Bakgrund: Jämlik vård och att minska skillnader i hälsa är centrala mål för hälso- och sjukvården. Utifrån det anses sjuksköterskan utgöra en viktig roll genom att förbättra vården såväl som att möta patienter med respekt och med hänsyn till människors olikheter. Forskning visar att HBTQ-personer utsätts för diskriminering och marginalisering i samhället i stort men också inom vården vilket bidrar till sämre psykisk och fysik hälsa för dessa grupper. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors och HBTQ-personers erfarenheter från att mötas i vården. Metod: En induktiv kvalitativ litteraturstudie med queerperspektiv som teoretisk referensram genomfördes. Urvalet bestod av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och som beskriver möten mellan sjuksköterskor och HBTQ-personer i vården. Datainsamlingen utfördes genom sökningar i två databaser, CINAHL och MEDLINE och resulterade i nio artiklar som analyserades med temaanalys. Resultat: Erfarenheter från möten mellan sjuksköterskor och HBTQ-personer i vården beskrivs i tre teman: Sjuksköterskans kompetens, Humanitet i mötet och Tillgänglighet med det övergripande temat Stigmatisering relaterat till heteronormen. Slutsatser: Sjuksköterskor behöver ett normkritiskt förhållningssätt för att möta HBTQ-personer med respekt och utan diskriminering. Sjuksköterskans kompetens och attityd hänger samman med vårdens tillgänglighet för HBTQ-personer som också har betydelse för en mer jämlik hälsa. Heteronormen har en överordnad påverkan på alla de delar som har betydelse för HBTQ-personers hälsa och tillgång till god vård. Det behövs mer tvärvetenskaplig forskning inom ämnet för att skapa förändring mot en mer jämlik hälsa i samhället. / Background: Equal care and reducing differences in health are central goals for health care. Based on this, the nurse is considered to play an important role by improving care as well as meeting patients with respect and with regard to people's differences. Research shows that LGBTQ people are exposed to discrimination and marginalization in society at large but also in healthcare which contributes to poorer mental and physical health for these groups. Aim: The aim of this study was to describe nurses' and LGBTQ person's experiences from meeting in care. Method: Inductive qualitative literature study with a queer perspective as a theoretical frame was performed. The selection consisted of scientific articles with a qualitative approach and which describe meetings between nurses and LGBTQ persons in care. The data collection was performed through searches in two databases, CINAHL and MEDLINE and resulted in nine articles that were analysed with thematic analysis. Results: Experiences from meetings between nurses and LGBTQ persons in care are described in three themes: The nurse's competence, Humanity in the meeting and Accessibility with the overall theme Stigmatization related to heteronormativity. Conclusions: Nurses need a norm-critical approach to meet LGBTQ persons with respect and without discrimination. The nurse's competence and attitude is connected with the care's accessibility for LGBTQ persons, which is also important for a more equal health. The heteronormativity has an overall impact on all the parts that are important for LGBTQ person's health and access to good care. More interdisciplinary research in the subject is needed to create change towards a more equal health in society.

A quality patient experience is one of the highest priorities for hospitals as patients and families are looking to healthcare providers to meet their demands for quality service. The Hospital Consumer Assessment of Healthcare Providers and Systems (HCAHPS) survey measures the extent to which providers effectively communicate pertinent information such as communication about medications. On a 20-bed intermediate care unit, the HCAHPS item scores relating to nurse communication and communication about medicine were inconsistent and, on most occasions, were below the comparison benchmark of the 50th percentile when compared to other like hospitals. The purpose of this quality improvement project guided by the patient-centered care model, needs based theory, and adult learning theory, was to test the impact of an educational module for nurses on best practices for teaching patients about medications. Thirty nurses consented to participate in the teach-back sessions. Results of the pre- and posttest, evaluating the nurses' knowledge and attitude about teach-back, were analyzed using the Wilcoxon Signed Ranks test and findings showed an improvement in knowledge scores (z = -2.833, p = .005). However, no statistically significant changes occurred in nurse attitudes toward teach-back. A comparison of descriptive HCAHPS scores on communication about medications and nurse communication showed that scores improved from a low of 58% top box to 74% after the teach-back education. These findings indicated that using teach-back could enhance communication about medications. Effectively communicating pertinent health information using teach-back may have significant consequences for nurse-patient-family engagement contributing to positive social change.

