Ett varumärkes betydelse är idag viktigt för att förstärka företagsidentiteten och imagen på marknaden. De företag som kan profilera sin verksamhet vinner konkurrensfördelar. I en artikel går att läsa: ”Otrogna konsumenter och tuffare konkurrens tvingar de stora klädkedjorna att bli ännu vassare på att förklara vad varumärkena står för.” Klädföretagen satsar stora pengar på att förmedla och stärka sitt varumärke till konsumenter. TV är det internationellt dominerade mediet och klädkedjors TV-reklam skall väcka ett tillräckligt stort intresse hos konsumenten för att denne sedan skall uppsöka butiken. Frågan är vad företagen faktiskt vill förmedla med sin varumärkesbyggande TV-reklam och vad reklamen skapar för känslor och förväntningar hos konsumenterna? Detta har lett till att vi anser att ämnet är värt att undersöka med följande problemformulering: Vad är syftet med en klädkedjas varumärkesbyggande TV-reklam och vilka känslor och förväntningar skapar den hos konsumenter? Vi har i undersökningen använt oss av ett fallföretag. Syftet med rapporten är att beskriva vilka känslor och förväntningar konsumenter får genom att se den reklam som klädkedjan sänder via TV samt vad företagets syfte med reklamen är. De kvalitativa metoder vi använde oss av för att kunna uppfylla syftet var en fokusgrupp med kvinnliga konsumenter, individuella intervjuer med manliga konsumenter samt en individuell intervju med vårt valda fallföretags marknadschef. De slutsatser vi har kunnat dra genom våra intensiva undersökningar är att männens kännedom om klädkedjan är sämre än kvinnornas. Männen visade sig även vara mer negativt inställda till TV-reklamen än kvinnorna. En annan viktig slutsats var att atmosfären i reklamen och i butikerna måste stämma överens, detta var kvinnorna och männen helt överens om. Dock framkom det genom våra undersökningar att reklamen verkar rikta sig till en yngre publik än vad butikerna gör. Därför riskerar kunder efter att ha sett reklamen att få känslan av att inte känna igen sig i butiksmiljön.

The story of private brands begins in Great Britain in 1928, when Marks & Spencer launched their private brand St Michael. In Sweden, the first private brand was developed during the 1920’s; a coffee named Prinsess Kaffe produced for ICA. Until 1980, private brands were just a cheap alternative to manufacturer owned brands. During the years, it gained more and more market shares. Because of the introduction of private brands, the retailers have gained an increased power over manufacturers and they now also have to handle the competition between manufacturer brands, private brands and customer’s demand. In the Swedish every day commodity trade, private brands represent ap-proximately 15% of the total assortment. A problem that has arose concerning the competition during the latest years, is that the trade constantly increases in the direction of effort on private brands. Private brands are one way for the supermarket chains and the retailers to increase their power over the shelf space, marketing and price setting. Due to the increased competition concerning the shelf space in the stores, the authors found it interesting to investigate how private brands are dealt with. The authors made the research from the retailer’s perspective and their view of private brands and how they compete. The purpose of this thesis is to investigate how private brands are regarded and dealt with, according to the retailer. This study is accomplished with a qualitative method. The authors wanted to gain a deeper understanding for how the private brands influence and compete with manufacturer brands. The authors chose to do a descriptive study since it was in line with the qualitative approach that was used. Fur-ther on, the authors used the basic qualitative research which refers to that data is collected through interviews and observations. Eight retailers were interviewed from ICA, Axfood and Coop. The result of this study gives an explanation of how private brands are dealt with. Private brands receive premium shelf space in the store, but in the end it is up to the customer to decide upon the future of private brands. Dem-onstrations are the most common way to promote the private brands in stores. In the future the retailers claim that private brands will be developed into both niche products as well as low price products.

