Many long-term care (LTC) facilities within the United States have replaced the institutional model of care with one that accepts person-centered care (PCC) as the guiding standard of practice. Quality training ensures that direct care staff have the skills and the knowledge in the delivery of quality PCC. However, many nurses and nursing assistants have expressed the desire for further training in PCC practices to effectively deliver quality care. The purpose of this study was to explore the types and length of training and education provided based on the perceptions and experiences of direct care staff related to their implementation of PCC practices. The theoretical framework for this study consisted of Rogers’ PCC approach theory and philosophy. A qualitative interpretative phenomenological design was used to examine the perceptions of training and education of 20 certified nursing assistants using semistructured interviews. Once the interviews were conducted and transcribed, the data were coded into superordinate themes that stemmed from participant responses. Themes of PCC practices, teaching modalities, learner type, length, and introduction of training were identified as a result of the data analysis. The data also revealed that it is important for LTC facilities to be aware of how they are providing PCC education and training to their staff so that they may provide their residents with quality individualized care that emphasizes the whole person. Study findings may inform LTC administrators, leaders, and managers on the deliverance of effective training and educational practices when implementing PCC models within their facilities. The results may also spur national LTC organizations to refocus their core beliefs, values, and culture towards a culture that considers the whole person.

Background The care relationship is central for psychiatric nursing. People with a psychosis diagnosis encounter symptoms that result in difficulties for the interpersonal communication. Stigma and previous experiences of compulsory care are obstacles that hinder or complicate the patient's participation in their care. A person-centered caring relationship increases adherence and the patient's possibility to be a part of their recovery. Therefore it is important for the psychiatric nurse to gain a deeper understanding of what specific strategies and practices the nurse uses to enhance the potential of the care relationship and provide a person-centered care. Aim The aim of the study is to describe the nurse´s experience of the care relationship with people who have a psychosis diagnosis. Method The study was conducted at two outpatient facilitations in Sweden. Eight nurses were asked about their experiences of the care relationship during individual semi-structured interviews. The data was analyzed by using a qualitative content analysis. Results The result was presented in three categories; Trust - essential for a supportive care relationship, Careful perception of the person's boundaries and conditions and Structural possibilities and limitations. The three categories consisted of six subcategories that emphasized the importance of the nurse creating trust and an equal meeting. The care relationship was related to getting to know the person’s history by using the nurse’s personal characteristics and how the nurse handled challenging conditions. Difficulties in creating such a relationship could be demands from the organization or the power dynamics within the health care facilitation. Conclusion By creating trust and an equal meeting the nurse is able to get to know the person’s history and thereby provide a person-centered care for people with psychosis diagnosis.

Bakgrund: Stroke är något som sker akut och ofta får förödande konsekvenser. Den drabbade förlorar inte sällan sin självständighet och känner sig som en börda för sina närstående. En fjärdedel av alla som drabbas av stroke blir också drabbade av depression. De depressiva symtomen har en negativ inverkan på livskvalitet och rehabilitering. Den förlängda vårdtiden som depression kan leda till innebär ökat lidande för den drabbade samt ökade kostnader för samhället. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av depression till följd av stroke. Metod: En litteraturöversikt av nio kvalitativa studier som analyserades utifrån en induktiv ansats. Resultat: Huvudfynden som framkom var i två huvudteman: djup nedstämdhet och emotionella förändringar. Båda temana hade flera underteman. I temat djup nedstämdhet framkom upplevelser av förlust och beroende. I temat emotionella förändringar framkom upplevelser av rädsla, humörsvängningar och sorg. Slutsats: Det är svårt att bedöma om nedstämdheten är konsekvenser av stroke eller om det handlar om depression. Det är viktigt att vårdpersonal har förståelse för detta och arbetar personcentrerat för att på bästa sätt kunna bemöta personen och dennes behov. Mer forskning behövs för att öka kunskapen om depression till följd av stroke och därmed förbättra förutsättningarna för den drabbade personen.   Nyckelord: Stroke, depression, omvårdnad, upplevelse, personcentrerad omvårdnad