Bakgrunden till studien belyser utmaningarna med en växande andel äldre befolkning nationellt och de förändringar av vården som behövs för att täcka behoven med befintliga resurser. Regeringen har tillsatt en utredning för att redogöra för vilka förändringar som behöver göras inom hälso-och sjukvård för att klara förutsättningarna i framtiden, och bygga upp god och nära vård till befolkningen. Borgholms hälsocentral har förändrat sitt arbetssätt och ställt om verksamheten för att utveckla vården främst för de mest sjuka äldre individerna. Syftet med studien har varit att beskriva vårdpersonalens erfarenheter vid implementering och arbetet med god och nära vård för de mest sjuka äldre individerna, med utgångspunkt i Borgholmsmodellens centrala delar. Metoden utgår från en kvalitativ empirisk studie med deduktiv ansats. Fyra fokusgrupper med 15 personer har deltagit i semistrukturerade intervjuer på Borgholms hälsocentral. Informationen har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudfynden belyser vikten av relationer med medaktörer för att skapa bättre vårdkedjor, behovet av samverkan i team och samordningssjuksköterskans roll i planering och uppföljning för patienten. Resultatet påvisar betydelsen av tillgänglighet till resursfunktioner i verksamheten, och möjlighet till uppföljning av patienter i hemmet med hjälp av digital teknik. Stödet från ledningen för att avsätta tid i verksamheten beskrivs, och vikten av att god och nära vård är ett delat ansvar på patientens villkor. Slutsatserna av studien visar att samverkan på alla nivåer i och utanför verksamheten är grunden för god och nära vård för sjuka äldre. Tillgänglighet och kontinuitet skapar trygghet och är en förutsättning för att vården för de mest sjuka äldre ska kunna utgå från ett personcentrerat förhållningssätt. När vården byggs upp utifrån patientens behov och förutsättningar, och samverkan mellan aktörerna i primärvården ger trygga vårdkedjor kan onödiga vistelser på akutmottagningar för de mest sjuka äldre förhindras och kvaliteten på vården öka. / The background for this study highlights the challenges with an increasing proportion of older people on a national level and the changes in care which are necessary to meet the needs with existing resources. The Government has appointed a study to report on what changes need to be made in health care to meet the presumptions in the future, to build up good and close care for the population. Borgholms Health Care Centre has changed the way of working to develop care for the sickest older individuals. The purpose of this study was to describe the health professionals´ experience of implementation and work with good and close care to the sickest older individuals, based on the central parts in the Borgholm´s model. The method is based on a qualitative empirical study with a deductive approach. Four focus groups with 15 persons have taken part in semi-structured interviews at Borgholm´s Health Care Centre. The information has been analysed with qualitative content analysis. The main outcome of this study points out the importance of co-actors to create better care chains, the need for collaboration and the nurse´s coordination role in planning and structuring the care.The result demonstrates the importance of available resource functions in the organisation, and opportunities to monitor patients at home with digital techniques. The support from the management to allocate enough time is described and the importance of good and close care being a shared responsibility on the terms of the patient. The conclusion shows that collaboration at all levels in and outside the organisation is the basis for good and close care for the sickest older individuals. Accessibility and continuity create security and is a condition for the care of the sickest older individuals to be based on a person-centred approach. When care is built on the patients’ needs and conditions and collaboration between co-actors in primary care provides safe care chains unnecessary visits at the emergency unit for the sickest older individuals can be avoided and the quality of care increase.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av en utbredd kronisk smärta. Fibromyalgi har en betydande påverkan både socialt och fysiskt på en persons dagliga liv, vilket ger upphov till ett ökat lidande för personerna med fibromyalgi. Det finns en stigmatisering kring personer med fibromyalgi från samhället och hälso-och sjukvårdspersonal, vilket orsakar ett bristfälligt bemötande av personer drabbade av fibromyalgi. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med fibromyalgi upplever bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturstudie genomfördes där resultatet innehåller 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat delades in i tre kategorier: Bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal, Brist på kunskap och Brist på stöd. Resultatet visade på att personer med fibromyalgi upplevde bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal som bristfällig. De upplevde sig missförstådda, inte trodda och de kände en brist på stöd, förståelse och kunskap från professioner inom hälso-och sjukvården. Konklusion: Studien visade på att personer med fibromyalgi upplevde bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal som ansträngd där man inte tog dem på allvar och inte såg dem som individer. Studien indikerar på att mer forskning behövs för att öka kunskapen om sjukdomen fibromyalgi, men även att undervisning för hälso-och sjukvårdspersonal om bemötande kan vara effektivt för att personer med fibromyalgi inte ska uppleva det som ansträngt. / Background: Fibromyalgia is a chronic disease that is characterized by a widespread pain. Fibromyalgia has a significant impact both socially and physically on a person’s daily life which causes an increased suffering for people with fibromyalgia. There is a stigmatization around people with fibromyalgia from the society and healthcare personnel which causes an defective refutation of people with fibromyalgia. Purpose: The purpose of this study was to describe how people with fibromyalgia experienced the refutation from healthcare personnel. Method: A literature study was conducted where the result included 11 scientific articles. Result: The literature result was divided into three categories: Refutation from healthcare personnel, Lack of knowledge and Lack of support. The result showed that people with fibromyalgia experienced the refutation as defective. They felt misunderstood, not believed and they felt a lack of support, understanding and a lack of knowledge from professions in healthcare. Conclusion: The study showed that people with fibromyalgia experienced the refutation with healthcare personnel as strained where they did not take them serious and did not see them as individuals. The study indicates that more research is needed to increase the knowledge about the disease fibromyalgia but also that education of healthcare personnel about refutation could be advisable so that people with fibromyalgia would not experience the refutation as strained.