Abstract Background Companies today are becoming more and more internationalized. In their home countries they have already established strong brand recognition and a strong image. This image is in turn visible in their advertising. As Swedish companies travel abroad some aspects have to be adapted to the new culture. A culture viewed as very different from the West is the Japanese culture. Swedish companies entering this culture must adapt in many ways in order to reach the Japanese consumers. Some companies with well established images might not be willing to make some of the adaptations. Purpose The purpose with this thesis is to establish if Swedish companies who have established themselves in Japan have to change their image through advertising in order to match the culture. Method This gathering of empirical data in this thesis was performed through a qualitative method. Six companies were contacted for phone interviews. Five of these companies were Swedish companies established in Japan and one of them was a Japanese company established in Sweden. All interviews were conducted with people in managerial positions. As a compari-son between Sweden and Japan, ads for each company were also used in order to make our conclusions. Results This thesis will show that most likely, Swedish companies must to some extent adjust their brand images to fit the Japanese culture. These adaptations are viewed mainly through their advertising efforts though also through their service and product improvements.

There is a mutual dependency between the business world and the country’s municipalities. The municipalities are dependent on the companies to create work and tax income while the companies are dependent on the municipalities they are located in to provide good infrastructure among other things. Apart from this the municipalities can work activly with creating a strong brand in the eyes of the companies and many researchers in marketing agree that marketing of places will be more common in the future. Marketing of municipalities is however still a rather new and unexplored area and it is uncertain how and to what extent the municipalities work with this. The thesis is formulated: How are the municipalities working to market towards companies and is it possible to make out any positive change from these marketing efforts? The goal of this study is: Our goal is to examine how the view of marketing of places differs from different municipalities in the Stockholm region, how some of these municipalities work with this and how far they have come in this work. Further, we want to study if any connected between the municipalities work with marketing and the local corporate climate in each municipality can be found. For this study, the municipalities of Solna, Haninge and Huddinge were selected and personal interviews were conducted with employees responsible for marketing at the municipalities. We also analized statistical data from Svenskt Näringsliv to compare what the companies in these three municiapalities think of the local corporate climate. The result show that all three municipalities work actively with marketing of their brand towards companies but at different extent and they have come different lengths in this effort. Since the municipalities haven’t come very far in their work with branding we have unfortunately not been able to detect any effect from these efforts with regards to the local companies’ view of the municipalities. / Det finns ett ömsesidigt beroende mellan näringslivet och landets kommuner. Kommunerna är beroende av företagen för att skapa arbetstillfällen och skatteintäkter medan företagen är beroende av att kommunerna de är verksamma i bl.a. erbjuder en god infrastruktur. Utöver detta kan kommuner arbeta aktivt för att stärka sitt varumärke gentemot företagen och många forskare inom marknadsföring menar att marknadsföring av platser kommer att bli en allt vanligare företeelse i framtiden. Fortfarande är marknadsföring av kommuner dock ett nytt och outforskat område och det är oklart hur och till vilken grad kommunerna arbetar med detta. Problemformuleringen lyder: Hur arbetar kommuner för att marknadsföra sig mot företag och kan man urskilja någon positiv utveckling ur denna marknadsföring? Syftet med undersökningen är följande: Syftet är att kartlägga hur synen på marknadsföring av platser skiljer sig mellan olika kommuner i Stockholmsområdet, hur några av dessa kommuner arbetar med detta och hur långt de kommit i sitt arbete. Vidare vill vi undersöka om det går att se någon koppling mellan kommunernas arbete med marknadsföring och det lokala företagsklimatet i respektive kommun. I undersökningen valdes Solna, Haninge och Huddinge kommun ut och personliga intervjuer genomfördes med marknadsföringsansvariga på de tre kommunerna. Vi analyserade även statistiska data från Svenskt Näringsliv för att jämföra vad företagen i de tre kommunernas anser om det lokala företagsklimatet. Resultatet visar på att alla tre kommuner arbetar med marknadsföring av sina kommuner som varumärken men de har kommit olika långt i detta arbete. Eftersom kommunerna ännu inte kommit så långt i detta arbete har det dessvärre inte gått att urskilja någon effekt av detta arbete vad gäller företagens attityd till kommunerna. Slutsatsen som vi kunna dra av denna undersökning är att kommunerna arbetar mycket med att hålla en nära kontakt med företagen för att skapa en god kommunikation men att varumärkesbyggande blivit en allt viktigare del i kommunernas arbete. Detta arbete har dock nyligen tagit fart och det är därför svårt att urskilja någon direkt effekt i företagens syn på kommunerna.