Summary Living with epilepsy – A literature review Background: An epileptic seizure is a short episode of overactivity in the brain caused by an electric uncontrolled discharge in the brain neurons. With the diagnosis follows an increased tendency for seizures to return. The worry of having seizures and the risks connected to the diagnosis entails to affect everyday life. The lack of knowledge in society can lead to increased stigmatization, which can affect the experience of living with epilepsy.  Person-centered care can be performed to ensure that persons with epilepsy are being seen, based on their needs and experiences.   Purpose: The purpose was to describe persons experience of living with epilepsy.   Method: A qualitative literature review was chosen in this study, based on 10 scientific articles. Databases that were used to find articles was Cinahl, Medline and PsycINFO. The articles were analyzed by Fribergs model in five steps.   Result: Two themes represents the result of this study. The first theme describes how it is To live with fear. The experience of losing control, stigma, and fear around epilepsy is described. The second theme is about Accepting the situation. It describes persons experiences in how to reach control over epilepsy and also how support affects the disease.   Conclusion:  Different experiences of living with epilepsy emerged from the overview. People were concerned over the fact that the disease involves risks and leads to a changed everyday life. Experiencing stigma was a common occurrence and puts people with epilepsy in a position where they become particularly vulnerable in society and social contexts. There is a lack of knowledge in the community about epilepsy that causes stigma to increase. A person-centered care can lead to better support and an increased awareness for people with epilepsy, which in turn affects the experience of health.  Keywords: epilepsy, experience, nursing, person-centered care / Sammanfattning Bakgrund: Ett epileptiskt anfall innebär en kortvarig överaktivitet i hjärnan orsakad av okontrollerade elektriska urladdningar i hjärnans nervceller. Diagnosen medför en ökad risk för återkommande anfall. Oro för att få anfall och de risker som kan kopplas till diagnosen medför att vardagen kan påverkas. Även okunskap i samhället kan leda till en ökad stigmatisering kring sjukdomen och vilket också kan påverka upplevelsen av epilepsi. En personcentrerad vård kan utföras för att säkerställa att personer med epilepsi blir sedda utifrån sina behov och upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med epilepsi.   Metod: En kvalitativ metod valdes till litteraturöversikten som baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes för att hitta artiklar var Cinahl, Medline och PsycINFO. Artiklarna analyserades sedan med hjälp av Fribergs modell i fem steg.  Resultat: Två teman representerar resultatet i studien. Det första temat beskriver hur det är Att leva med rädsla. Här beskrivs personers upplevelser kring förlust av kontroll, stigmatisering och rädsla kring epilepsin. Det andra temat handlar om att Acceptera sin situation. Här beskrivs upplevelsen av att uppnå kontroll kring epilepsin och även hur att ha stöd påverkar livet med sjukdomen.   Slutsats: Personernas upplevelse av att leva med epilepsi såg olika ut. Många upplevde oro över att sjukdomen innebär risker och leder till en förändrad vardag. Att uppleva stigma var vanligt förekommande och sätter personer med epilepsi i ett läge då de blir extra utsatta i samhället och sociala sammanhang. Det finns en okunskap i samhället kring epilepsi som gör att stigmatiseringen ökar. En personcentrerad vård kan leda till bättre stöd och en ökad medvetenhet hos personer med epilepsi, som i sin tur påverkar upplevelsen av hälsa. Nyckelord: epilepsi, personcentrerad vård, omvårdnad, upplevelse

Symptom research with advanced lung cancer patients has primarily focused on symptom severity, frequency, and distress; yet, little is known about advanced lung cancer patients’ priorities and success criteria for symptom improvement. To address these gaps in the literature, this study examined these outcomes using a modified Patient Centered Outcomes Questionnaire (PCOQ), which has largely been used with adults with chronic pain. Advanced lung cancer patients (<i>N</i> = 102) were recruited from the Indiana University Simon Cancer Center to participate in a one-time self-report survey, including demographic and medical questionnaires, symptom treatment history, standardized measures of symptom severity and quality of life, and the modified PCOQ focused on eight common symptoms in advanced lung cancer. Cancer information was collected from medical records. My primary aim was to evaluate the construct validity of the PCOQ. As hypothesized, symptom severity ratings on the PCOQ were positively correlated with standardized assessments of the same symptoms as well as functional status. Greater severity of most symptoms on the PCOQ was also correlated with worse quality of life, and greater severity of four symptoms was correlated with having more medical comorbidities. Positive, moderate correlations were found between the severity and importance of seeing improvement in cough, fatigue, sleep problems, and pain on the PCOQ. Patients considered low levels of symptom severity to be acceptable following symptom treatment; no differences were found across the eight symptoms. Latent profile analysis identified four patient subgroups based on the importance of seeing improvement in each of the symptoms: (1) those who rated all symptoms as low in importance (<i>n</i> = 12); (2) those who rated bronchial symptoms and sleep problems as low in importance and all other symptoms as moderately important (<i>n</i> = 29); (3) those who rated nausea and emotional distress as low in importance and all other symptoms as moderately important (<i>n</i> = 23); and (4) those who rated all symptoms as highly important (<i>n</i> = 33). These subgroups were unrelated to demographic and clinical factors, except for functional status. Findings suggest that symptom severity and importance are related yet distinct aspects of the advanced lung cancer symptom experience. Furthermore, patients have heterogeneous priorities for symptom management, which has implications for tailoring treatment.