Introduction: Cardiovascular diseases (CVD) remain the leading cause of death in the United States (U.S.), accounting for one in three deaths annually. Within the U.S., disparities in CVD outcomes and risk factors exist across demographic groups and geographic areas, such as the Central Appalachian region where the burden is higher than state and national rates. Patient-centered care (PCC), is a model of health care delivery that has been shown to improves disease outcomes and quality of life, and is critical in addressing disparities in health care. However, little is known about how high-risk Central Appalachian populations understand or perceive such a model. As such, the objective of this study was to examine the perceptions of PCC among community-dwelling CVD patients/caregivers in the region. Methods: A qualitative study design applying thematic analysis was utilized for data collection and analysis. Seven focus group discussions across six states in Central Appalachia were conducted, and comprised of 78 middle-aged participants selected through purposive sampling. Sessions were guided by standardized instrument regarding current efforts in their communities concerning CVD; challenges and needs; appropriate approaches to their cardiovascular issues; understanding and views about patient-centeredness; and related priorities. The discussions were audio-recorded, transcribed, and then coded for thematic analysis using NVivo qualitative data analysis software. Dependability of data analysis was achieved through an audit trail tracking the NVivo process. Results: Data analysis identified interpersonal relationships with health care providers (HCPs) as the most important aspect of PCC among participants. When asked what PCC meant to them, each group discussed the interpersonal relationship they wanted from HCPs, barriers that kept them from achieving this relationship, and how it impacted their care. Within this theme, two overarching subthemes emerged: (1) developing long-term relationships with HCPs, and (2) developing partnerships with HCPs. The first theme had subthemes that included: turnover of HCPs in their geographical location, the disappearance of family physicians, and preferences related to seeing a physician versus a physician’s assistant or nurse practitioner. The second theme’s subthemes included: communication, feeling cared for as an individual, and input into care. Conclusion: Patients/caregivers stressed the importance of interpersonal relationships with providers in the delivery of PCC. However, patients recognized when PCC was not being provided, provided examples of interactions that were not conducive to providing PCC, and reported feeling disempowered as a person and a patient. The results of this research can be utilized to understand patient/caregiver perceptions of PCC, and indicates the need for further research to reconcile these viewpoints with those of providers to improve the delivery of care, and health outcomes.

No description available.