Den ekonomiska strukturen har under de sista decennierna genomgått en stor förändring. Service sektorn har vuxit till att bli en drivande kraft i de utvecklade länderna. Därför är konceptet med tjänstemarknadsföring relativt nytt. Fastän fler och fler tjänsteföretag är numera medvetna om hur viktigt det är att marknadsföra sitt företag och dess varumärke, finns det fortfarande många tekniska tjänsteföretag som inte har tillämpat konceptet. Det svenska konsultföretaget SWECO, som kommer att användas som fallstudie i uppsatsen, är en av dem. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur viktigt det är för tekniska tjänsteföretag att marknadsföra sitt varumärke och hur de kan förbättra sin image samt sitt varumärke. Undersökningen har tillämpats med hjälp av elektroniska enkäter. Som ytterligare förstärkning, har tre teorier använts som analysverktyg. Studien visar att SWECO är ett relativt okänt företag. Trots att företaget agerar på ett internationellt plan, så har det inte utvecklat en marknadsföringsstrategi. De slutsatser som kunde dras demonstrerar att ett starkt varumärke för tekniska tjänsteföretag är väldigt viktigt eftersom de 7 p:na för tjänster anses vara otillräckliga som marknadsföringsmedel. Den högt upplevda kvaliteten av företagets tjänster samt deras finansiella styrka ger företaget goda förutsättningar för att marknadsföra sitt varumärke internationellt. / The economical structure has faced a great change during the last decades; the service industry has grown into a dominant force in the developed countries. Therefore, the concept of services marketing is relatively new. Although more and more service companies are realizing the importance of marketing and branding, there are still technical service companies that has not adapted the concept. The consultancy firm SWECO, which will serve as a case study, is one of them. The purpose with this essay is to examine the importance of branding for technical service firms and how they do to improve their image and brand. The research issue has been studied with the assistance of electronic surveys. As further assistance, three theoretical models has been used as instruments for the analysis. The study shows that SWECO is a relatively unknown company. Although the company is operating in an international arena, it has not developed a marketing strategy. The conclusions attained demonstrate the importance of creating strong brands for technical service companies since the 7 P’s of services are insufficient as marketing tools. The highly perceived quality of the company’s services and their financial strength give the company good prerequisites for marketing their brand internationally.

This is a bachelor thesis within marketing that aims at finding how branding strategies is affected by the market it operates and how it influences the possibilities to create a global brand. This will be carried out by looking at branding strategies, global branding and branding on the emerging markets with comparison to mature markets. The authors will do this by conducting a case study where two companies will be studied, one from an emerging market and one from a mature market. The development of a case study came from the explanatory nature of the purpose and the decision was made to look into the lingerie industry since this is a market that is easily segmented and that uses branding. The authors used one company on each market that were in the lingerie industry and the companies that came to be investigated were Beijing Aimer Co Ltd. and Miss Mary of Sweden AB. The authors used theories of branding, empirical material from interviews as well as secondary information about the markets in order to conduct the study. The authors concluded that there are a number of different strategies a company has to consider for their brand: What market(s) to cover, pricing strategies, name strategies and extension strategies. All are combined and need to fit each other to have a good branding strategy. Then there are different conditions for companies on mature and emerging markets. In the emerging markets, branding is a relatively new concept and differentiation with the help of branding has been missing. A mature market, on the other hand, is often saturated of brands which make it hard for companies to stand out in the clutter. This can make it easier for a company to target a niche in the market. When globalising the brand, the companies also need to take other things into consideration. It is important to know the market the company wishes to reach and there can be images that stick from the country of origin of the brand, which also influences the globalisation of the brand and is different for mature and emerging markets. What the authors found from the empirical findings was that the companies are not as the theories would suggest and the Chinese company seems to be very aware of their brands. What the authors also found that both the companies were failing in their branding strate-gies, but in very different ways. Aimer, who desperately wants to create an international brand, is failing due to country of origin effects, while Miss Mary is failing in their segmentations strategy which makes them less resident to competitors in a mature and cluttered marketplace.

