etableringen av köpcentra i Malmö har medfört en ökad konkurrens gentemot handeln i stadskärnan. För fem år sedan utsågs Malmö stadskärna till årets stadskärna, idag står flertalet butikslokaler tomma längs gågatan. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som är betydande för handeln i Malmö stadskärna samt hur fastighetsägare och butiker resonerar kring vakanserna. Studien genomfördes därför med hjälp av en kvalitativ metod där totalt nio intervjuer med både fastighetsägare och butiker gjordes, för att båda parters resonemang kring den rådande situationen i stadskärnan skulle framgå. Studien har presenterat teorier kring rumslig konkurrens, tillgänglighet, utbud, förvaltning och hyror samt samordning och Citysamverkan. Resultatet av studien visade att stadskärnans attraktivitet avgör om köpcentra är ett hot eller inte mot stadskärnan. Det räcker inte att stadskärnan utvecklar de egenskaper som gör ett köpcentra starkt utan stadskärnan måste skapa något som är svårt för andra marknadsplatser att kopiera. För att skapa något unikt kan stadskärnan använda strategin produktdifferentiering genom att exempelvis införa nattekonomi. Att ta tillvara på ankare och att fastighetsägarna tar ansvar för förvaltningen av utemiljön i stadskärnan är även satsningar som bör göra stadskärnan mer attraktiv. Studien visade på att det finns ett samarbetsproblem i Malmö stadskärna. Båda parter anger att de vill samarbeta, och anordna olika event, men anser att den andra parten är ovillig att samarbeta. För att lösa samordningsproblemet måste någon part vara villig att ta första steget och stå för de kostnaderna som krävs för att ett samarbete ska uppstå. Studien visade även att butikerna ansåg att en hyressänkning i stadskärnan bör genomföras, vilket fastighetsägarna inte höll med om. Det finns teorier som säger att hyressänkningar inte är en lösning men det finns även teorier som säger att hyressänkningar kan vara en lösning för att behålla butiker i stadskärnan.Nyckelord: Stadskärna, centrumutveckling, handel, externhandel, detaljhande / The establishment of out-of-town shopping centers in Malmo has increased competition amongst retail in the city center. Five years ago, Malmo city center was selected city center of the year; today there are several vacancies along the high street. The purpose of the study is to investigate significant factors that play a key role for retail in Malmo city center and landlords and boutiques opinions towards the vacancies. The study was therefore conducted using a qualitative method in order to gather the opinion of both parties on the current situation in the city center. The study has shed light upon theories as spatial competition, availability, supply, management and rents as well as coordination and Citysamverkan. The study came to the conclusion that it's the attraction of the City center that decides if shopping malls are a threat or not. The city center cannot solely rest on the same ideas that we normally would encounter in a shopping mall. The city center must distinct itself from the others in a way that is hard for others to copy. In order to create something unique the city center can adapt strategies such as product differentiation, for example introducing night-time economy. Efforts that can make a big difference is main attractions and management of the surrounding environment. Looking back at the interviews held with landlords and boutiques it was discovered that they have lack of proper communication. Both parties declare that they are willing to cooperate, at the same time both parties blame each other’s for lack of will to cooperate. In order to solve the issue one of the two will have to willingly take the first step and finance the initial costs in order to get going and make progress. The study displayed the fact that most of the boutiques wanted reduced rents within the city center, the landlords do not agree on this. There are theories that support the landlords’ opinion on the other hand there is also theories that agree that cutting down on rents could mean that boutiques could be kept in the city center. Keywords: City center, city center development, trade, out-of- town shopping, retail

The present study describes as the objectives of Public Rural Extension in Paraguay and the extensionist profile in the Departament of Concepcion and Amambay. To reach the objectives a case study format was employet with a questonaire containing open-ended questions used to explore the metodhology of work of extension in the field and the extension agent profile. The study also includes a basic background of local extension agents in the area selected. It is concluded that the service of public extension is carried out in a deficient way due to the structural conditions (mainly lack of resources) that affect the service, and, as a result, the attitude and motivation of the extension agents working in the ACD. At the end some suggestions are presented to improve the situation. / O presente estudo trata de conhecer e descrever a estrutura da Extensão Rural pública e o perfil dos extensionistas do Centro de Desenvolvimento Agropecuário (CDA) de Concepción. O território delimitado pela pesquisa, são os Departamentos de Concepción e Amambay onde o CDA possui dez (10) Agências Locais de Assistência Técnica (ALAT). Com a finalidade de conhecer e entender a forma de trabalho dos extensionistas nesta região, buscou-se coletar informações através da aplicação de questionários abertos e fechados, cuja pauta continha perguntas à respeito de suas metodologias e estratégias de trabalho, cobertura do trabalho de assistência, público-alvo, meios materiais, motivação pessoal, preparação e atualização. Completou-se o levantamento de informações com dados pessoais dos extensionistas, tais como idade, formação acadêmica e perspectivas profissionais. Por tratar-se de uma região sui generis do país foi aplicado a Metodologia Estudo de Caso, por ser esta considerada como a que melhor revelaria a situação particular local. Conclui-se que o serviço de extensão pública é desenvolvido de forma deficitária devido primeiramente às condições estruturais e secundariamente motivacionais por parte dos profissionais que atuam no serviço. Ao final elaboram-se algumas sugestões que visam modificar alguns fatos observados.

Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar som centrumutvecklare står inför i sitt arbete för att få en levande handelsplats, där tre problemformuleringar tagits fram. Problemformuleringarna syftar till att förstå vilka de största utmaningarna är för en levande handelsplats och hur centrumutvecklare arbetar med dessa utmaningar. Den sista problemformuleringen studerar hur framtiden kan komma att se ut för de levande handelsplatserna, enligt centrumutvecklare. Studien analyserar de största utmaningarna som centrumutvecklare står inför, där diskussionen i slutsatsen präglas av dessa. Bland annat diskuteras samverkan mellan olika aktörer i staden, där rollen som centrumutvecklare är viktig och central. De har inte något formellt beslutsfattande vilket gör dem beroende av andra aktörer, där en politiskt fattad handelspolicy kan underlätta. Även en pågående omställning inom digitaliseringen, allmän beteendeförändring hos konsumenterna, trygga stadskärnor och attraktivt utbud är utmaningar. I framtiden kan begreppet handelsplats omformuleras till mötesplats, då centrumutvecklare prognostiserar att det kan efterfrågas mer upplevelser, där social interaktion är centralt. / The purpose of the study is to investigate the challenges that center developers face in their work to achieve a vibrant marketplace, where three problem definitions have been developed. The first problem definition aims to understand what the biggest challenges are for a vibrant marketplace according to the center developers themselves, where the second problem definition aims to understand how they work with these challenges. The final problem definition will be studied around what the future may look like for the vibrant marketplaces, according to center developers. The study in its analysis and conclusion shows that the biggest challenges center developers face are collaboration between different actors in the city, where their role is important and fundamental. They also do not make any formal decision-making themselves, which makes them dependent on other actors, where a politically understood trade policy can help. Additionally, the ongoing transition into digitalisation, general changes in consumer behavior, secure city centers and an attractive range of offers are also challenges. In the future, the term marketplace might be rephrased to meetingplace, as center developers predict experiences, where meeting is a central part of social interaction, will be higher in demand. We may have to stray away from the word marketplace and instead lean towards the phrase meeting place.