Background: Delirium is a serious complication of care in the ICU and the nurses’ proximity to the patient provides good opportunities for early detection, prevention and treatment. The aim of this study was to investigate nurses' experiences of caring for adult patients with delirium in intensive care units, in order to improve the nursing care for these patients. The chosen method for this was a literature review based on Polit and Becks nine-step model. It was made out of 21 qualitative, quantitative and mixed method studies and the data was analyzed using Braun and Clarkes thematic analysis. Main findings identified by the authors were presented under six themes; it is stressful, the impact of work culture, the impact on the nurses professional role, complicating circumstances, knowledge and attitudes, patients and relatives participation. These led to the conclusions that lack of knowledge, resources and work culture affect the care of delirium at the ICU. The nurse's professional role is also negatively affected and impairs the ability to form a relationship with the patient and his or her relatives. The patient's and the relative's participation is a first step in increasing opportunities for person-centered care and thus improving nursing in the event of delirium at the ICU. As future research, the authors propose empirical studies with interviews of nurses and how they experience person-centered care in intensive care units and how this could be strengthened in relation to delirium. / Bakgrund: Delirium är en allvarlig komplikation av vården på IVA och sjuksköterskans närhet till patienten ger goda möjligheter för tidig detektion, prevention och behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med delirium på intensivvårdsavdelningar, för att kunna förbättra omvårdnaden för denna patientgrupp. Metoden för detta var en litteraturstudie vilken följde Polit och Becks niostegsmodell. Denna gjordes på 21 kvalitativa, kvantitativa och mixade studier och data analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. De huvudfynd författarna identifierade presenterades under sex teman; det är påfrestande, erfarenheter av arbetskulturens påverkan, påverkan på sjuksköterskans yrkesroll, erfarenheter av försvårande omständigheter, kunskap, attityder och hur de påverkar vården samt patienter och anhörigas delaktighet. Dessa ledde fram till slutsatserna att brist på kunskap, resurser samt arbetskulturen påverkar vården vid delirium på IVA. Även sjuksköterskans yrkesroll påverkas negativt och skadar möjligheterna för att skapa en relation med patienten och dennes anhöriga. Patienten och den anhörigas delaktighet är ett första steg för att öka möjligheter till personcentrerad vård och på så sätt förbättra omvårdnaden vid delirium på IVA. Som vidare forskning föreslår författarna empiriska studier med intervjuer av sjuksköterskor och hur de upplever personcentrering på intensivvårdsavdelningar och hur denna hade kunnat stärkas i relation till delirium.

Bakgrund: Akutmottagningarna i Sverige tog emot 1,6 miljoner patienter under 2019. Lokaler är inte anpassade för långa väntetider, därmed brister patientsäkerheten. Sjuksköterskan tvingas många gånger fokusera på medicinska sjukdomstillstånd trots att kunskapen om patienters behov av en helhetssyn finns. Dessvärre tillämpas helhetssyn inte alltid då personalbrist, överbeläggningar och vårdplatsbrist råder och därmed blir ett hinder i sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet var att belysa vad patienter upplever i mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning i samband med väntetider. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod har använts. Resultat: Resultatet baseras på elva artiklar där patienters upplevelser analyserats och presenterades i tre huvudkategorier med två subkategorier vardera. Den första huvudkategorin var känsla av maktlöshet. Det andra kategorin var vårdrelationen med sjuksköterskan. Den tredje huvudkategorin var miljön Slutsatser: Resultatet visar att patienten på en akutmottagning känner sig maktlös och utelämnad. Vårdrelationen och sjuksköterskans bemötande och förhållningssätt gentemot patienten är av betydelse för att skapa tillit och trygghet. När sjuksköterskan informerar och kommunicerar med patienten skapas förutsättningar till en personcentrerad vård och patienten känner sig delaktig. / Background: The emergency departments in Sweden received 1.6 million patients in 2019. Premises are not adapted for long waiting times, thus lacking patient safety. Nurses can often be forced to focus on medical conditions despite the knowledge of patients' need for a holistic view. Unfortunately, a holistic view is not always applied when staff shortages, overcrowding and shortage of care places prevail and thus become an obstacle in the nurse's work. Aim: The aim of this study was to highlight what patients experience in the meeting with the nurse at an emergency department in connection with waiting times.  Method: A literature review with a qualitative method has been used  Results: The results are based on eleven articles in which patients' experiences were analyzed and were presented in three main categories with two subcategories each. The first main category was feelings of powerlessness. The second category was the nursing relationship with the nurse. The third main category was the environment. Conclusion: The results show that the patient in an emergency room feels powerless and left out. The care relationship and the nurse's treatment and attitude towards the patient are important for creating trust and security. When the nurse informs and communicates with the patient, conditions are created for a person-centered care and the patient feels involved.