Likt många andra små och medelstora kommuner har Falköping på senare år genomfört ett omfattande arbete med att bygga sitt varumärke. Det ökade intresset för intensifiering av marknadsförande åtgärder bland kommunerna har flera orsaker, bland annat insikten om den viktiga roll som marknadsföring spelar för att förhindra en negativ befolkningstillväxt – ett problem som har sin grund i ökad globalisering och snabb utveckling av kommunikativ teknologi, vilket gör att människor idag är mer benägna att flytta runt i världen. Idag är det grundläggande arbetet färdigt, vilket innebär att det är dags att vidta åtgärder för utvärdering. Inom en kommun är det viktigt att betrakta sina anställda som ambassadörer då de varje dag har någon form av personlig kontakt med en eller flera av målgrupperna. Utifrån denna problematisering fokuserar undersökningen på den interna kommunikationen och syftar till att ta reda på huruvida de anställda har förutsättningar att kännetecknas som goda ambassadörer för Falköpings kommun, eller om det inom något område behövs information och utbildning. Grunden till undersökningen byggs genom en analys av kommunens varumärkesbyggande arbete. Därefter genomförs en frågeundersökning med hjälp av en enkät till de 2780 anställda inom kommunen med syftet att få reda på hur väl varumärket är implementerat bland dem. Resultatet visar att kommunen har gått igenom de sex steg som enligt de teoretiska perspektiven bör innefattas i det varumärkesbyggande arbetet. Arbetet har genomförts med ett helhetsperspektiv och var i hela processen kopplat till organisationens övergripande mål, vision och kärnvärden. Det finns dock vissa brister inom omvärldsanalys, produktattribut, marknadskommunikation och varumärkesvård. Man har heller ännu inte helt lyckats implementera varumärket bland de medarbetare som besvarat enkäten. Respondenterna hade fått information om varumärket och nästan alla kände igen den nya logotypen. Men det behövs fortfarande mer information och motivationsarbete när det kommer till vissa kärnvärden, de tre värderingarna samt varför det vore positivt för kommunen att bli utnämnd till en Cittaslow. Enligt resultatet behöver man också arbeta mer med att skapa förtroende bland medarbetarna då det framkom en osäkerhet över om kommunen skulle lyckas nå sitt övergripande mål. Mer marknadsföring kring visionen behövs också då det rådde delade meningar över huruvida denna stämde överens med verkligheten. Genom utvärdering av kommunikationsåtgärder lär man sig mycket inför framtiden och förhoppningsvis ger denna undersökning kommunen mer på fötterna. Jag hoppas samtidigt att den kan ge andra platser, som går i tankar kring intensifierande av sitt varumärkesbyggande, kunskap och inspiration till att ta steget.

