Bakgrund: Demens är en av de stora folksjukdomarna i världen och med en ökad medellivslängd insjuknar fler och fler människor varje år. Demens är en kronisk kognitiv sjukdom som resulterar i psykiska-, fysiska- och motoriska symtom. Hanteringen av dessa symtom är komplext och kan förse personal, närstående och patienter med stora utmaningar. Farmakologisk behandling av demens är kontroversiellt med begränsad effekt och kan innebära starka biverkningar. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder är få och underutnyttjade. Syfte: Att sammanställa vårdpersonalens upplevelser av musik som omvårdnadsåtgärd vid demenssjukdom. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna innefattar Cinahl, PubMed och PsycINFO. Analysen av valda artiklar är baserad på Forsberg och Wengströms analysmetod för kvalitativ innehållsanalys samt kvalitetsgranskades med SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultat: I analysprocessen formulerades tre övergripande huvudkategorier, vilka var musikens inverkan på symtom vid demens, musik och känslan av meningsfullhet samt musikens inverkan på kommunikationen. Resultatet visade att musik i olika former upplevdes ha positiv inverkan på patienters agitation, oro, kommunikation, minnen och fysiska färdigheter vilket upplevdes ge patienterna en känsla av meningsfullhet. Patienternas ökade kommunikationsförmåga och ändrade beteende genererade en positiv inverkan på organisatoriska faktorer och miljön på avdelningarna. Vidare sågs det finnas ett fåtal negativa aspekter kring musik som främst handlade om bristande intresse hos personal samt svårigheter i planering av utförande. Slutsats: Det visade sig att vårdpersonalen framförallt ansåg att musik var ett positivt redskap vid omvårdnad av demenssjukdom. / Background: Dementia is one of the main widespread diseases in the world and with an increased life expectancy, more and more people are diagnosed every year. Dementia is a chronic cognitive disorder that results in mental-, physical- and motor symptoms. The management of these symptoms are complex and can present great challenges to staff, relatives and patients alike. Pharmacological treatment of dementia is controversial with limited efficiency and may result in strong side effects. Non-pharmacological treatments are few and underutilized. Purpose: To compile the care staff’s experience of music as a nursing strategy in dementia care. Method: The literature study is based on ten scientific articles with a qualitative approach. The databases used include Cinahl, PubMed and PsycINFO. The analysis of the selected articles was based on Forsberg and Wengströms method of analysis for qualitative content and was quality checked with SBU: s qualitative review template. Result: The analysis process generated three main categories, which were experience of music’s impact on dementia symptoms, music and the sense of meaningfulness and music’s impact on communication. The results showed that music in different forms had a positive impact on patients’ agitation, anxiety, communication, memory and physical skills, which care staff thought gave the patients a sense of meaningfulness. The patients’ changed behaviors generated a positive impact on organizational factors and the environment of the departments. Furthermore, the results showed a few negative aspects, that mainly revolved around a lack of interests from care staff as well as difficulties in planning. Conclusion: Too summarize, the care staff found music to be a positive nursing tool in dementia care.

Background: Malaria is one of the mosquito-transmitted diseases that is killing millions of people every year, with the highest prevalence in Africa. In Tanzania, more than 90 percent of the inhabitants are at risk of being infected with malaria. The malaria parasite Plasmodium falciparum does not obtain specific symptoms and differential diagnoses can make it difficult to diagnose malaria. If malaria gets developed into a severe stage, it can affect organs and eventually cause death. Nurses have the role to educate inhabitants on how to prevent malaria. Purpose: The aim of this study was to describe nurses ́ experiences when caring for patients infected with malaria in Tanzania. Method: Study with a qualitative approach. A content analysis with a manifest structure was carried out, based on individual semi-structured in-depth interviews with nurses. Result: Nurses found it difficult to differentiate malaria from other diseases, like typhoid or meningitis. Nurses focused mostly on patients’ physical by working with medical treatment and education about malaria prevention. Conclusion: This study highlighted the importance for nurses of being educated about malaria and knowing how to assess its condition as it can be a mortal disease.