Problemformulering: Behandling med intravitreala injektioner ökar och patienter som genomgår denna behandling upplever ofta oro och osäkerhet. Det finns behov att stärka och tydliggöra ögonsjuksköterskans roll i omvårdnaden runt patienter som får injektionsbehandling. Detta för att på bästa sätt värna om både patienten och den egna professionen. Syfte: Syftet var att belysa ögonsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som behandlas med intravitreala injektioner. Metod: En intervjustudie med kvalitativ metod med semistrukturerade frågor och induktiv ansats genomfördes. Åtta ögonsjuksköterskor från fem ögonmottagningar i Mellansverige deltog i studien. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och tio subkategorier. De fem kategorierna var; Ögonsjuksköterskans roll, Meningsfullt arbete, Patientperspektiv - ögonsjuksköterskornas upplevelser, Upplevda utmaningar och Betydelsefull utveckling. Konklusion: Ögonsjuksköterskorna upplevde sitt arbete meningsfullt och positivt, där de såg sig ha en viktig roll för patienterna. Den dagliga omvårdnaden blev dock inte alltid synlig och ögonsjuksköterskorna kunde ibland ha svårt att identifiera omvårdnaden de gav. Genom att utforma en lätthanterlig och tidseffektiv omvårdnadsdokumentation och individuell vårdplan kan ögonsjuksköterskans omvårdnad synliggöras vilket i sin tur kan möjliggöra patienternas delaktighet och stärka patientsäkerheten. Gruppinformation till patienter skulle också kunna vara ett led i utvecklingen. Förslag på vidare forskning är djupintervjuer med patienter och ögonsjuksköterskor för att undersöka hur vården skulle kunna utvecklas. / Problem definition: Treatment with intravitreal injections is increasing and patients undergoing this treatment often experience anxiety and insecurity. There is a need to strengthen and clarify the ophthalmic nurse's role in the care of patients receiving injection treatment. This is to best protect both the patient and the ophthalmic nurse’s profession. Purpose: The purpose was to illustrate the ophthalmic nurses’ experiences of caring for patients being treated with intravitreal injections. Method: A qualitative interview study with semi-structured questions and an inductive approach was performed. Eight ophthalmic nurses from five ophthalmic clinics in Central Sweden participated in the study. Results: The analysis resulted in five categories and ten subcategories. The five categories were; The ophthalmic nurse's role, Meaningful work, Patient perspective - The ophthalmic nurses' experiences, Perceived challenges and Significant development. Conclusion: The ophthalmic nurses experienced their work meaningful and positively, where they saw themselves as having an important role for the patients. However, daily care did not always become visible and the ophthalmic nurses could sometimes find it difficult to identify the care they provided. By designing an easy-to-use and time-efficient nursing documentation and individual care plan, the ophthalmic nurse's nursing can be made visible, which in turn can enable patients' participation and strengthen patient safety. Group information to patients could also be part of the development. Suggestions for further research are in-depth interviews with patients and ophthalmic nurses to investigate how the care could be developed.

Background: Well established communication is the foundation of a safe handover and healthcare at large. Exchange of information in healthcare takes its form in handovers, which usually takes place in the nurses’ station without the patient present. A lacking handover can have a negative impact on the patient's safety. Bedside handover takes place at the patient's bedside and it promotes patient participation. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of bedside handover in inpatient care. Method: A qualitative literature review with thematic analysis. Result: The result is based on ten quality reviewed articles. Four final themes were identified: “flow of communication and interaction”, “transfer of sensitive information”, “time required and efficiency” and “routine and structure”. Summary: The findings from the articles show that nurses’ experience that bedside handover has a positive impact on the patients participation in their care as well as patient safety. Although the nurses do express that there are certain parts of bedside handover that need further adjustments in order to use it in an effective, safe and person centered manner. / Bakgrund: En fungerande kommunikation är grunden för en säker överrapportering och vård. Informationsöverföring inom vården sker i form av överrapportering, vilket vanligtvis sker inne på sjuksköterskeexpeditionen utan patienten. Bristande överrapporteringar kan ha negativa konsekvenser för patientsäkerheten. Bedsiderapportering sker vid patientens sängkant och främjar en ökad patientdelaktighet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analys. Resultat: Resultatet är baserat på tio kvalitetsgranskade artiklar. Fyra slutliga teman identifierades: “kommunikationsflöde och interaktion”, “överföring av känslig information”, “tidsåtgång och effektivitet” samt “rutin och strukturer”. Sammanfattning: Fynden från artiklarna visar att sjuksköterskor upplever att bedsiderapportering har en positiv inverkan på patientens delaktighet i vården och patientsäkerheten. Sjuksköterskor upplever dock att det finns aspekter som måste förändras för att kunna genomföra bedsiderapportering på ett effektivt, säkert och personcentrerat sätt.