Dagens konsumenter är skickliga på att analysera och blockera stora delar av de reklammeddelanden de utsätts för dagligen. Marknadsförare och företag måste ideligen komma på nya metoder att tackla problemet med. Som svar på dessa svårigheter och den kontinuerligt ökande konkurrensnivån utvecklas ständigt nya metoder och strategier för detta. Metoderna avlöser sina föregångare i syftet att dessa skall förmedla företagens meddelanden mer verkningsfullt. Den nyaste trenden på marknaden är Sense marketing som kombinerar det visuella intrycket med exempelvis musik eller doftintryck. Att marknadsföra varor och varumärken med doft kallas doftmarknadsföring och syftar till att ge kunden ökad upplevelse med köpeprocessen samt med produkten och varumärket i sig. Metoden utnyttjar luktsinnets oförmåga att stänga av sig själv samt den undermedvetna processen som ständigt pågår i våra hjärnor i att vi analyserar alla doftintryck vi kommer i kontakt med. Till detta hör att forskning visar på att lukter är starkt sammankopplat med vårt minne och lukter kan återkalla minnen från långt bak i tiden. Att utnyttja denna styrka i marknadsföringssyfte är poängen med doftmarknadsföring. I att doftmarkandsföring är nytt i Sverige som marknadsföringsmetod vill vi se på faktorer som driver den framåt mot att bli en trend, vilket leder till problemformuleringen.  Vi vill undersöka doftmarknadsföring som fenomen och utifrån fenomenet utveckling förstå hur trender kan utvecklas i Sverige. Trendutvecklings teori inom markandsföring är svag, därför undersöker vi även om trendutvecklings teorier från management området är överförbara på marknadsföring. Vi har valt att utföra intervjuer med konsulter på ämnet samt konsumenter av dessa tjänster. Att vi valt just intervjuer som datainsamlingsform beror på att vi är explorativa och söker meningen bakom som endast kommer fram i intervjuform. Faktorer till användandet av doftmarkandsföring för konsumenter samt konsulter är i huvudsak varumärkesstärkande samt omsättningsökande som resultat av ökad upplevelse. Management teorin är överförbar i att marknadsförings nycker och trender föregås av samma faktorer som management trender. Exempel på detta är miljöfaktorer, flockbeteende, Gurun samt organisatoriska karaktärer. Metoden ligger i startfållan men har under senaste tiden fått mer uppmärksamhet från dagspress samt högskolor som nu forskar på ämnet. Den drivs på av konsulterna samt talas varm om av konsumenterna som ser detta som en konkurrensfördel i att de kan differentierar sig på ett unikt sätt samt ge mervärde åt sina kunder.

No description available.

As the market for talent becomes more competitive it is important to create a comprehensive employer brand (EB). A comprehensive EB ensures that organizations will get the most out of the resources they spend. EB can be seen in many aspects and context. Organizational culture provides an important framework as it includes the collective thoughts, ideas and assumptions within a group and was therefore chosen as the analytical context. Two important aspects within EB that is highlighted in this study is; retention and attraction. The aim of this thesis was to investigate how a company that is about to create a strategy for employer branding reasons around the usage of an EB as well as which opportunities and challenges both managers, employees and thesis students face within the areas of attraction and retention. The authors chose a case study to gain a deeper understanding from both an employee and an employer perspective. The case study company is in IT and is rapidly growing which created a need for an employer brand. The data is from managers, employees and students. The students refer to a group of thesis students at the company. This group was added to increase understanding for attraction. The method section provides combined data sets including interviews, a survey, a previous study of organizational values, a review of formal company documents and informal meetings with field notes. The data was then analyzed within the analytical context culture and the two aspects retention and attraction. The data is then discussed and compared with the literature, explaining similarities and differences from the results. The first two research questions were answered by describing the organization from different points of view; management, employees and students. The third research question investigated what opportunities and challenges existed to develop an EB from the two perspectives with regard to the three areas; culture, retention and attraction. The different office locations had different cultures with a mutual customer focus. The thesis found that the unclear vision, mission and goals created different directions and messages for potential employees. The compensation and benefits package is appreciated but the most important factor for case company employees are “inspiring coworkers”. The employees also appreciate varied and challenging work tasks together with flexibility and work life balance. The authors found that the talent managers were not held accountable for company guidelines regarding career plans as most employees had little or no career plan.