Bakgrund: Det kan uppfattas av personalen på akutmottagningar att personcentrerad omvårdnad inte är möjligt med tanke på korta vårdmöten, fasta rutiner och olika styrdokument för vad som gäller vid triagering samt handläggning av patienter. Därmed behövs ett förtydligande av begreppet samt identifiera faktorer som påverkar tillämpningen av personcentrerad omvårdnad på akutmottagningar. Syfte: Att belysa personcentrerad omvårdnad i kliniskt arbete på akutmottagningar för vuxna samt identifiera olika faktorer som kan påverka möjligheterna till att utföra personcentrerad omvårdnad. Metod: Observationsstudie med efterföljande korta semistrukturerade intervjuer med nio patienter på en akutmottagning med kvalitativ innehållsanalys och deskriptiv ansats. Resultat: Resultatet i studien utmynnar i tre huvudkategorier som återger innehållet i observationerna och intervjuerna. Huvudkategorier med tillhörande underkategorier är: personcentrerat bemötande kan påverka patientens upplevelse av vården- Ett bra bemötande skapar trygghet och förtroende, vårdpersonalens påverkan på patientberättelsen, patientens förväntan att få tid för ostört samtal, att bygga en relation genom partnerskap. Patientens förväntningar på handläggningstiden- Tidsaspekt i anamnestagning påverkar patienten på olika sätt. En bra kommunikation är ett sätt att förmedla information- Vårdpersonalens verbala och icke verbala kommunikation påverkar personalens förtroende, att vara informativ skapar delaktighet, information genom dokumentation. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning har olika förmågor vid omhändertagande av patienter gällande faktorer som personcentrerat bemötande och hur de väljer att disponera tiden hos patienter samt kommunicera för att skapa relation. Det kan förverkligas genom att förstärka vårdpersonalens förmåga avseende personcentrerat bemötande, kontinuerlig information och kommunikation. / Background: It can be perceived by the staff at the emergency departments that personcentered care is not possible given the short care meetings, set routines and various control documents for triaging and management of patients. This requires clarification of the concept and identifying factors that influence the application of person-centered care to the emergency department. Aim: Illustrate person-centered nursing in clinical work at emergency departments for adults, to identify various factors that may affect the possibilities of performing person-centered nursing. Method: Observational study with subsequent short semi-structured interviews with nine patients at an emergency department with qualitative content analysis and descriptive approach. Results: The results of the study build’s up to three main categories that reflect the content of the observations and interviews. Main categories with associated subcategories are: Personcentered care can affect the patient's experience of care- Person-centered care can affect the patients experience of care- A good response creates security and trust, the care staff's influence on the patients story, the patients expectation to have time for undisturbed conversation, to build a relationship through partnership. The patients expectations of their time given at the emergency- Time aspect in the history of taking care affects the patient in different ways. Good communication is a way of conveying information- The verbal and nonverbal communication of the health care staff affects the patients confidence, being informative creates participation, information through documentation. Conclusion: Nurses working in emergency care have different abilities in caring for patients regarding person- centered care and how they choose to allocate time in patients and communicate to create a relationship. This can be realized by strengthening the healthcare staff's ability to respond, receive continuous information and communicate.

BACKGROUND: Pain is the most common cause of visit in the emergency department. Pain is an individual and subjective experience, which makes it hard and complex to measure and evaluate. Pain assessment and pain management are of the utmost importance for both patients with acute and long-term pain. AIM: The aim of this study was to highlight challenges that nurses are facing with pain management in the emergency department. METHOD: A general literature study based on 14 scientific articles with qualitative and quantitative data, from searches in CINAHL and PubMed Central databases. RESULTS: Three categories were identified that could pose a challenge for nurses working in the emergency department, work environment related factors, patient related factors and nurse related factors. CONCLUSIONS: This study shows a lack of knowledge about pain, pain assessment and nursing care, among nurses. Lack of time, high workload, correct pain assessment and communication are part of the challenges that lead to inadequate pain management and leads to unnecessary suffering among patients. Increased knowledge of pain has shown to minimize the risk of patient suffering. / BAKGRUND: Smärta är den främsta besöksorsaken på akutmottagningen. Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse vilket för den komplex att mäta samt utvärdera. Smärtskattning och smärtbedömning är av yttersta vikt för både patienter med akut smärta samt långvarig smärta. SYFTE: Syftet med studien var att belysa vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför vid smärtlindringsåtgärder på akutmottagningen. METOD: En allmän litteraturstudie som baseras på 14 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats, från databaserna CINAHL samt PubMed Central. RESULTAT: Tre kategorier identifierades som kunde utgöra en utmaning för sjuksköterskans arbete, arbetsmiljörelaterande utmaningar, patientrelaterade utmaningar och sjuksköterskerelaterade utmaningar. SLUTSATSER: Denna studie påvisar en förekomst av att sjuksköterskor har en bristfällig kunskap om smärta, smärtbedömning och dess omvårdnadsåtgärder. Tidsbrist, hög arbetsbelastning, korrekta smärtbedömningar och kommunikation är en del av utmaningarna som leder till en bristfällig adekvat smärtlindring och ett onödigt patientlidande. En ökad kunskap om smärta påvisas minimera risken för patientlidande.