Bakgrund Varje dag möter sjuksköterskor många individer i vården varför det är viktigt att varje individ får rätt vård utifrån deras behov, en personcentrerad vård. En utsatt grupp är personer med demenssjukdomar på grund av att deras sjukdom ofta leder till kommunikationshinder. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har rätt utbildning inom både demenssjukdomar och personcentrerad vård. Alla ska få lika vård på lika villkor trots en nedsatt kognitiv förmåga. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård för personer med demenssjukdomar. Metod Litteraturöversikten består av 15 kvalitativa artiklar från olika länder, artiklarna har publicerats mellan år 2010–2019. Databaser som användes för att söka artiklarna var CINAHL och PubMed.  Resultat Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier med underkategorier. Dessa huvudkategorier belyser (1) sjuksköterskans upplevelse och erfarenheter av att lära känna personen med demenssjukdomar, (2) kommunikation med patienten, (3) tid för patienten och (4) vikten av utbildning för personalen inom personcentrerad vård och demenssjukdomar.  Slutsats Sjuksköterskor erfarenhet av utbildning inom demenssjukdomar och PCV, var att det är svårare att ta hand om personer med demenssjukdomar utan rätt utbildning. Enligt studier har det framkommit att nyexaminerade sjuksköterskors attityder är sämre mot personer med demenssjukdomar på grund av en minskad kompetens och osäkerhet om hur en person med demenssjukdom ska tas hand om. Vilket kan resultera i ett bristande bemötande från nyexaminerade sjuksköterskor samt att de undviker att skapa en dialog och en relation med personen med demenssjukdom. / Background Every day, nurses face many disruptions in care, why it is important that every individual gets the right care based on their needs, a person-centered care. One vulnerable group is people with dementia due to the fact that their illness usually leads to communication difficulties. Therefore, it is important that nurses have the right education in both dementia and personcentered care. Everyone should receive equal care on equal terms despite a reduced cognitive ability. Aim The purpose of the literature review was to describe nurses' experiences of person-centered care for people with dementia. Method The literature review consists of 15 qualitative articles from different countries, the articles were published between 2010–2019. Databases used to search the articles were CINAHL and PubMed. Result The result is presented in four major main themes with subcategories. These main categories highlights (1)the nurse's experience of getting to know the person with dementia, (2) communication with the patient, (3) time for the patient and (4) the importance of training for the staff in person-centered care and dementia. Conclusion Nurses experience with education in dementia and PCV, was that it is more difficult to care for people with dementia without the right education. According to studies, it has emerged that the attitudes of newly graduated nurses are inferior to people with dementia due to a reduced competence and uncertainty about how a person with dementia should be treated. This can result in a lack of response from newly graduated nurses and that they avoid creating a dialogue and relationship with the person with dementia.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I Sverige insjuknar 25 000 personer i någon form av demenssjukdom varje år och denna siffra förväntas öka tillsammans med den åldrande befolkningen. Den ökande befolkningsmängden kommer bidra till att fler personer som erhåller en demenssjukdom kommer att söka och vara i behov av sjukhusvård. Långa sjukhusvistelser och sjukhusmiljön kan förvärra de symtom som personer med demens har. Då det inte finns något botemedel för demens är omvårdnaden en central del.    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av vilka omständigheter som påverkar omvårdnaden av personer med demenssjukdom på sjukhus.    Metod: Föreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa originalartiklar. Resultatanalysen av artiklarna utgick från Graneheim och Lundmans modell av innehållsanalys.      Resultat: Avsaknad av kunskap anses påverka vårdandet av personer med demenssjukdom negativt vilket leder till utmattning och frustration bland personal. Tidsbrist påverkar omvårdnaden då personer med demens kräver både arbetskraft och tid. Oroliga personer lugnas om personalen lyssnar och tar sig tid.Vidare upplevs det viktigt att lära känna patienten och bilda en patient- och sjuksköterskerelation.Kommunikation på en nivå som patienten förstår upplevs som viktigt.    Slutsats: Det finns flera omständigheter som påverkar omvårdnaden av personer med demenssjukdom som är inneliggande på sjukhus. Strategier behövs för att optimera vården för personer med demenssjukdom på sjukhus. Omständigheterna i denna studie ger en inblick i vad som krävs för att demenssjuka patienter ska få en välfungerad och värdig omvårdnad. / ABSTRACT Background: In Sweden, 25,000 people suffer from some form of dementia every year and this figure is expected to increase together with the aging population. The increasing population will contribute to more people receiving a dementia illness to seek and be in need of hospital care. Long hospital stays and the hospital environment can exacerbate the symptoms of people with dementia. Since there is no cure for dementia, nursing is important.   Aim: The aim was to describe the nurse´s experiences of the circumstances that affect the care of people with dementia in hospital wards.    Method: The present study is a descriptive literature review based on ten qualitative original articles. The analysis of the articles was based on Graneheim and Lundman´s model of content analysis.    Results: Lack of knowledge is considered to have a negative impact on the care of people with dementia, leading to fatigue and frustration among staff. Lack of time affects nursing as these people with dementia require both labor and time. Worried people calm down if the staff listens and takes time. Furthermore, it is considered important to get to know the patient and to form a patient and nurse relationship. Communication at a level that the patient understands is considered important.   Conclusion: There are several circumstances that affect the care of people with dementia who are hospitalized. Strategies are needed to optimize care for people with dementia in hospitals. The circumstances of this study provide an insight into what is required for dementia-sick patients to receive a well-functioning and dignified care.

