these attitudes' relation to the consumers' purchase decision. Methodology A quantitative, deductive study is conducted, where the theory is tested. The data is collected by handing out self-completion questionnaires to The Body Shop visitors in Umeå. Results & Conclusion This study shows that The Body Shop visitors in Umeå think that CSR is important when buying cosmetics. The respondents have positive attitudes towards The Body Shop and these positive attitudes can be connected to The Body Shop's CSR. The positive attitudes can also be connected to positive purchase decisions. A conclusion that can be drawn from these findings is that well known CSR can be connected to positive purchase decisions, if the CSR is trustworthy. This conclusion can, however, only be generalized to the population for this study; the visitors to The Body Shop's store in Umeå. Number of Pages 57 Number of References 40

Around the world, regions are developing their knowledge-based assets in order to stay competitive in today's global economy. Europe alone is home to more than a thousand cluster initiatives. There are an overwhelming number of innovative regions and "valleys" competing to become the place to live and do business within a particular field. In this highly competitive environment, marketing directors and innovation system executives must develop and execute a well conceived branding strategy in order to survive and thrive.      Regional innovation systems are complex constructions often involving a variety of clusters, agendas and business models across a large number of partners from the business world, academia and society, each with their own best interest at heart. Unlike a company with a business idea and a range of products, an innovation system encompasses a multitude of business ideas and offerings that, when taken in the aggregate, are often abstract in nature.      The purpose of this study is to address some common challenges when building the brand of a regional innovation system and attempt to identify some possible solutions for how to successfully overcome those challenges. In doing so, a selection of eight experts and practitioners in the field of regional innovation systems have been interviewed.        The four most important challenges in the branding of regional innovation systems are converting interested bystanders into committed stakeholders, juggling the brands of multiple stakeholders, communicating the complex subject of innovation and technology, and building and maintaining brand trust in a localized, close-knit environment.       The findings in this report suggest that branding an innovation system requires a unique approach - different branding channels and skill sets - compared to traditional product branding.  As a result I recommend that regional innovation systems focus on four major brand strategies: setting and managing brand expectations, ambassador development, creating a Branded Warehouse, and storytelling.              First in setting and managing brand expectations, it is important to communicate clearly so that potential members understand what the initiative is all about and why they should be excited about it. Paint a vision specific enough to drive interest but not so specific that members feel they have no input into the mission. Once consensus has been reached it's important to manage the different brand expectations so that all members are satified.       Suitable champions on a regional, national and international level can act as ambassadors of the regional innovation system, spreading the brand message in the right networks by the power of their own individual credibility. Brand managers should work proactively with the board to leverage their networks to the greatest extent possible.      The findings in this paper suggest that the best approach for juggling multiple brands may be a Branded Warehouse model where a strong branded house is just as important to the success of the initiative as the strength of the brands inside that house.      Identifying, creating and spreading the narratives that define the brand help people grasp the complex subject of a regional innovation system. For spreading the brand message both within and outside of the region, the media and ambassadors are unrivaled tools.

The purpose of the study is to investigate and elucidate how and why municipalities cooperate across municipal boundaries with destination development. To answer the purpose the authors chose two research questions: What are the incentives of cooperation between the municipalities in Roslagen? What are the possibilities and difficulties of cooperation? In order to answer the research questions interviews with local business managers, administrative director, the acting Head of destination and tourist office staff were made. Municipalities have signed a cooperation agreement in October/November 2008, where they will work more formal together to strengthen the destination Roslagen. The result of the study shows that the main motive for municipal cooperation is the sharing of financial resources to promote and develop the destination Roslagen together. The possibilities are that Roslagen can market themselves both nationally and internationally through its partners Stockholm Visitors Board, Visit Skärgården and Visit Sweden. Difficulties in the cooperation are that the destination Roslagen lacks a major commercial operator who can control the development by coordinating the private and public sectors.

Research Question: What is it that determines if large companies in the same country and industry use their Country of Origin or not when they want to attract new customers abroad? Purpose: Our purpose with this Minor Field Study is to find out if companies within the Brazilian textile industry are using their COO and identify which factors that determine why they use it or not. By analyzing these factors, if and why they are important or not, we can develop a model with the purpose to give companies an idea of how close they are from to being able to use their COO. Method: We have worked with a qualitative research method where we interviewed two Brazilian companies, CI Hering and Karsten, which is working within the Brazilian textile industry. Theoretical framework: Our theories are mainly concerning the subjects of branding, nation brands, COO and competitive identity. We have also studied the so called Nation Brands Index and its hexagon. We will use theories of nation branding and COO to illustrate their importance to a country’s international companies. Empirical framework: This part will show the outcome of our interviews with Hering and Karsten but also present some data on the nation brand of Brazil and activities linked to it. Conclusion: We have found that there are six factors that mainly determine if a company will use its COO when trying to attract new customers abroad, and how appropriate this will be. The six factors are: Strong identity/image, brand awareness, knowledge, consistent and strong nation brand, research and willingness. Our final conclusions are that international companies that want to manage their reputation can benefit from relating their identity to some of the aspects in the national identity of their country. Associating to your COO is a way of doing this that aligns your company´s image to the image of your home country.