Bakgrund HBTQI-personer står för samma hälsoproblematik som övriga befolkningen. Däremot löper de större risk för depression, suicidalitet och ohälsa, såsom bröstcancer, analcancer och övervikt. Inom denna grupp används även beroendeframkallande substanser i högre grad. HBTQI-personer utsätts för sociala påfrestningar vilket påverkar det dagliga livet. Den osynlighet HBTQI-personer har i vården påverkar utkomsten av den medan vårdpersonal samtidigt uttrycker att okunskap finns för HBTQI-specificerad vård. Syfte Syftet var att belysa HBTQI-personers upplevelser av mötet med vården inom somatisk vård. Metod Denna icke-systematisk litteraturöversikt är utförd med en kvalitativ design där 15 vetenskapliga artiklar inkluderats. Sökordskombinationer i databaserna CINAHL och Pubmed användes för att inhämta artiklarna. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett bedömningsinstrument för att sedan genomgå en analys. I analysen skapades teman och subteman baserat på de olika artiklarnas resultat. Resulta tHBTQI-personer upplevde främst negativa upplevelser av vårdmötet. Heteronormativitet, bristande kunskaper i HBTQI-specifik vård och vårdkvalitet samt en oförmåga att bilda en tillitsfull relation till vårdgivaren var orsakerna till detta. Framgångsfaktorer i vårdmöte tvar när HBTQI-personer upplevde en personcentrerad vård där kommunikation, respekt, öppenhet, intresse och medkänsla upplevdes. Slutsats Samtliga artiklar påvisade negativa upplevelser av vårdmötet som övervägande. En utökad kunskap hos vårdpersonalen i HBTQI-specifik vård skulle kunna utmana de negativa upplevelserna HBTQI-personer upplever samt bjuda in till en mer välkomnande vård där kvalitet och kunskap finns men också en god kommunikation med öppenhet och intresse.

Background: Relatives have a central role in health care. This is highlighted by family-centered care where the collaboration between patient, relatives and healthcare professionals is fundamental. The approach from healthcare professionals is highlighted as a basic tool where concepts such as communication, cooperation and participation are important aspects. However, research shows a lack of participation in pediatrics and family-centered care needs to be given more space in healthcare. Relatives' experiences within pediatrics can clarify the importance of family-centered care and the role healthcare professionals have in its implementation.  Aim: The aim of this study was to explore relatives’ experiences within pediatric care. Method: This qualitative literature study includes 14 articles that focus on experiences from relatives regarding healthcare professionals approach within pediatric care. The compilation was performed with qualitative content analysis. Results: The analysis of the articles resulted in three categories with underlying subcategories which consisted of ´A personal approach´: Personal characteristics, Emotional and practical support; ´To participate in the care of the child´: Being involved, Sharing knowledge, Building a relationship; ´Adapted information and communication´: Approaching anxious relatives, The need for information. Conclusion: The results show that healthcare professionals can reduce relatives' worries and anxieties and increase their sense of satisfaction and trust in care. By approaching relatives on a personal level to create a partnership, where everyone's knowledge and needs are taken into account and where information and communication are adapted to the situation and the individual, relatives experience a sense of increased participation. These components increase the well-being of both relatives and the child. / Bakgrund: Närstående har en central roll i vården. Detta lyfts fram inom familjecentrerad vård där samarbetet mellan patient, närstående och sjukvårdspersonal är grundläggande. Den familjecentrerade vården är central inom den pediatriska vården. Bemötandet lyfts fram som ett grundläggande verktyg där begrepp som kommunikation, samarbete och delaktighet är viktiga aspekter. Forskning visar dock på att bemötandet av närstående brister och att familjecentrerad vård behöver få ett större utrymme inom pediatriken. Närståendes upplevelser av bemötande kan tydliggöra vikten av familjecentrerad vård och vårdpersonalens roll i implementeringen av denna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av bemötande inom den pediatriska vården. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudie omfattar 14 artiklar som behandlar upplevelser från närstående kring bemötande inom pediatrisk vård. Sammanställningen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys, inspirerat av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre kategorier med underliggande subkategorier vilka bestod av ´Det personliga bemötandet´: Personliga egenskaper, Emotionellt och praktiskt stöd; ´Att delta i vårdandet av barnet´: Vara delaktig, Dela kunskap, Bygga en relation; ´Anpassad information och kommunikation´: Bemöta oroliga närstående, Behovet av information. Slutsats: Resultatet visar att vårdpersonal kan minska närståendes oro och ångest samt öka deras känsla av tillfredställelse och tillit till vården. Genom att bemöta närstående på ett personligt plan för att skapa ett partnerskap, där allas kunskap och behov tas i beaktning och där information och kommunikation anpassas till situationen och individen, känner närstående ökad delaktighet. Dessa komponenter ökar välbefinnandet för både närstående och barnet.