Bakgrund: Substansmissbruk innebär okontrollerad användning av skadligasubstanser vilket kan leda till negativa konsekvenser för individens hälsa. Patientgruppen stigmatiseras genom generaliseringar samt associeras med olämpligaoch stereotypiska egenskaper vilket kan leda till förlängd vårdprocess eller uteblivenvård. Sjuksköterskan ska inom missbruksproblematik stärka tillit, ge individen engod tillvaro, främja patientens hälsoprocesser och delaktighet med respekt förvärdighet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning av att arbeta med patientermed substansmissbruk. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats valdes. Dataanalysenutfördes enligt Fribergs fem steg och 12 artiklar användes till resultatet. Resultat: Sjuksköterskan uppfattar sig främja patientgruppen genom att ta vara påindividens resurser, öka motivationen, förmågan till egenvård och se individen bakomsjukdomen. Sjuksköterskans medvetenhet till sina värderingar är betydelsefullt iarbetet och en god relation gynnas av öppenhet samt ärlighet. Svårigheter i relationenbidrar till minskad interaktion och en försvagad vårdrelation. Slutsats: Litteraturöversikten bidrar till utökad medvetenhet och förståelse kring hursjuksköterskan uppfattar arbetet med patienten med substansmissbruk. Med hjälp avdenna kunskap kan vårdpersonal forma sitt arbetssätt för att stärka vårdprocessen ochfölja riktlinjer vilket främjar patienten samt vårdpersonal. / Background: Substance abuse is defined by the use of harmful substances which canlead to negative consequences for the individual's health. Stigmatization characterizesthe patient group through generalization and is associated with inappropriate andstereotypical characteristics which can lead to a prolonged care process or lack of care. In the field of substance abuse problems, the nurse shall strengthen trust, give theindividual a good life, promote the patient's health processes and participation withrespect for dignity. Aim: The aim was to describe the nurse's perception of working with patients withsubstance abuse. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was chosen. The data analysis was performed according to Friberg's five-steps and 12 articles were usedin the result. Result: The nurse perceives herself as promoting the patient group by takingadvantage of the individual's resources, increasing the motivation and ability to selfcare and seeing the individual behind the disease. The nurse's awareness of her valuesis important in the work and a good relationship benefits from openness and honesty. Difficulties in the relationship contributes to reduced interaction and a weakened carerelationship. Conclusion: The literature review contributes to increased awareness andunderstanding of how the nurse perceives the work with substance abuse patients.With this knowledge, care staff can shape their way of work to strengthen the careprocess and follow guidelines, which promotes the patient and care staff.