Shared decision-making (SDM) for contraceptive counseling and method initiation is a hallmark of patient-centered care; SDM is associated with patient satisfaction, method continuation, and the prevention of pregnancy and short inter-pregnancy intervals. To achieve a high-quality experience for women Person-centered approach to counseling is the preferred approach to achieve SDM. Demographic factors and women’s perceptions of their providers have been linked to decision-making. Literature is lacking on SDM practices in safety net clinics, particularly in local health departments. Exploring these constructs is important to inform practices and policies for family planning. This research aimed to examine: 1) the influence of sociodemographic factors on SDM; 2) the influence of SDM on contraceptive method choice; and 3) the effect that women’s perceptions of their providers might have on SDM and associated contraceptive method choice, among non-white women in South Carolina and Alabama. Secondary data were from a longitudinal study that surveyed women of reproductive age (16 to 44 years) from the two states. The data used for this research were collected from non-white women between October 2018 and September 2020 as part of a larger evaluation effort. Bivariate and multinomial analyses were conducted to assess associations and relationships. In Study 1, significant differences in SDM were observed for income and age, with younger women and lower income women having increased odds of engaging in SDM compared to older and higher income counterparts. In Study 2, multinomial analysis indicated that, compared to those who maintained autonomy over their decision, those whose decisions were shared and provider-driven had higher odds of choosing a short-acting method over a less effective method (OR = 1.608 and OR = 2.314, respectively). In Study 3, associations between SDM and women’s perceptions of providers were observed. Compared to those who maintained decision-making autonomy and had positive perceptions of providers, those who engaged in SDM and those whose decisions were least autonomous were more likely to choose a short-acting method over other, less effective contraceptive methods. There is need to further examine whether SDM is underutilized in these settings.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir äldre och därmed sjukare, vilket gör att behovet av vård ökar, i kombination med att allt fler äldre har önskemål att få bo kvar hemma. Samtidigt skrivs patienter ut från sjukhus snabbare, och har ofta komplexa hälso- och sjukvårdsbehov som ska hanteras i hemsjukvården, som därmed blivit mer avancerad. Distriktssköterskan i hemsjukvården har en viktig roll som omvårdnadsledare, och ska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad vård är en modell i framfart internationellt, och syftar till att öka patienters inflytande och delaktighet, där vården planeras och genomförs med personen i fokus. Syftet med denna studie var att belysa personcentrerad vård inom hemsjukvården, ur patienters, närståendes samt personalens perspektiv. Metoden som användes var en systematisk integrativ litteraturstudie. Sökningar gjordes i både CINAHL och PubMed och totalt hittades 16 artiklar. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier; att involvera patient och närstående, att bygga och bevara relationer, professionellt förhållningssätt och värdefullt att bo kvar hemma. Slutsats: Resultatet visar att involvering av patienter och närstående är betydelsefullt, men att det inte alltid fungerar som önskat. Relationen mellan patient/närstående och vårdpersonal var en annan viktig del av den personcentrerade vården i hemmet, och en god relation var beroende av kommunikation och samtal, men även kontinuitet och tid.

Cancer är en utbredd sjukdom i världen och i det svenska samhället. Behandlingen som följer efter en cancerdiagnos medför många och svåra symtom för patienterna, bland annat smärta, fatigue, gastrointestinala symtom och minskad aptit. Det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och förbättrat överlevnadsodds hos cancerdrabbade patienter. Fysisk aktivitet rekommenderas genom hela sjukdomsförloppet samt eftervården och patienternas upplevelser av ämnet bör därför belysas. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser kopplat till fysisk aktivitet vid cancersjukdom. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet och bearbetades genom en innehållsanalys. Litteraturstudiens resultat visade att patienterna upplevde en förbättrad fysisk funktion och ökat välmående av fysisk aktivitet. Inadekvat information från läkare och sjuksköterskor utgavs utgöra hinder för fysisk aktivitet. Olika personliga förutsättningar rapporterades även vara stora hindrande faktorer. Tillgång till kvalificerad personal som sjuksköterskor, läkare och fysioterapeuter identifierades som en av de motiverande faktorer som belystes mest av patienter. Fler studier föreslås utföras med syfte att studera i vilken utsträckning FaR används i praktiken samt sjuksköterskors attityd gällande personcentrerad vård och information relaterat till fysisk aktivitet vid cancersjukdom. / Cancer is a widespread disease in the world and in Swedish society. The treatment that follows a cancer diagnosis causes many and severe symptoms for the patients, including pain, fatigue, gastrointestinal symptoms and decreased appetite. There is a connection between physical activity and improved survival odds in cancer patients. Physical activity is recommended throughout the course of the disease and aftercare and patients' experiences of the subject should therefore be highlighted. The purpose of this literature study was to investigate patients' experiences linked to physical activity in cancer illness. The study was conducted as a general literature study. Ten scientific articles were included in the result and processed through a content analysis. The result of the literature study showed that the patients experienced an improved physical function and increased well-being of physical activity. Inadequate information from doctors and nurses was issued as an obstacle for physical activity. Different personal circumstances were also reported to be major barriers. Access to qualified staff such as nurses, doctors and physiotherapists were identified as one of the motivating factors highlighted most by patients. More studies are proposed to be carried out with the aim of studying the extent to which FaR is used in practice as well as nurses’ attitudes regarding person-centered care and information related to physical activity in cancer illness.

Bakgrund: Sjukdomen depression ökar bland äldre personer. Många av de äldre söker vård, därmed kommer sjuksköterskor i kontakt med äldre som har depression. De flesta äldre som har depression har upplevt otillräcklig vård, då kunskapen om depression hos äldre personer bland sjuksköterskorna är bristfällig. Detta kan leda till att de äldre personerna kommer uppleva ett lidande. För att undvika detta är det viktigt att beskriva de äldres upplevelser av depression. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna studerades och analyserades och ett resultat togs fram. Databaserna Cinahl och PubMed har använts för att genomföra artikelsökningar.  Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med depression samt dess inverkan på det dagliga livet. Resultat: Äldre personer med depression upplevde både psykiska och fysiska förändringar. Resultatet medförde fyra kategorier, ålderns inverkan på depression, en kamp mot ensamhet, autonomins betydelse för välbefinnande och strävan efter samhörighet och mening. Konklusion: Depression är ett område som vårdpersonal behöver ha ökade kunskaper om. En bredare och djupgående förståelse av depression kan förebygga och ge bredare förståelseav ämnet. Detta i sin tur kan ge upphov till att patienten får en god personcentrerad vård och därmed kommer lidandet att undvikas. / Background: Depression among older adults is increasing. Since many of the older adults are seeking medical care, nurses are faced with depressed elders. Most older adults with depression have experienced insufficient care, since the knowledge about older adults with depression is lacking among nurses. This can cause older adults to experience suffering. To avoid this, it is important to describe the older adults' experiences with depression. Method: A literature review that is based on eight qualitative articles. The articles have been both studied and analyzed and from that, a result has been produced. The databases Cinahl and PubMed have been used for article queries. Aim: To describe older adults' experience with depression and its influence on daily life. Findings: Older adults with depression experience both physical and psychic changes. The result brought four different categories, the influence of age on depression, a struggle against loneliness, the importance of autonomy for well-being and a strive for community and purpose. Conclusion: The subject of depression is an area in which healthcare workers need more knowledge. Awider and more in-depth understanding of depression can both prevent and give a better understanding of the subject. This in turn can lead to that the patients get good individual healthcare which causes suffering to be avoided.