Bakgrund: Våld i nära relationer mot kvinnor involverar fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld och sker oftast i det egna hemmet. Våldet påverkar både den psykiska och fysiska hälsan och konsekvenser kan bland annat ses i form av stress, depression, ångest, kronisk smärta och huvudvärk. Sjuksköterskor har en viktig rollvid identifierandet av kvinnor vilka blivit utsatta för våld och arbetet kan stärkas genom personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor påakutmottagningar. Metod: Induktiv litteraturöversikt med kvalitativ design baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats utifrån Fribergs (2017) fem steg. Resultat: Resultatet bildade tre huvudkategorier och åtta subkategorier vilka var; Kunskapsläge (god utbildning, rutiner och verktyg, osäkerhet kring ansvar). Arbetsmiljö (inverkan på arbetet, stöd på arbetsplatsen, tiden påverkar insatsen) och Egenskaper (attityder i bemötandet, känslor i mötet). Slutsatser: Kunskap, utbildning, rutiner samt tid var viktigt för sjuksköterskor i möte med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskors attityder och arbetsmiljö hade också påverkan. Resultatet kan öka insikten kring olika hinder och belysa organisatoriska förbättringar. / Background: Intimate partner violence against women involves physical, psychological, sexual, and material violence and usually occurs in one's own home. Violence affects both mental and physical health and consequences can be seen in theform of stress, depression, anxiety, chronic pain and headaches. Nurses play animportant role in identifying women who have been victims of violence and the work can be strengthened by person-centred care. Aim: To describe nurse's experience of meeting women who are victims of violence inemergency rooms. Method: Inductive literature review with qualitative design based on 11 scientificarticles. The articles have been analysed using Friberg's (2017) five steps. Result: The result formed three main categories and eight subcategories which were; Knowledge situation (good education, routines and tools, uncertainty aboutresponsibility). Work environment (impact on the work, support in the workplace, time affects the effort) and Characteristics (attitudes in the treatment, emotions in themeeting). The nurse's experienced state of knowledge, the nurse's experienced working environment and the nurse's experienced own valuations. Eight subcategories were created: Education and knowledge, workplace routines and tools, work environment, time, Support, attitudes, and emotions. Conclusions: Knowledge, training, routines and time were important for the nurse's in meeting with women exposed to intimate partner violence. The nurse's attitudes and working environment also had an impact. The results can increase insight into various obstacles and highlight organizational improvements.

Bakgrund: Behandling av bensår är en del av distriktssköterskans kompetensområde och vardag i hemsjukvården. Vetskapen om vikten av kompression och omläggningsmaterial är något som de flesta distriktssköterskor har kunskap om, däremot är det oklart gällande erfarenheter kring kostens betydelse för sårläkning.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av kostens betydelse i samband med bensårsbehandling.  Metod: Studien har utgått från en induktiv kvalitativ metod. Intervjuer genomfördes med 11 distriktssköterskor samt tre sjuksköterskor från åtta olika hemsjukvårdsområden. Genom en kvalitativ innehållsanalys erhölls tre huvudkategorier; distriktssköterskans erfarenhet av kostens betydelse, samverkan ger goda förutsättningar och distriktssköterskans dialog med patienten om kost samt åtta underkategorier.  Resultat: Resultatet visar att distriktssköterskornas erfarenhet är att de har tillräckliga kunskaper om kostens betydelse i samband med bensår men att det finns behov av ytterligare kompetensutveckling. Erfarenheten är även att det är viktigt med ett gott samarbete med personal i hemtjänsten. Distriktssköterskornas erfarenhet är att det är betydelsefullt att samtala med patienterna kring deras kostvanor och dess betydelse för en optimal sårläkning. Det finns dock en avsaknad av rutiner för hur detta ska kunna genomföras på lämpligt sätt.  Slutsats: En gemensam fortbildning kring kost och bensår skulle kunna bidra till en ökad samsyn hos samtlig omvårdnadspersonal och genom att använda ett gemensamt kvalitetssäkrat bedömningsverktyg skulle arbetssättet kunna förtydligas.  Nyckelord: Kvalitativ innehållsanalys, personcentrerad vård, sårläkning / Background: The treatment of leg ulcers is a part of the district nurse´s area of expertise and everyday life in home care services. Knowledge of the importance of compression and conversion materials is something that most district nurses are familiar with, however it is unclear current experiences regarding the importance of diet for wound healing.  Aim: The purpose was to describe the district nurse´s experiences of the importance of diet in connection with leg ulcer treatment.  Method: The study has been based on an inductive qualitative method. Interviews were conducted with 11 district nurses and three nurses from eight different home health care areas. Through a qualitative content analysis, three main categories were obtained; the district nurse´s experience of the importance of diet, collaboration provides good conditions and the district nurse´s dialogue with the patient about diet and eight subcategories.  Result: The result show that the district nurses´ experience is that they have sufficient knowledge of the importance of diet in connection with leg ulcers but that there was a need for further skills development. The experience is also that it is important to have a good collaboration with staff in the home care service. The district nurses´ experience is that it is important to talk to the patients about their dietary habits and its importance for optimal wound healing. However, there was a lack of procedures for how this could be implemented appropriately.  Conclusion: A joint training on diet and leg ulcers could contribute to an increased consensus among all nursing staff and by using a common quality-assured material the working method could be clarified.  Keywords:  Qualitative content analysis, person-centered care, wound healing